- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 2. Armatoler - Bergsund /
7-8

(1904) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Armé - Arméartilleri. Se Armé - Arméfästning - Arméfördelning - Arméförvaltningen - Arméingenjörbefälhafvare - Arméinspektion - Arméintendent. Se Armé - Armékvarter. Se Högkvarter - Armékår - Armengaud, Jean Germain Désiré - Armeniaca. Se Prunus - Armenien

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

I hvarje monarkiskt styrd stat är monarken
högste befälhafvare för armén, i en republik
presidenten eller krigsministern. I mera inskränkt
bemärkelse betecknar ordet statens alla på krigsfot
ställda och förenade stridskrafter till lands
eller ock den största underafdelningen af dessa
stridskrafter. Delningen i flera arméer betingas
antingen af nödvändigheten att samtidigt uppträda på
flera krigsskådeplatser, hvarvid den viktigaste och
största armén vanligen benämnes hufvudarmé, eller
af stridskrafternas storlek, hvilken nödvändiggör
delning i flera arméer, äfven om dessa uppträda
i nära samverkan. En armé bör icke till storlek
mycket öfverstiga 200,000 man. Arméerna benämnas
dels efter sitt ändamål (fältarmé, reservarmé,
inneslutningsarmé
), dels med nummer (1:a armén
o. s. v.), dels efter väderstrecken (nordarmén,
östarmén
), dels slutligen efter landsdelar, floder
e. d. (schlesiska armén, Maas-armén). Hvarje armé
måste vara försedd med alla medel för själfständig
verksamhet, äfven etappväsende. De högsta organen
inom en armé, som icke innefattar statens alla
stridskrafter till lands, benämnas vanligen
armékvarter (oftare dock högkvarter), arméintendent,
armépostkontor
o. s. v. Finnes en särskild, för
armén i dess helhet afsedd artilleristyrka (tungt
artilleri, positionsartilleri), kallas denna vanligen
arméartilleri. En större armé delas i armékårer om
30–40 tusen man (se Armékår), en mindre i divisioner
(armédivisioner, i Sverige arméfördelningar) om
12–16 tusen man (se Arméfördelning). – Delningen
i flera samverkande arméer leder egentligen
sitt ursprung från franska revolutionens krig,
och af revolutionsarméerna skapade Napoleon I
armékårer. "La grande armée" 1812 var i själfva
verket delad i flera arméer, och från följande året
blef denna åtgärd allmän på båda sidorna. Nutidens
härmassor kunna icke undvara indelningen i
arméer, hvilken i några stater såsom Ryssland
i själfva verket är genomförd redan i fredstid.
C. O. N.

Arméartilleri. Se Armé.

Arméfästning, i Tyskland benämning på en vapenplats
af 1:a klass. L. W:son M.

Arméfördelning, benämning på den högsta truppenheten
inom svenska armén. Efter att, vanligen utan bihanget
armé-, hafva förekommit i de svenska arméerna sedan
början af 19:e årh., infördes denna benämning 1889
äfven för fredstillståndet, och genom de 1892 och 1897
vidtagna förändringarna i arméns organisation ställdes
äfven artilleriet under arméfördelningscheferna. En
arméfördelning består, frånsedt vissa
undantag, af 4 infanteri-, 1 kavalleri- och 1
artilleriregemente samt 1 trängkår, hvartill i
krig komma ingenjörtrupper. Arméfördelningen är
afsedd för själfständig verksamhet, men saknar i
fredstid fullständiga förvaltningsorgan. Sverige
är f. n. deladt i 6 arméfördelningsområden,
med chefs-expeditioner i Hälsingborg (1:a),
Linköping (2:a), Sköfde (3:e), Stockholm
(4:e o. 5:e) och Härnösand (6:e). Se vidare
Sverige (försvarsväsende) och kartan sp. 9–10.
C. O. N.

Arméförvaltningen, det centrala ämbetsverk, som
med ingången af år 1866 efterträdde Krigskollegium
(se d. o.), utöfvar närmast under konungen högsta ledningen
af förvaltningen för hela försvarsverket till lands.
Arméförvaltningen arbetar på fyra departement, näml.:
artilleridepartementet under generalfälttygmästaren,
fortifikationsdepartementet under fortifikationsgeneralen,
intendentsdepartementet under generalintendenten och
civila departementet under generalkrigskommissarien. Hvarje
departement, utom det civila, har en militärbyrå och en civilbyrå,
hvarjämte vid intendentsdepartementet finnes en
sjukvårdsbyrå. Civila departementet har en civilbyrå,
ett bokslutskontor och ett kassakontor. För hela
verket finnes dessutom ett juridiskt biträde. Ärendena
handläggas i gemensamt plenum, i sammanträde
mellan två eller flera departement eller på de
särskilda departementen. Artilleridepartementet
handlägger ärenden rörande vapen, kruttillverkning,
artillerimateriel m. m., fortifikationsdepartementet
fästningar, kaserner, inkvartering, ingenjörmateriel
m. m., intendentsdepartementet öfrig materiel,
underhåll, sjukvård, remontering m. m., civila
departementet aflöning och kassaförvaltning
(instruktion af 1881, med ändringar 1892, 1893 och
1898). Upprepade försök att ombilda detta ämbetsverk
och att genomföra ett tidsenligare ordnande af arméns
förvaltningsväsende hafva hittills misslyckats.
C. O. N.

Arméingenjörbefälhafvare, benämning på chefen för
ingenjörstaben vid arméns högkvarter.

<b>Arméinspektion</i> kallas i franska och tyska arméerna
den af 3–5 armékårer bestående enhet, som,
för utbildningens öfvervakande är underställd
en generalsperson såsom arméinspektör eller
generalinspektör. Indelningen motsvaras i
ryska armén af militärdistrikten och har under
krig sin motsvarighet i indelningen i arméer.
C. O. N.

Arméintendent. Se Armé.

Armékvarter. Se Högkvarter.

Armékår (fr. corps d’armée), krigsv., den högsta
enheten inom en armé. Armékåren uppgår vanligen
på krigsfot till 30–40 tusen man och delas i 2
eller 3 divisioner, bestående af alla truppslag jämte
något kavalleri (en kavalleridivision), stundom något
artilleri (kårartilleri, reservartilleri) och erforderliga
tränganstalter. Armékåren är utrustad för
själfständig verksamhet och försedd med fullständiga
förvaltningsorgan. Armékårer förekommo första gången
i Napoleon I:s 1803 i lägret vid Boulogne
sammandragna armé, men infördes snart äfven i hans
motståndares härar. I Preussen blef indelningen i
armékårer efter krigens slut bestående, och
småningom infördes den i fredstid i de flesta andra
arméer, i den franska dock först efter 1871.
Armékårens organ benämnas vanligen med sammansättningen
af ordet kår: kårchef, kårartilleri, kårläkare
o. s. v. I de flesta arméer har hvarje armékår sitt
särskilda armékårs-område, inom hvilket det erhåller
sitt manskap.
C. O. N.

<b>Armengaud</i> [armagå], Jean Germain Désiré, fransk
konsthistoriker, först köpman, f. 1797, d. 1869,
utgaf en serie konsthistoriska arbeten: Histoire des
peintres de toutes les écoles depuis la renaissance
jusu’à nos jours
(1849, afslutad af Ch. Blanc), Les
galeries publiques de l’Europe
(1856). Le Parthénon
de l’histoire
(1863–64) m. fl.

Armeniaca, bot. Se Prunus.

Armenien, ett högland i västra Asien, numera
deladt mellan Turkiet, Persien och Ryssland. I
n. begränsas det af Kura- och Rion-dalarna och i
s. af det mesopotamiska låglandet; däremot saknar
det naturliga gränser mot v. och mot ö. Den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:41:04 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbb/0016.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free