- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 1. A - Armati /
937-938

(1904) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ancyloglossum ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

stark stam af gräsänder för utplantering i det fria.
Se Svenska jägareförb:s nya tidskr., 36:e och 38:e årg.
H SZS.

Anderlecht, fabriksort i belgiska provinsen
Syd-Brabant och förstad till Bruxelles. 47,929
inv. (1900). Ylle- och bomullsväfverier, stora
bryggerier, betydlig smörhandel m. m.

Anderledy, Antonius, jesuitgeneral, f. 3 juni 1819 i
Valais, Schweiz, blef 1838 jesuit, vistades 1848–51
i Nord-Amerika och 1851–70 i Tyskland som lärare,
blef 1870 ordensgeneral Beckx’ assistent i Rom, valdes
i sept. 1883 till hans efterträdare och vardt efter
Beckx’ död, 1887, ordensgeneral. Död i Fiesole 1892.

Anderloni. 1. Faustino A., italiensk
kopparstickare, f. 1766 i S. Eufemia vid Brescia,
d. 1847, blef 1801 professor i teckning vid
universitetet i Milano Graverade efter Rafael,
Correggio, Reni m. fl. Ända in i sena ålderdomen
förde han sin stickel med kraft och klarhet. –
2. Pietro A., den förres broder, en af Italiens bäste
kopparstickare i nyare tid, f. 1784 i S. Eufemia
vid Brescia, d. 1849, fick sin första undervisning
hos brodern, men studerade sedan under Longhi,
hvilken han 1831 efterträdde såsom direktör för
kopparstickarskolan i Milano A. förstod att på ett
mästerligt sätt uppfatta och återgifva sina originals
egendomligheter, äfven där det gällde färgen. Hans
bästa gravyrer äro reproduktioner af Tizian (Kristus
och äktenskapsbryterskan
) och Rafael (Den heliga
familjen
l. La madonna del passeggio).

Andermatt l. Urseren (it. Orsera), by i
schweiziska kantonen Uri, i Urseren-dalen. 1,440 m.
ö. h. Invånarna, hvilkas antal är omkr. 700, lefva
af boskapsskötsel och turisttrafik.

Anderna, sp. Cordilleras [kårdiljēras] de los Andes,
är det allmänna namnet på den genom Syd-Amerika
gående delen af Kordillererna. De sträcka sig enligt
vanlig uppgift från Staaten Island till Darienbukten
och Coro, ehuru det är tvifvel underkastadt, om
de yttersta ändarna böra räknas till dem. I v. och
s. begränsas de af hafvet, men om gränsen i ö. råder
oenighet, då man nämligen ej är öfverens om hvilka af
Pampas’ bergskedjor skola hänföras till Anderna. De
äldre arkeiska och paleozoiska formationerna bilda de
östliga, de yngre mesozoiska de västliga kedjorna,
men i hela Chile och Peru och väl äfven i Ecuador
sluta sig till dessa västliga mesozoiska kedjor
äldre aflagringar och gamla eruptiv. Utmärkande för
bergen är deras rikedom på vulkaner. Deras kammhöjd
öfverstiger på många ställen 4,000 m., på några 5,000
m., är i allmänhet öfver 3,000 m. och sjunker med
några få undantag aldrig under 2,000 m. Topphöjden
är väldigast i mellersta Chile, där träffas Amerikas
högsta berg, Aconcagua (7,039 m.), om än föga lägre
berg möta i Peru, Bolivia och Ecuador. Äfven passen
ligga högt. Anderna äro Syd-Amerikas ej blott förnämsta
vattendelare, utan äfven klimatdelare, som på olika
sidor ha högst olika meteorologiska förhållanden och i
följd däraf olika vegetation. Anderna delas af Sivers
i följande partier:

A. Sydliga A., till Aconcagua: den i upplösning stadda
sydändan; starkt vulkaniska; båda sidorna skogtäckta,
den östra dock mindre; föga bebodda.

B. Mellersta A., från Aconcagua till Arequipa:
i början utan vulkaner och åt öster splittrade, mot
norr tilltagande i höjd och bredd, slutligen
skiljande sig i två hufvudkedjor med mellanliggande
högslätter af vulkaniskt material. Denna sista
del är starkt vulkanisk, mest afloppslös, i sina
inre och västliga delar ökenartad, i ö. från 25°
s. br. skogbevuxen. Hemort för ketsjua- och
aimará-folkens halfkultur.

C. Norra A., med växlande antal hufvudkedjor,
aftagande bredd och börjande förgrening. De norra
Anderna omfatta tre delar: 1. de peruanska A.,
från Arequipa till 4° s. br.: trängre högslätter,
tre hufvudkedjor, aflopp till hafvet, saknad af
vulkaner, västra sluttningen utan skog, den östra
skogbevuxen; 2. Ecuadors A., från 4° s. br. till 1°
n. br.: två slutna hufvudkedjor med högbäcken emellan,
starkt vulkaniska, båda sluttningarna skogbevuxna;
3. columbiansk-västvenezueliska A., från 1° till 8°
n. br.: tre kedjor och därpå följande förgrening
till Darien och Coro; endast i s. vulkaniska; alla
sluttningar skogbevuxna. Se vidare Amerika.
J. F. N.

Andernach, en af de äldsta städerna vid Rhen, belägen
i preussiska reg.-området Koblenz, nära floden Nettes
mynning i Rhen. 7,975 inv. (1900). Staden eger många
romerska fornlämningar. Betydlig handel med vin, säd,
tuff och kvarnstenar. Tillverkning af cigarrer, såpa,
parfymer och kemikalier. Stora vårdanstalter för
sinnessjuka. – A. var fordom en romersk fästning,
Antenacum, samt blef senare de merovingiske
konungarnas residens och slutligen en af de mest
blomstrande städerna vid Rhen Under trettioåriga
kriget eröfrades det 1632 af svenskarna. 1815
öfvergick det från Frankrike i preussarnas händer.

Anders., i naturvetenskapliga namn förkortning för
botanisten N. J. Andersson.

Anders (Hellig Anders), präst i Slagelse, d. 1205,
betraktades af danska folket som helgon, men är icke
upptagen i den romerska kyrkans helgonlängd. Om honom
berättas en mängd sagor och legender. Då han på en
pilgrimsfärd till Jerusalem blifvit öfvergifven af
sina följeslagare, under det han förrättade sin bön,
fördes han på en hvit häst genom luften tillbaka
till sitt fädernesland, där han vaknade, liggande på
"Hvilehöj" vid Slagelse. Detta ställe utmärkes ännu
genom ett stort träkrucifix – En saga förtäljer, att
konungen hade lofvat skänka Slagelse så mycket jord,
som Anders kunde rida omkring på ett 9 nätter gammalt
föl, under det konungen låg i badet. På detta sätt
skall denna stad hafva fått sin ovanligt vidsträckta
jordegendom. Liksom Västmanlands apostel, David,
var A. så helig, att han kunde hänga sina handskar på
solens strålar, medan han gjorde sin bön.

Andersen, Jens (Beldenak). Se Jens
Andersen Beldenak
.

Andersen, Hans Kristian (Christian), dansk skald,
f. 2 apr 1805 i Odense af fattiga föräldrar. Drifven
af sin håg för teatern, kom A. 1819 till Köpenhamn,
där han fick understöd af flere framstående män
(bl a. kompositören Weyse och geheimekonferensrådet
Jonas Collin) och intogs i kungl. teaterns dansskola
Det visade sig dock snart, att han var alldeles
oanvändbar både som dansör och skådespelare. Däremot
hade hans ovanliga skaldebegåfning väckt sådan
uppmärksamhet, att hans välgörare 1822 beslöto att
låta honom studera. Med offentligt understöd njöt han
undervisning i latinskolorna i Slagelse och Hälsingör
(under denna tid författade han flere dikter,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:53 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfba/0531.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free