- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 2. Armatoler - Bergsund /
35-36

(1904) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Arminius, Jakob. Se Arminianer - Armitage, Edward - Armled. se Armbågsled - Armoasin - Armoracia. Se Nasturtium - Armorial - Armorica - Armorl - Armpalissadcell. Se Blad - Armpennor - Armpipa. Se Armben - Armpolyp - Armring. Se Armband - Armskenor - Armstead, Henry Hugh - Armstrong, John - Armstrong, William George

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Arminius, Jakob. Se Arminianer.

Armitage [a’miteidʃ]. 1. Edward A., engelsk
historiemålare, f. 1817, biträdde sin lärare
Delaroche vid utförandet af "hemicykeln" i École des
beaux-arts. Hans förnämsta arbeten äro fresker i
Parlamentshuset, i University Hall, i Islingtons
katolska kyrka och i stadshuset i Leeds. Utom
dessa monumentala verk utförde han sedan 1848
ett icke ringa antal oljemålningar, med ämnen ur
bibeln och historien. 1875 blef han professor vid
konstakademien i London. Han dog 1896.

2. Thomas A., engelsk blindfilantrop, f. 1824,
d. 1890, var praktiserande läkare i London, men
måste snart till följd af en svår ögonsjukdom
uppgifva denna verksamhet samt egnade sig därefter åt
de blinde. Med hans framträdande ingick en ny
era för Englands blindundervisning. Utgående från
den åsikten att den blinde själf och särskildt den
bildade blinde bättre än de seende förmår bedöma
hur de blindes undervisning bör vara beskaffad,
stiftade han 1868 "The british and foreign
association for promoting the welfare of the blind", hvars
styrelse skall bestå af blinda. Den förkastade
fullständigt det latinska alfabetet och antog den
brailleska punktskriften, förut okänd i England, lät
trycka skrifter i denna punktskrift samt uppsatte
äfven en tidning "The progress". I Upper Norwood,
London, stiftades genom A. 1872 "The royal normal
college and academy of music for blind", som
lämnar mer begåfvade blinda en bättre
skolunderbyggnad samt utbildar dem till lärare i musik.
A. var ock medlem af den kommitté, som 1885
tillsattes för att ordna Englands blindväsende, och
deltog flitigt i de internationella
blindlärarekongresserna. Efter hans död insamlades en större
penningsumma till ett legat för blinda, hvilket bär hans
namn.

Armled, anat. Se Armbågsled.

Armoasin (fr.), äldre benämning på vissa
taft-artade tygsorter.

Armoracia, bot. Se Nasturtium.

Armorial (nlat. armoriale, af arma, vapen),
vapenbok, heraldiskt verk.

Armorica l. Aremorica (kelt.), "vid hafvet",
"kustlandet", kallades på Cæsars tid området utmed
Engelska kanalen och Atlantiska hafvet, mellan Seine
och Loire. Namnet inskränktes sedan till nuv.
Bretagne, hvars invånare, aremorici, bildade ett förbund
af republiker, som blott nominellt stodo under
romarnas välde, 420 gjorde sig helt och hållet fria och
497 erkände Klodvigs öfverhöghet.

Armorl, ett system för telefonering och
afståndssignalering utan tråd, grundadt på användningen af
ett elektrokapillärt relä. Ordet är sammansatt af
begynnelsestafvelserna i namnen på de båda
uppfinnarna, engelsmannen J. Tarbottan Armstrong och
svensken Axel Orling.
A. E–m.

Armpalissadcell, </>bot.</i> Se Blad.

Armpennor, zool., de fjädrar (pennor) i en
fågelvinge, hvilka sitta fästa vid armbågsbenets yttre kant.
Till antal växla de betydligt: minsta antalet (6)
finnes på tornsvalan och några kolibri-fåglar, största
antalet (38–40) på albatrossen.
F. A. S.*

Armpipa, anat. Se Armben.

Armpolyp l. Hydra, zool., ett till
färskvattenspolyperna hörande släkte, som gifvit upphof till
benämningen på en stor underordning i systemet,
Hydroidea. Det intager dock i systemet det lägsta
rummet genom sin enkla byggnad. Man tänke sig en
cylindrisk eller klubbformig liten säck, öppen blott i
ena änden (munnen) och kring denna försedd med
en krans af trådformiga utväxter (tentakler) – och
man har ett hydradjur, som tämligen allmänt
förekommer i våra färskvatten, där det med sin bakre,
tillslutna, utdragna ända sitter fastvuxet vid någon
växt eller annat fast föremål. Vid midten af 1700-
talet, då vetenskapen ännu ej med säkerhet kunde
afgöra, om korallerna och dylika former voro djur
eller växter, gaf armpolypernas studium, i
synnerhet genom schweizaren Trembley, ett viktigt
uppslag i frågan. Länge förundrade man sig öfver dessa
djurs förmåga (hvilken de ega just genom sin enkla
byggnad) att, om de också söndras i flere delar, från
hvarje del lefva upp igen till sin fullständiga form.
Se vidare Coelenterater.
F. A. S.*

Armring. Se Armband.

Armskenor, ett slags armarna skyddande
metallbetäckning, som brukades i synnerhet af medeltidens
riddare. Armskenorna voro förenade med ringkragen,
som betäckte skuldrorna, och ledade, för att ej vara
hinderliga för vapnens handterande. En återstod af
armskenorna äro de nu brukliga epåletterna.

Armstead [a’msted], Henry Hugh, engelsk
bildhuggare, f. 1828 i London, studerade vid
därvarande akademi. Med skulpturen förenade han dels
teckning för träsnitt, dels arbeten i silfver och guld:
Georgevasen, Tennysonvasen, flere konstrikt utförda
sköldar m. m. För Albert-memorialmonumentet i
London utförde han en mängd arbeten i olika material
för fotställningen, såsom en följd af tonsättare och
målare af italiensk, tysk, fransk och engelsk skola,
samt på de framspringande hörnen stora
bronsfigurer af Kemien, Astronomien, Medicinen och
Talarekonsten. Dessutom har han utfört bildverk
på utsidan af kolonialministeriet, figurer på
springbrunnen vid King’s college i Cambridge, bildstod
af en biskop af Winchester i därvarande
katedral m. m.
C. R. N.*

Armstrong [a’mstråŋ]. 1. John A., engelsk
skald, f. 1709, d. 1779, läkare, skref bl. a. den
på sin tid ansedda lärodikten The art of preserving
health
(1744).

2. William George A., engelsk ingenjör,
f. 1810 i Newcastle, var till en början på
advokatkontor, men egnade sig från 1836 åt tekniska studier
och uppfinningar samt öppnade 1847 verkstäder i
Elswick vid Newcastle. Redan 1840 hade han
offentliggjort sin uppfinning af ång-elektricitetsmaskinen
(se Hydro-elektricitetsmaskin). 1846
gjorde han sin viktiga uppfinning af den hydrauliska
kranen (se Kran), och kort därefter konstruerade
han en ackumulator för uppsamlande af mekaniskt
arbete, hvilken i tekniskt afseende fått stor
betydelse. Vid Krim-krigets utbrott 1854 började han

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:41:04 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbb/0030.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free