Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 2. Armatoler - Bergsund / 95-96 (1904) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Artemis - Artemisia - Artemisia - Artemision - Artemon - Artemonianer. Se Artemon

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ungdomlig och smärt, med behagfullare anlete
och högt uppfäst klänning. En efterbildning efter
Praxiteles tror man sig se i A. från Gabii, i Louvre;
där är hon, helt genreartadt, framställd som en
landtlig flicka, som under gången fäster ihop sin
mantel på högra axeln – en naiv och älsklig
bild.

Artemis (Diana) från Versailles.

Den i synnerhet förr så berömda, men mer koketta
A. (Diana) från Versailles, i Louvre, är funnen i
Hadrianus’ villa vid Tibur och förskrifver sig från
samma konstperiod, ja troligen från samme konstnär
som Apollo di Belvedere.
(O. G–g.)

Artemisia L., bot. farm., ett växtsläkte af nat.
fam. Compositæ, med nära 200 arter, hvilka äro
utbredda i större delen af Europa, norra Afrika, norra
Amerika samt västra och norra Asien. Blomkorgarna
äro helt små, vanligen nästan klaselikt ordnade å
öfre delarna af stjälkens många grenar.
Artemisia-arterna äro utmärkta genom sin halt af flyktiga oljor
och bittra egendomliga ämnen, hvilka göra många
bland dem till viktiga läkemedel eller användbara
såsom kryddor, t. ex. A. absinthium L. (se Absint
och Malört), A. vulgaris L. (se Gråbo), A.
maritima L. (se Strandmalört), A. Cina Berg,
hvars torkade blomkorgar utgöra drogen maskfrö
(se d. o.), A. Dracunculus L. (se Dragon), A.
Abrotanum L. (se Åbrodd) m. fl. Flera arter
odlas ofta i trädgårdar såsom ”bladväxter”, t. ex.
A. scoparia W. et Kit., A. annua L. och A.
Stelleriana Bess., som förekommer förvildad på Skånes
hafsstränder.
O. T. S. (G. L–m.)


Artemisia absinthium (se föreg. sp.)

Artemisia (grek. Αρτεμισια, lat. Artemisia).
1. En drottning af Halikarnassos, hvilken med fem
skepp åtföljde Xerxes på hans tåg till Grekland
och i slaget vid Salamis 480 f. Kr. så utmärkte sig,
att Xerxes yttrade, det hans män kämpat som
kvinnor och hans kvinnor som män. Till följd af en
obesvarad kärlek dödade sig A. själf genom ett
språng från Leukadiska klippan. – 2. En drottning
af Karien, reg. 352–350 f. Kr. Hon lät öfver sin
döde broder och make, konung Mausolos, uppresa
en praktfull grafvård, Mausoleion (se
Mausoleum).

Artemision (grek. Αρτεμισιον, lat. Artemisium),
Artemis’ helgedom. Märkligt är särskildt A. på
Eubeas nordkust, mellan Kurbatsi och Pevkiviken, vid
en egendom Ai Giorgi (helige Georg), där ock ruiner
träffats. I närheten utkämpades det första sjöslaget
mellan greker och perser 480 f. Kr.

Artemon (Artemas), monarkiansk sektstiftare,
lefde i Rom i början af 3:e årh. Med stöd af
profeterna förnekade han Kristi gudomliga natur,
men förklarade honom vara född af en jungfru och
profeterna öfverordnad, samt påstod, att denna lära
varit allmän inom kyrkan ända till 2:a århundradets
slut. Hans anhängare, artemoniterna l.
artemonianerna, exkommunicerades af
påfvarna Zephyrinus och Callistus.
(J. Hdr.)

Artemonianer. Se Artemon.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>