Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Argall, Sir Samuel - Argand, Aimé - Argand, Jean Robert - Argania Röm. et Schult., bot. - Argas, zool., ett fästing-släkte - Argelander, Fredrik Vilhelm August - Argemone, bot. farm. - d'Argens, Jean Baptiste de Boyer - Argenson. 1. René de Voyer, grefve d'A. - Argenson. 2. Marc René, markis d'A.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och vice-guvernör i Virginien (1617–19) gjorde sig
A. hatad af kolonisterna och anklagades därför
1619 för roflystnad och tyranni. Han deltog 1620
i en härfärd mot Alger och åtföljde äfven den
misslyckade expeditionen mot Cadiz 1625.
V. S–G.
Argand [argã’], Aimé, engelsk lampfabrikant,
f. 1755 i Genève, d. 1803 i England, uppfinnare af
de efter honom s. k. argandska brännarna
(se Gas) och argandska lamporna (se
Lampa) samt af en rökförbränningsapparat, den
s. k. Argands eldbro, så inrättad, att luft kan
insläppas direkt bakom densamma (se fig.).
Argand [argã’], Jean Robert, fransk
matematiker, f. 1768 i Genève, d. omkr. 1825, är känd
i matematikens historia genom sin Essai sur une
manière de représenter les quantités imaginaires dans
les constructions géométriques (1806), i hvilken angafs
den metod att representera komplexa tal genom
punkter i ett plan, som längre fram kommit till
allmän användning och som såväl för funktionsteorien
som för geometrien blifvit af fundamental betydelse.
Liknande idéer hade tidigare utvecklats af tysken
H. Kühn och af dansken Caspar Wessel, men för
A. voro dessas arbeten okända; äfven A:s
undersökning förblef obemärkt, ända tills Gauss och Cauchy
började begagna sig af samma metod. Gauss
publicerade först 1831 sina resultat och egde icke då kännedom
om A:s arbete. Cauchy, som 1847 i sina
"Exercises d’analyses" utvecklade samma idéer, gaf fullt
erkännande åt A:s förtjänster.
H. v. K.
Argania Röm. et Schult., bot., växtsläkte af fam.
Sapotaceæ. Dess enda art, A. Sideroxylon Röm. et
Schult., bildar skogar i sydvästra Marokko, där
dess mycket fasta ved (järnved) och den ur
fröna ("grains d’argans") pressade matoljan
användas.
G. L–M.
Argas, zool., ett fästing-släkte. En art,
A. reflexus, som egentligen är en plåga för dufvorna,
kan äfven angripa människor och suga deras blod.
En annan art, A. persicus, är sedan länge känd och
fruktad i Persien och Egypten. Båda äro nattliga
djur, som gömma sig om dagen.
F. A. S.*
Argelander, Fredrik Vilhelm August,
astronom, f. 22 mars 1799 i Memel, där hans fader,
som härstammade från Finland, idkade
grosshandelsrörelse, fick 1823 anställning som astronomie
observator i Åbo samt blef 1828 professor därstädes.
1836 kallades han, till en del med anledning af sin
nära personliga bekantskap med den preussiska
konungafamiljen, till professor i Bonn. A. lyckades
vinna den på sin tid säkraste bestämningen för
riktningen af solsystemets rörelse. Bland hans öfriga
arbeten märkas bl. a. Uranometria nova (Berlin
1843) och den stora stjärnkatalogen Bonner
durchmusterung (1857–63), som omfattar orter för 324,198
stjärnor från nordpolen till 2° sydlig deklination,
näml. samtliga stjärnor ned till 9:e och många af
10:e storleken. A. var ledamot af flera akademier
och lärda samfund, bl. a. Vetenskapsakademien i
Stockholm, samt hedersledamot af
Vetenskapssocieteterna i Uppsala och Hälsingfors. Han dog i Bonn 17
febr. 1875. Jfr Astronomiska sällskapet
och Zon-observationer.
(A. N–R.)
Argemone, bot. farm., växtsläkte af nat. fam.
Papaveraceæ. En i mellersta och södra Amerika
växande art, A. mexicana L., kallad "mexikansk
taggvallmo" och "djäfvulsfikon", innehåller en gul,
skarp saft, liknande saften i den hos oss allmänna
svalörten (Chelidonium majus L.). Den torkade örten utgör
den i Västindien såsom svettdrifvande medel använda
drogen Herba cardui flavi. Fröen verka afförande.
Jämte andra arter af släktet odlas A. mexicana som
prydnadsväxt i trädgårdarna.
O. T. S.
(G. L–M.)
[bildtext]
Argali (se sp. 1432).
d’Argens [dar*ã’], Jean Baptiste de
Boyer, markis, f. 1704 i Aix (Provence), d. 1771.
Efter en äfventyrlig ungdom, hvilken han tillbragte
såsom student, diplomat och krigare, lämnade han
(1734) krigstjänsten och begaf sig, då hans fader
gjort honom arflös, till Holland, där han lefde som
skriftställare i tidens moderna filosofiska anda.
Konung Fredrik II i Preussen, som fattat smak för
dessa arbeten, kallade författaren till Potsdam. Där
vistades d’A. 1744–69 som en af konungens
förtrogne, hvarefter han återvände till Frankrike. d’A.
tillhörde sitt århundrades skeptici och angrep
kristendomens läror i populär-filosofiska afhandlingar,
romaner, bref o. d. Hans mest bekanta arbeten äro
Histoire de l’esprit humain (1765–68), Lettres juives,
Lettres chinoises, Philosophie du bon sens och de
konstkritiska Réflexions critiques sur les écoles de
peinture (1752).
Argenson [ar*ãså’], gammal fransk adlig familj
från Touraine. – 1. René de Voyer, grefve
d’A., f. 1596, använd af Richelieu och Mazarin i
diplomatiska angelägenheter, d. 1651 som sändebud i
Venezia. – 2. Marc René, markis d’A., den
förres sonson, f. 1652, d. 1721, var under Ludvig
XIV generallöjtnant för polisen i Paris och blef 1718
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
