Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ankarlanterna, sjöv. Se Lanterna - Ankarordning, sjöv., ett bestämdt läge som förankrade örlogsfartyg intaga - Ankarpejling, sjöv., en vid ett fartygs ankring noggrann ortbestämning - Ankarplatta, maskint. Se Ankarbult - Ankarreaktion, elektrot., den magnetiska återverkan, som ankarets lindningar utöfva på hufvudfältet - Ankarslut, bygnk. Se Förankring - Ankarspel, sjöv., mekanisk inrättning hvarmed ankaret upplyftes från sjöbottnen - Ankarsrum, stort järnbruk, beläget i Kalmar län - Ankarstek. Se Ankarkätting. - Ankarstock. 1. Sjöv. Se Ankare - Ankarstock. 2. Ett slags syrligt bröd, som begagnas i synnerhet inom, armén och flottan - Ankarsvik, ångsåg på Alnön utanför Sundsvall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ankarlanterna, sjöv. Se Lanterna.
Ankarordning, sjöv., ett bestämdt läge, som
förankrade örlogsfartyg intaga i förhållande till
hvarandra och till land.
H. W-L.
Ankarpejling, sjöv., en vid ett fartygs ankring
verkställd, noggrann ortbestämning, vanligen
utförd genom att medelst kompass iakttaga
riktningen (väderstrecket) till fasta föremål på
land. Ankarpejlingen tjänar till att kontrollera,
om fartyget under storm drager ankaret med sig och
sålunda förflyttas ifrån sin ursprungliga ankarplats,
R. N. (H. W-L.)
Ankarplatta, maskint. Se Ankarbult.
Ankarreaktion, elektrot., den magnetiska
återverkan, som ankarets lindningar i en elektrisk maskin
utöfva på hufvudfältet. Vid en likströmsmaskin
minskas hufvudfältet indirekt genom en
tvärmagnetiserande verkan, direkt genom
en längsmagnetiserande verkan, och på grund häraf
uppstår dels spänningsförlust vid belastning af
ankarlindningarna, dels svårigheter med kommenteringen
(strömomkastningen) under borstarna, så att
gnistbildning vid dem lätt uppstår. Ankarreaktionens
skadliga verkan upphäfves eller minskas genom
kompoundering, användande af stark magnetisk mättning
i järnet, kompensationslindningar af flera slag,
extra luftgap m. m. Vid växelströmsgeneratorer beror
ankarreaktionens inverkan på fasförskjutningen
mellan ström och spänning, så att den vid induktiv
belastning (positiv fasförskjutning) åstadkommer
spänningsfall, vid kapacitetsbelastning (negativ
fasförskjutning) spänningsökning. Vid Heylands
kompenserade och kompounderade asynkrongeneratorer
upphäfves ankarreaktionen fullständigt.
A. E-M.
Ankarslut, bygnk. Se Förankring.
Ankarspel, sjöv., mekanisk inrättning, hvarmed ankaret
upplyftes från sjöbottnen. På nyare, större
ångfartyg drifvas ankarspelen alltid med ånga
eller med elektricitet. Jfr Bråspel och
Gångspel.
R. N. (H. W-L.)
Ankarsrum, stort järnbruk, beläget i Hallingebergs
socken, Södra Tjusts härad, Kalmar län, vid
Långsjön, nära A. station å Västervik–Hultsfreds
järnväg. Järnverket, som tillhör aktiebolaget
Ankarsrums bruk, omfattar masugn, lancashiresmedja
med 6 härdar, martinugn med stålgjuteri, stång-
och finjärnsvalsverk, gjuteri för tillverkning
af handelsgods, mekanisk verkstad för projektiler,
järnvägsmateriel, patenthjul och landtbruksmaskiner,
emaljeringsverk för gjutgods och plåtskyltar
samt kamintillverkning. Dessutom bedrifver bolaget
kvarnrörelse och betydande trävaruförsäljning af
tillhörande egendomars skogsprodukter. Långsjön
bildar inom bruksområdet tvenne fall, hvilkas vatten
medelst 6 turbiner och 8 vattenhjul omsattes
i mekanisk kraft för drifvande af valsverk,
blåsmaskiner, arbetsmaskiner, krossverk, hiss och
spel. Mellan sjöarna Stora och Lilla Flugen, som
ligga 5 km. söder om bruket, finnes ett 16,3 m. högt
fall, hvars kraft uppsamlas i trenne turbiner och
i tvenne dynamomaskiner för växelström omsattes
i elektricitet. Denna öfverföres i en 4 km. lång
kraftledning till bruket, där fyra elektromotorer
äro uppställda, af
hvilka en å 250 hästkrafter drifver finvalsverket. De
under aktiebolaget lydande jordbruksfastigheterna
utgöras af: i Hallingebergs socken 8 3/4 mtl, taxerade
till 524,800 kr., i Hjorteds socken 4 5/8 mtl, tax. till
319,900 kr., i Blackstads socken 3/4 mtl, tax. till
40,000 kr., i Gladhammars socken 3 1/8 mtl, tax.
till 157,500 kr., samt Verkebäcks lastageplats vid
en vik af Östersjön och Verkebäcks station, tax. till
30,500 kr., i Lofta socken 5 mtl, tax. till 254,000
kr., och i Gamleby socken 2 1/4 mtl, tax. till 116,000
kr., tills. 24 1/2 mtl med järnbruk och inrättningar
taxerade till 2,093,300 kr.
[bildtext]
Vy från Ankarsrum. (Masugn, gjuteri och mekanisk verkstad.)
Säteriet A., utgörande 1 mtl frälse, är ett
gammalt militiehemman, som af landshöfdingen
Gabr. Gyllenanckar byttes till frälse 1647. Det egdes
sedan af hans son assessorn Bengt Gyllenanckar och
hans syskon, men var utarrenderadt till brukspatron
Hans Andersson, hvilken egde bruket och slutligen
blef egare äfven af säteriet. A. tillhörde därefter
hans arfvingar, ärfdes 1752 af assessorn, sedermera
bergsrådet P. Kr. Cederbaum och egdes i 19:e
årh. af släkten De Maré, som 1882 bildade aktiebolag
(aktiekapital: 1,4 mill. kr.). A:s stångjärnsverk
privilegierades 1655 och byggdes af Hubert De
Besche. Masugnen privilegierades 1807. Efter B. De
Marés död, 1898, öfvertogos egendomarna af ett nytt
konsortium.
Järntillverkningen uppgick 1902 till 5,391,272
kg. tackjärn och 85,549 kg. gjutgods framställdt
direkt ur masugn, 600,717 kg. gjutgods framställdt
efter tackjärnets omsmältning, 3,950,609
kg. smältstycken, 2,821,665 kg. martingöten,
5,448,457 kg. stångjärn och stål, 32,930 kg. klippt
spik, 59,417 kg. projektiler af tackjärn samt
141,848 kg. emaljerade kärl. Godsets befolkning
uppgick 1902 till 2,456 personer. Arbetsstyrkan
vid järnverket och öfriga industriella
anläggningar utgjorde samtidigt 456 pers.
K. K.-Å.
Ankarstek. Se Ankarkätting.
Ankarstock. 1. Sjöv. Se Ankare. – 2. Ett
slags syrligt bröd, som begagnas i synnerhet inom, armén
och flottan.
Ankarsvik, ångsåg på Alnön utanför Sundsvall.
Sågen eges af Ankarsviks ångsågs-aktiebolag.
Produktionen uppgick 1902 till omkr. 11,000 kbm. plank
och bräder samt 26,980 hl. träkol, med ett angifvet
värde af 205,000 kr. Arbetspersonalen utgjorde s. å.
71 arbetare.
K. K.-Å.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
