- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 1. A - Armati /
1077-1078

(1904) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Anna ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

men de annamitiske ämbetsmännen utöfva sina
funktioner under kontroll af fransmän, hvilka
ensamt sköta tullar, allmänna arbeten och öfver
hufvud alla förvaltningsgrenar, som fordra enhetlig
ledning eller användning af europeiska ämbetsmän
och ingenjörer. En fransk generalresident med sina
biträden och militäriskt skydd bor i Hué. – Sedan
1899 är A. deladt i 13 provinser.

Litt.: Lanessan, "L’Indo-Chine française" (1888
–89) och "La colonisation française en Indo-Chine"
(1895), Sylvestre, "L’empire d’Annam et le peuple
annamite" (1889), Jobbé-Duval, "La commune annamite"
(1896), Bonhoure, "L’Indo-Chine" (1900), Launay,
"Histoire ancienne et moderne d’Annam" (1888),
Schreiner, "Abrégé de l’histoire d’Annam" (1900)
och "Les institutions annamites" (2 bd, s. å.),
Aubaret, "Code annamite" (2 bd, 1865), Ganter,
"Recueil de la législation en vigueur en Annam et
au Tonkin" (1895), Dumoutier, "Les chants et les
traditions populaires des annamites" (1890), och Dirr,
"Theoretisch-praktische grammatik der annamitischen
sprache" (1894).
J. F. N.

Annamiter. Se Annam.

Annandale [ä’n*ndeil], Charles, engelsk lexikograf,
f. 1843 i Skottland, filos. och juris doktor, bosatt
i Glasgow, har utgifvit flere uppslagsböcker och
ordböcker, bl. a. "The populär encyclopædia" och en
mycket användbar Concise dictionary of the english
language
(1885; flera uppl.).

Anna Perenna, rom. myt., en gudinna, som firades med
en glad fest 15 mars. Urspr. var hon sannolikt en det
ständigt återvändande årets gudom. Hon förväxlades
sedan med Didos syster, Anna. Enligt sagan flydde
denna efter Didos död till Æneas; men då hon där
blef föremål för Lavinias svartsjuka, störtade hon
sig i floden Numicius och ansågs därefter för denna
flods gudom.
F. W. H.*

Anna Petrovna. Se Anna, ryska furstinnor 2.

Annapolis [änä’pəlis]. 1. Hufvudstad i Maryland,
Förenta staterna, vid floden Severn, nära dess utlopp
i Chesapeake-viken. 8,402 inv. (1900). Säte för
unionens sjökrigsskola (Naval academy of the United
States), grundad 1845. Ostronhandel. A. grundlades
1649. – 2. Hamnstad i Nova Scotia, vid floden
Annapolis’ mynning i Fundyviken. Omkr. 2,000
inv. Anlades 1605 af fransmännen och kallades då
"Port Royal". Hamnen är rymlig och säker, men
svårtillgänglig.

Ann-Arbor [än-ā’bə], stad i nordamerikanska
staten Michigan, vid floden Huron, i en fruktbar
trakt. 14,509 inv. (1900). Det har sin största
märkvärdighet såsom säte för statens universitet,
hvilket grundlades 1837 samt 1900 räknade 3,700
studenter och 158 lärare.

Annas l. Hannas (hos Josefus: Ananos), son af
Seth, var en af de mest ansedde öfversteprästerna
i Jerusalem på Jesu tid. Han insattes i sitt
ämbete 6 l. 7 e. Kr. af legaten Quirinus och
afsattes år 15. Vid Jesu död var hans svärson
Kaifas öfverstepräst, men A. var fortfarande den
mest inflytelserike mannen. A. tillhörde det
sadduceiska partiet och efterlämnade 5 söner,
som alla blefvo öfverstepräster; den yngste, också
kallad Annas, lät år 62 afrätta Jakob, Jesu broder.
E. S-E.

Annater (mlat. annatæ, årspengar, af annus, år),
ett ord, som urspr. betecknade biskopens årsinkomst
af honom underlydande vakanta kyrkliga ämbeten
(beneficier). Sedan påfvarna under 13:e
årh. reserverat sig rätten att besätta biskops-,
kapitels- och lägre ämbeten, måste dessas nye
innehafvare, för att af påfven bekräftas, till
kurian erlägga en afgift, kallad servitia communia
(servitier, annater), vanligen beräknad till minst en
tredjedel af första årets inkomster. Därjämte erlades
1–5 servitia minuta, en afgift, som beräknades så,
att hälften af "servitia communia" dividerades
med antalet af de vid utnämningen närvarande
kardinalerna, hvarvid ett minutum noga motsvarade
en kardinals andel af "servitia communia". Efter
1470 dividerades alltid, vare sig flera eller
färre kardinaler närvoro, med 14, för att "servitia
minuta" ej genom ett fåtal närvarande kardinaler
skulle bli alltför tryckande. Utvidgningen af den
påfliga reservationsrätten inemot slutet af 14:e årh.
framkallade svåra missbruk, mot hvilka
reformkonsiliet i Konstanz inskred med vissa
reglerande bestämmelser, hvarigenom annater bortföllo
för lägre beneficier. Servitierna, som därefter
fingo namnet annater, skulle erläggas af biskopar och
abboter till kurian. – I Sverige betalades servitier
från slutet af 13:e årh., och annater erlades under
15:e årh. från vakanta biskops- och kapitels-ämbeten,
såsom de i kurian voro taxerade. Gustaf Vasa sökte
1523 förgäfves förmå påfven att bekräfta några
valda biskopar, som icke förmått betala de dryga
annaterna. Genom Västerås ordinantia 1527 upphäfdes
faktiskt annaterna, och en viss öfverenskommen
summa skulle till konungen erläggas i stället, en
anordning, som under Karl IX gaf uppslaget till det
ännu bestående "nådåret", då konungen efterskänkte
denna rätt till prästens efterlefvande. Litt.: Kirsch,
"Die annaten u. ihre verwaltung" (Hist. jahrb.,
1888), och K. H. Karlsson, "Die berechnungsart
der minuta servitia" (Mittheil. des instituts
für österreich. geschichtsforsch., bd XVIII).
L. M. B.

Annatto, bot. Se Bixa.

Annbok l. Afvenbok (da. avnbög), Carpinus Betulus,
bot., af fam. Corylaceæ, är ett mindre träd
(i början – liksom dess samsläkting eken –
en buske) med vanligen krokig och knölig stam,
slät, gråaktig bark och blad, som tämligen likna
almens. Blommorna, som slå ut i maj, samtidigt med
bladen, sitta i grönaktiga hängen. Fruktställningen
utmärkes genom de nära tumslånga skärmarna. Annboken
(se fig. sp. 1079) förekommer vild endast i södra
Sverige (upp till Kalmar, Växjö och Lagaån), men
planteras ej sällan äfven i mellersta delen af
landet. Emedan den ej skadar gräsväxten, passar den
väl på gräsplaner o. d. och lämpar sig äfvenledes väl
till häckar. Virket är hvitt (däraf har trädet fått
namnet hvitbok, till skillnad från den allmänna
boken, Fagus sylvatica, eller rödboken). Till följd
af sin hårdhet är det ypperligt till hjul, axlar,
kuggar o. d., där stark nötning ifrågakommer. Som
bränsle öfverträffar det alla andra träslag,
S. A.*

Anneberg, tändsticksfabrik i Norra Solberga socken
af Jönköpings län. Produktionen uppgick år 1902 till
1,853,723 kg. säkerhets-, paraffin- och fosforstickor
samt spånaskar med ett angifvet värde af 640,396
kr. Drifkraften utgöres af såväl ånga som vatten, och
arbetspersonalen uppgick sagda år till 370 personer.
K. K.-Å.

Annecin [annsä’], slott. Se Béthune.

Annecy [ansī], hufvudstad i franska depart.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:14:43 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfba/0603.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free