- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 1. A - Armati /
1397-1398

(1904) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ardennerna (fr. Ardennes). 1. Ett bergland - Ardennerna. 2. Franskt departement - Ardennes-kanalen. Se Ardennerna - Ardente (it.), mus., eldigt - Ardeola, zool. Se Hägrar - Ardesjir (Ardasjir), konungar i nypersiska riket. Se Persien - Ardfjället, ett till Stuoravare-gruppen hörande fjäll i Lycksele lappmark, nära riksgränsen - Ardgar, kristen predikant i Birka. Se Ansgarius, sp. 1101 - Ardigò, Roberto - Ardiscus. Se Ardsjisj - Ardisia Swartz., bot. - Arditi, Luigi - Ardito (it.), mus., käckt, dristigt - Ardrar, Ardrar-n'Deren, marokkanernas namn på Atlas - Ardre, socken i Gottlands län - Ardres, befäst stad i Frankrike - Ardrossan, hamnstad i skotska grefsk. Ayr - Ardsjisj (fordom Ardiscus). 1. Stad i Valakiet - Ardsjisj. 2. Flod - Ardsjisj. 3. Mindre Asiens högsta berg - Are, fr. Se Ar - Area (lat.), fri plats, slätt yta; her., fältet i en vapensköld - Areal (af lat. area, yta), ytvidd, ytinnehåll - Areca L., bot.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sträcka sig åt s. v. och bilda i trakten af Sedan
norra gränsen för Seinebäckenet. Medan de högsta
regionerna äro täckta af hedar och högmossar
("hautes fagnes"), ha en mycket rå och ogästvänlig
karaktär samt därför mest äro ouppodlade, egna sig
de trakter, som ligga under 500 m., bättre för odling.
A. bestå öfvervägande af skiffer och kalk från
devontiden och ha varit ett veckberg, som genom
erosion och denudation förvandlats till en ganska
jämn platå, i hvilken floderna ha gräft sig djupa,
trånga klyftor. – Norr om de egentliga A. ligger,
söder om Maas och Sambre, en bred, likaledes
platåformad gördel af mindre än 300 m. höjd
(Sub-Ardennerna), som är bildad dels under devon, dels
under stenkolsperioden och har rika stenkolslager.
Dit höra landskapen Fagne, Marlagne, Famenne,
Condroz och Hervé. Utom stenkol finns där i stor
rikedom järn, zink och bly. Där ligger, från
Valenciennes i Frankrike till Aachen i Tyskland, ett stort
industriområde, som bl. a. omsluter Belgiens stora
industristäder Mons, Charleroy, Namur och Liège.

2. Franskt departement, som utgöres af norra delen
af landskapet Champagne i förening med de forna
furstendömena Sedan, Carignan och Mouzon. 5,252
kvkm. 315,589 inv. (1901). Nordöstra delen
genomflytes af Meuse och dess bifloder Chiers, Semoy och
Bar; sydvästra delen vattnas af Aisne och dess biflod
Aire samt tillhör således Seines floddal. Meuse- och
Seinesystemen förbindas med hvarandra genom den
105 km. långa Ardennes-kanalen. Mézières
är departementets hufvudstad, men Sedan dess mest
namnkunniga stad.
(J. F. N.)

Ardennes-kanalen [-denn-]. Se Ardennerna.

Ardente (it.), mus., eldigt.

Ardeola, zool. Se Hägrar.

Ardesjir (Ardasjir), konungar i nypersiska
riket. Se Persien.

Ardfjället, ett till Stuoravare-gruppen hörande fjäll
i Lycksele lappmark, nära riksgränsen.
RM.

Ardgar, kristen predikant i Birka. Se Ansgarius,
sp. 1101.

Ardigò, Roberto, italiensk filosof, f. 1828, är
positivismens förnämste målsman i Italien. Sedan han
en tid varit lyceilärare i Mantova och genom sina
skrifter gjort sig känd äfven utom Italien, kallades
han, trots de ortodoxes motstånd, till professor vid
Padovas universitet. Bland hans skrifter må nämnas La
psicologia come scienza positiva
(1870), La morale dei
positivisti
(1878), Sociologia (1879), La religione
di T. Mamiani
(1880), Empirismo e scienza (1882)
och La coscienza vecchia e le idee nuove (1885).

Ardiscus. Se Ardsjisj.

Ardisia Swartz., bot., växtsläkte af fam.
Myrsinaceæ (närsläktad med Primulaceæ), innefattande
omkr. 200 tropiska trädslag eller buskarter, med ständigt
gröna, läderartade blad, täcka, hvita eller röda
blommor samt vackert röda eller svarta glänsande
bär. Flere arter odlas som prydnadsväxter i drifhus
eller boningsrum. Bland dessa må nämnas A. crispa
A. DC. (A. crenulata), en vacker, från östra Asien
härstammande buske eller ett litet träd, som har
elliptiska, i ändarna spetsiga och i kanten vågiga
blad och redan vid 3 dm. höjd bär blommor och frukter.
LDT.
(G. L–M.)

Några arter af A. anföras från Europas miocena
aflagringar.
A. G. N.

Arditi, Luigi, italiensk kompositör, f. 1822, d.
1903, väckte omkr. 1840 uppseende både som violinist
och operakomponist samt var operadirigent i New York,
Konstantinopel, Petersburg, Wien och London, där han
sedan 1858 var bosatt. Som tonsättare är han ytlig,
men melodisk och lysande. Därför hafva hans sånger
för många sångerskor blifvit omtyckta paradstycken,
framför allt den bekanta valsen Il bacio ("Kyssen").

Ardito (it.), mus., käckt, dristigt.

Ardrar, Ardrar-n’Deren, marokkanernas
namn på Atlas.

Ardre, socken i Gottlands län, Norra häradet. 3,866
har. 471 inv. (1902). Annex till Östergarn, Visby
stift, Medelkontraktet.

Kyrkan, byggd af huggen och tuktad kalksten, är
enligt uppgift från medeltiden uppförd 1266, hvilket
årtal synes väl sent äfven för de yngsta delarna af
kyrkan, som ursprungligen anlades i rundbågsstil,
men under spetsbågstid undergått hvarjehanda
ändringar. I kyrkan och på kyrkogården hafva nyligen
ytterst märkliga stenar och reliefbilder blifvit
funna (nu i Statens historiska museum). I socknen
finnas lämningar af flera stenhus, en kastal har
funnits i kyrkans närhet. Ett under spetsbågstiden
uppfördt kapell finnes inom socknen, än kalladt Ardre
ödekapell, än Gunfjauns kapell (efter en af de mytiska
personligheterna i Götasagan). Till A. socken hör
Ljugarns hamn. Jfr om runstenarna skrift af
U. Pipping i "Skrifter, utg. af k. human. vet.-samf. i
Uppsala", VII (1901).
HS HD.

Ardres [a’rdr], befäst stad i Frankrike, depart. Pas
de Calais. 1,356 inv. (1901). Kanal till S:t Omer. År
1520 sammanträffade i A. den franske konungen Frans
I med Henrik VIII af England. För den utomordentliga
prakt, som därvid utvecklades, har denna sammankomst
blifvit kallad Camp du drap d’or.

Ardrossan [adrå’sn], hamnstad i skotska grefsk. Ayr,
vid Clyde-fjorden, strax vid Saltcoats. 5,933
inv. (1901). Järnverk, stenkolsexport.

Ardsjisj (fordom Ardiscus). 1. Stad i Valakiet,
vid floden Ardsjisj. Omkr. 3,000 inv. Eger en berömd
kyrka i bysantinsk stil, helt och hållet betäckt med
reliefer. Fordom de valakiske furstarnas residens. –
2. Flod, som rinner upp i de transsylvanska alperna
och faller ut i Donau vid Oltenizza. – 3. Mindre
Asiens högsta berg, äfven kalladt Erdsjisj l. Argi
dag
, en utslocknad vulkan, som isolerad reser sig
till 4,059 m. höjd midt på den kappadociska högslätten
s. om Kaisarie (Cæsarea). Hette fordom Mons argæus,
"hvita berget", i följd af den snömössa, som det bär
hela året.

Are [ar], fr. Se Ar.

Area (lat.), fri plats, slätt, yta; her., fältet i
en vapensköld.

Areal (af lat. area, yta), ytvidd, ytinnehåll. Nyttjas
stundom såsom adjektiv: det areala innehållet
o. s. v.

Areca L., bot., växtsläkte af nat. fam. Palmæ,
innefattande palmer med parbladigt delade blad. Dit
hör A. catechu L., areka-palm, äfven kallad kateku-
l. betelpalm. Frukterna af denna palmart, hvars
hemland är Sunda-öarna och som allmänt odlas i
Ostindien och på flere bland Söderhafsöarna, lämna
ett på nämnda ställen äfvensom i Kina allmänt nyttjadt
tuggämne. Dessa frukter, som kallas areka- eller
betelnötter, äro ett slags

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Feb 10 02:25:36 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfba/0767.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free