Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andersson, Hans (i Nöbbelöf), riksdagsman - Andersson, Lars Aksel, bibliograf - Andersson, Ernst Kristian Richard, pianist - Andersson, Vendela Linnea, operasångerska. Se Sörensen - Andersson, Karl Filip Gunnar, botanist, geolog - Andersson, Johan Gunnar, geolog - Anders Sunesön. Se Hvideätten - Anderstorp. 1. Socken i Jönköpings län - Anderstorp. 2. Bomullsspinneri i Lindome socken, Hallands län - Anders Torstensson, ingenjör - Andersö skans l. Sunne skans, på södra udden af Andersön
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
alla efterföljande riksdagar. Redan 1892 hade han
invalts i gamla landtmannapartiets förtroenderåd,
och 1891–92 fungerade han som statsrevisor. Att
trots sina relativt frisinnade tendenser A. dock
i hufvudsak bedömde sakerna ur landtmannasynpunkt,
visade sig af hans anslutning till det vid 1891 års
riksdag föreliggande förslaget till inskränkning i
städernas representationsrätt. Också följde han med
vid sammanslagningen af landtmannapartierna 1895,
och medan flertalet af de liberalare landtmännen
småningom utgått ur landtmannapartiet, där de
konservativa elementen alltmera fått öfverhand,
har A. kvarstått i detsamma, från 1896 tillhörande
förtroenderådet. Hans hållning har också dragits åt
höger, och från att ännu 1899 hafva uttalat sig för
liberala samlingspartiets rösträttsförslag anslöt han
sig 1902 till det af P. Pehrson i Törneryd framlagda
förslaget, eller fullständig likställighet i fråga
om representationsrätten mellan land och stad såsom
oundgänglig förutsättning för en rösträttsreform. A.,
som var vice ordf. i 1901 års försvarsutskott
och där bestämdt motsatte sig det föreliggande
härordningsförslaget, har äfven anlitats för flera
kommittéer, såsom kommittén ang. ordnande af Sveriges
fasta försvar (1897–98), tvångsuppfostringskommittén
(1896–98) och prästlöneregleringskommittén (från
1899). Från 1887 tillhör han hembygdens landsting.
V. M.
Andersson, Lars Aksel, bibliograf, f. 2 mars 1851
i Halmstad, blef 1870 student i Uppsala och 1884
filos. doktor samt 1882 e. o. amanuens vid Uppsala
universitetsbibliotek, där han 1899 utnämndes till
vice bibliotekarie. A. har utvecklat en betydande
verksamhet dels som utgifvare af arbeten från vår
reformationstid, dels som bibliograf. I förra
afseendet må nämnas den af honom (och delvis
H. Schück) utgifna upplagan af "Skrifter från
reformationstiden" (1–4, 1889–93; n:r 3 och 4 äro
försedda med litteraturhistoriskt högst värdefulla
inledningar af A.), hans nytryck af "Variarum rerum
vocabula" (1890) och 1526 års "Thet nyia testamentit"
(1893) samt den af honom för första gången utgifna
"Uppsala universitets matrikel 1595–" (1900–). I det
senare afseendet märkas hans Register till Warmholtz’
bibliotheca (1889), Bibliographia klemmingiana (1890),
det af G. E. Klemming planlagda och påbörjade, men
af A. väsentligen utarbetade praktverket Sveriges
bibliografi 1481–1600 (1889–), Upsala universitets
styresmän, lärare och tjenstemän 1872–1897
(1897, i universitetets festskrift vid Oskar II:s
regeringsjubileum) och Catalogue de l’exposition
suédoise de l’enseignement supérieur (1900), vid
världsutställningen i Paris. A. blef 1894 led. af
Human. vet.-samfundet i Uppsala.
AD. N-N.
Andersson, Ernst Kristian Richard, pianist, f. 22
aug. 1851 i Stockholm, studerade vid konservatoriet
1867–74 och sedermera vid musikhögskolan i Berlin,
där han äfven var ställföreträdare för sin
lärare, Barth. 1886 inrättade han en musikskola
i Stockholm, där han förut konserterat, liksom i
flera tyska städer. Led. af Mus. akad. 1890. A. har
utgifvit Pianospelets teknik samt sånger och
pianostycken, hvaribland Skuggor och dagrar
prisbelöntes af Svensk musiktidning och en
Pianosonat af Musikaliska konstföreningen.
A. L.
Andersson, Vendela Linnea,
operasångerska. Se Sörensen.
Andersson, Karl Filip Gunnar, botanist,
geolog, f. 25 nov. 1865 i Ystad, blef 1884 student
och 1892 filos. doktor i Lund, var 1891–98 amanuens
vid Riksmuseets afdelning för arkegoniater och fossila
växter samt blef 1893 docent vid Stockholms högskola
och 1902 botanist vid forstliga försöksanstalten
i Stockholm. Sedan 1896 har han varit sekreterare
i Svenska sällskapet för antropologi och geografi
och från 1899 redaktör af tidskriften Ymer. I
vetenskapligt syfte har han företagit resor
inom de skandinaviska länderna, det europeiska
och det asiatiska Ryssland, äfvensom Tyskland,
Österrike, Schweiz och Italien. 1898 deltog han i
Nathorsts expedition till Spetsbergen och Kung Karls
land. Förutom ett stort antal uppsatser af botaniskt,
växtpaleontologiskt, geologiskt, geografiskt och
arkeologiskt innehåll i in- och utländska tidskrifter,
har A. författat: Svenska växtvärldens historia (af
Göteborgs kgl. vet. o. vitterh. samh. prisbelönt
täflingsskrift; 2 uppl. 1896, tysk öfv. s. å.),
Studier öfver Finlands torfmossar och fossila
kvartärflora (1898; Bull. de la comm. géolog.
de Finland) och Hasseln i Sverige fordom och nu
(1902, i Sveriges geol. unders. C. a. n.o 3).
G. L-M. E. E.
Andersson, Johan Gunnar, geolog, f. 3 juli 1874 i
Knista socken, Närke, inskrefs 1892 som student vid
Uppsala universitet samt blef 1901 docent i geologi
och s. å filos. doktor. Han deltog 1898 i Nathorsts
expedition till Kung Karls land och företog 1899 en
egen expedition till Beeren-eiland. I O. Nordenskiölds
antarktiska expedition 1901–03 var han deltagare och
under dennes öfvervintring 1902 vetenskaplig ledare af
de hydrografiska, zoologiska, botaniska och geologiska
undersökningsfärderna. Skr.: Über cambrische und
silurische phosphoritführende gesteine aus Schweden
(i Bull. geol. inst. Uppsala, vol. II, 1895), Über
die stratigraphie und tektonik der Bären Insel (ibid.,
vol. IV, 1899) m. fl.
E. E.
Anders Sunesön. Se Hvideätten.
Anderstorp. 1. Socken i Jönköpings län, Västbo
härad. 9,507 har. 1,393 inv. (1902). Annex
till Reftele, Växjö stift, Västbo kontrakt. –
2. Bomullsspinneri i Lindome socken, Fjäre
härad, Hallands län, helt nära länets norra
gräns. Tillverkningsvärdet har år 1902 uppgifvits
vara 538,000 kr.
Anders Torstensson, ingenjör, fick som "studiosus"
1636 "en charge iblandt ingenieurerne" och förordnades
att leda Stockholms reglering enligt en af Örnehufvud
s. å. uppgjord plan. 1639 sändes han till Finland för
att utstaka ny stadsplats för Hälsingfors samt anordna
reglering af Viborg och Åbo. När Fortifikationsstaten
1641 blef en särskild kår, var A. en af dess
trenne ingenjörer; han användes dock fortfarande
hufvudsakligast vid stadsregleringar. 1645 fick
han några hemman i Värmland för sitt nära tioåriga
besvär med stadsregleringar i Sverige och Finland, men
särskildt för regleringsarbetet i Stockholm. Följande
år afgick han från Fortifikationsstaten, och 1648,
då han sändes till Nyköping i regleringsärenden,
kallas han stadsingenjör. 1649 står han
som ingenjör på Stockholms slottsstat,
och 1652 är han ingenjör vid det nybildade
"Byggningscollegiet", hvars chef var "architeuren"
Jean de la Vallée. 1654 synes A. hafva afgått.
L. W:SON M.
Andersö skans l. Sunne skans, på södra
udden af den i Storsjön i Jämtland strax n. om Sunne
kyrka liggande Andersön, började byggas 1650,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
