- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 1. A - Armati /
933-934

(1904) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ancyloglossum ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

halfön, innefattar de gamla moriska konungarikena
Granada, Jaén, Cordoba och Sevilla. För närvarande
är landet indeladt i 8 provinser: Almeria,
Granada, Málaga, Jaén, Cordoba, Sevilla, Cadiz och
Huelva. Sammanlagda arealen 87,571 kvkm. 3,562,606
inv. (1900). Spanjorerna själfva skilja mellan
Hög-Andalusien (Andalucia alta) och Låg-Andalusien
(Andalucia baja). De förstå med det förra de
höglända trakterna omkring Guadalquivirs öfre lopp
samt Granadas bergsterrasser med deras högplatåer
och väldiga kedjor, af hvilka Sierra Nevada är
den högsta. Det motsvarar det moriska konungariket
Granada. Låg-Andalusien utgöres af det s. k. Bætiska
låglandet omkring Guadalquivirs mellersta och nedre
lopp med dess hufvuddelar: den småkulliga Campiña de
Cordoba och slätten omkring Sevilla. Den mot norr
belägna delen af landet fylles till en betydande del
af det marianska bergsystemet med dess hufvudmassa,
den s. k. Sierra Morena, af invånarna vanligen blott
kallad la Sierra. Stora delar af landet upptagas af
stäpper, såsom granadinska och bætiska stäpperna,
af hvilka den senare utbreder sig på ömse sidor om
floden Genils nedre lopp. Stäppartade äro äfven de
salthaltiga sumptrakter, som under namn af "las
marasuras" finnas på vänstra stranden af nedre
Guadalquivir. Dessutom finnas andra vidsträckta
marker, hvilka ligga fullkomligt ouppodlade dels af
brist på folk, dels till följd af sin fattigdom på
vatten. Låglandet omkring Guadalquivir är visserligen
af naturen fruktbart, men endast till en ringa
del odladt. De rikaste nejderna i landet äro de
s. k. Vegas ("fruktbara slätter"), af hvilka den,
som ligger omkring Granada, är mest berömd. Oaktadt
jordbrukets jämförelsevis låga ståndpunkt frambringar
landet, till följd af sitt omväxlande klimat och sin
fruktbara jordmån, de mest olika växtalster. Låglandet
gifver hvete (vida utöfver behofvet), majs,
trädgårdsväxter, olja, vin och sydfrukter, i synnerhet
oranger. Hög-Andalusien bjuder äfven på en rik
omväxling af frukter och sädesslag; och i den af
naturen gynnade kusttrakten vid Medelhafvet finnes
olja, vin, alla slags sydfrukter, sockerrör, bomull
och kochenill. Näst åkerbruket är boskapsskötseln
invånarnas hufvudnäring. A:s hästar hafva vunnit stor
ryktbarhet, och från A. komma de bästa tjurarna för
tjurfäktningarna. Landet är äfven rikt på mineral,
och bergshandteringen har på de sista åren vunnit
i utveckling; äfven mycket hafssalt beredes. –
Invånarna, andalusierna, äro ett blandningsfolk, som
uppkommit genom förening mellan de äkta spanjorerna
och morerna eller araberna, landets forne herrar. För
öfrigt påminna både ansiktstyp, seder, språk och
nationalkaraktär om befolkningens österländska
ursprung. I några aflägsna trakter äro inbyggarna af
nästan oblandad morisk ras och kallas moriscos. Utom
den morisk-spanska befolkningen finnas äfven flere
tusen zigenare (gitanos). A. var i äldsta tider
bebodt af turdetanerna, ett iberiskt folk. Sedermera
anlade fenicierna kolonier därstädes (Tartessus,
Gades
), och landet eröfrades af kartagerna, som
dock 201 f. Kr. måste afstå det till romarna. Under
dem bildade det en del af provinsen Bætica
och blef medelpunkten för den romerska odlingen i
Spanien. Skalden Lucanus, filosofen Seneca och kejsar
Trajanus voro födda där. Under folkvandringen intogs
det först af vandalerna (och fick efter dem namnet
Vandalitia eller Vandalusia), sedan af västgoterna. 711
föll det för araberna, och Cordoba blef hufvudstad
för det nya kalifat, som 755 bildades i Spanien. Då
kalif-ätten 1051 utdog, sönderföll landet i flere
moriska konungariken. Från dessa eröfrades 1238–48 Sevilla, Cordoba och Jaén af kastilianerna, och
slutligen, 1492, föll morernas sista besittning på
halfön, Granada. De kristnes blinda ofördragsamhet
dref de flitige moriske inbyggarna ur landet,
och därigenom lades grunden till A:s förfall. Af
landets många städer äro de berömdaste Jaén, Cordoba,
Sevilla, Jerez de la Frontera och Cadiz samt det lilla
Palos, från hvilket Columbus afseglade på sin första
upptäcktsresa.
HJR. (J. F. N.)

Andalusit, miner., består af basisk kiselsyrad
lerjord, Al2SiO5. Kristalliserar vanligen i
rombiska, fyrsidiga prismor med rödaktig, i
blekgrått öfvergående färg och något genomskinliga
kanter. Anträffades först i Andalusien (däraf
namnet), men har sedermera blifvit funnen i
många andra länder. Finnes äfven i Falu grufva.
P. T. C. (A. HNG.)

Andamanerna (Andaman-öarna), asiatisk ögrupp
i Bengaliska viken s. om Kap Negrais, mellan
10° och 14° n. br. Arealen 6,497 kvkm. 24,649
inv. (1901). De största öarna i denna grupp äro
Nord-Andaman, Mellersta Andaman och Syd-Andaman,
skilda från hvarandra endast genom smala sund. De
äro alla bergiga (högsta toppen 960 m.); bergen
bestå af kvadersten och skiffer, utom på den
lilla Barren-ön, som är vulkanisk. De ega en rik
och yppig växtlighet. Klimatet är mycket fuktigt
(3,800 mm. nederbörd). Deras infödda, föga talrika,
befolkning kallas minkopier och tillhör samma
mörkhyade, ullhåriga ras (negritier), som träffas
flerstädes i sydöstra Asien. De äro delade i minst
9 stammar med olika dialekter och stå i kulturellt
hänseende mycket lågt. År 1789 anlade engelsmännen en
koloni vid Cornwallis på Nord-Andaman, men redan tre år
därefter öfvergafs orten för sitt osunda klimat. 1857
uppstod en ny koloni vid hamnen Blair på Syd-Andaman,
hvilken blef förvisningsort för under indiska
upproret fångna seapoys och för missdådare. Lord
Mayo, Indiens engelske generalguvernör, mördades
där 1872. Straffkolonien, som är tillhåll endast för
lifstidsfångar, räknar omkr. 15,000 pers.

Andaman-öarna. Se Andamanerna.

Andamento (it.), fortskridning; mus., mellansats i
en fuga.

Andante (it.), "gående", mus., en tempobeteckning,
som angifver en måttlig och lugn, tämligen långsam
rörelsegrad, emellan adagio och allegro, men närmare
det förra. Väl att märka, betyder più andante
"fortare" (och icke "långsammare"), meno andante
däremot "långsammare". – Andante är äfven benämning
på fristående tonstycken i detta tempo och ofta namn
på den långsamma satsen (vanligen den andra) i en
sonat, symfoni, instrumentalkvartett. Ej sällan
utgöres ett andante af tema med variationer. –
Andantino (diminutiv, af andante), en
tempobeteckning, som egentl. utmärker en lindrigt
långsammare rörelsegrad än andante, men af många
hålles för en lindrigt hastigare än detta. Andantino
betyder också ett andante-stycke af ringare omfång
och enklare byggnad.

Andantino (it.), mus. Se Andante.

Andchoi, stad i norra Afganistan, v. om Balch,
på vägen mellan Samarkand och Herat. Omkr.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:41:01 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfba/0529.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free