- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 2. Armatoler - Bergsund /
133-134

(1904) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Aschan, Johan Lorentz - Aschan, Adolf Ossian - Aschaneus - Aschango - Aschanien - Aschanti - Ascharien. Se Askanien - Aschbach, Josef - von Ascheberg, Rutger von A.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

län, tog studentexamen i Uppsala 1787 samt tjänstgjorde
1790 och 1791 som underläkare i finska kriget. 1797
blef han medicine doktor och s. å. provinsialläkare
i Nora och Lindes distrikt. 1798 blef han kirurgie
magister samt intendent vid Loka hälsobrunn, och 1803
utnämndes han till regementsläkare vid Smålands lätta
dragoner. 1812 blef han genom tjänstebyte provinsialläkare
på Öland, men tog s. å. afsked. 1814 erhöll han bergsråds
namn, heder och värdighet, och 1853 blef han ledamot af
Vetenskapsakademien. – A:s egentliga håg låg åt
industriell verksamhet och storslöjd. Redan 1802 köpte
han det i Kronobergs län belägna Lessebo järn- och
pappersbruk, som under hans ledning raskt utvecklades
till ett vinstgifvande verk. Sedermera inköpte han
efter hand flere pappers- och järnbruk. Vid Klefva
nickelhaltiga koppargrufva införde han mera
ändamålsenliga arbetsmetoder och förädlingssätt.
"Förr än någon annan svensk järnverksegare kunde
han (redan 1824) från sin masugn vid Os till
Motala mekaniska verkstad leverera gjuttackjärn af
sjö- och myrmalmer och af den godhet, att det i
de flesta afseenden var jämförligt med det vida
dyrare engelska." A. förvärfvade en mycket
betydlig förmögenhet, öfver tre mill. kr. Han gjorde
tid efter annan betydliga donationer: till understöd
för ynglingar, som egna sig åt kemiens studium, till
stipendier vid Linköpings och Växjö gymnasier samt
för studerande af Östgöta och Smålands nationer i
Uppsala och Lund, släktstipendier o. s. v. Död 20
maj 1856. Biogr. af
B. G. Bredberg i "Lefnadst. öfver Vet.-akad:s ledamöter".

Aschan [askan], Adolf Ossian, finsk kemist,
f. 1860 i Hälsingfors, idkade kemiska studier, utom
i Hälsingfors, i A. W. Hofmanns, J. Wislicenus’,
Ostwalds, Baeyers, W. Meyers och Brühls laboratorier,
blef 1884 filos. doktor samt 1886 docent och 1896
adjunkt vid universitetet i Hälsingfors. A. har
publicerat viktiga vetenskapliga arbeten, förnämligast
inom kamfer- och terpen-gruppen. Tillsammans med
E. Hjelt har han utgifvit en
Lärobok i organisk kemi (2 bd 1893, 2:a uppl. 1901)
och tillsammans med Brühl och Hjelt en sammanställning
af alla heterocykliska föreningar
(i Roscoe-Schorlemmers "Lehrb. d. chemie", bd VII, d. 5, 1899).

H. E.

Aschaneus [aska-], Martin Laurentii,
fornforskare, föddes på Aske gård i Håtuna socken i
Uppland. Han började sin bana som musikant i Johan
III:s kapell, tjänstgjorde under Gustaf II Adolfs
lifländska fälttåg som fältpredikant vid kungl. m:ts
lif-fana och blef 1620 kyrkoherde i Fresta och
Hammarby i ärkestiftet. 1630 gaf konungen honom
och Joh. Axehiälm fullmakt att jämte Bureus vara
"antikvarier". Om hans verksamhet i denna befattning
vittna hans efterlämnade rika samlingar af handskrifter
om svenska antikviteter och mynt. A. dog 1641. –
Hammarskölds uppgift, att A. äfven skulle vara
författare till tvenne bibliska dramer, har vederlagts
af Klemming och Ljunggren. A. var däremot en god
didaktisk författare och skref 1614 dikten
En liten husregla,
hos hvilken Schück finner "något af denna tvärhuggna
kraft, som utmärker våra ordspråk och äldre sentensdikter",
samt en bred humor, som förebådar Stiernhielm. A. har
äfven skrifvit en belefvenhetslära, kallad
Om höffuiskhet och tuckt widh bordh,
hvilken ger goda upplysningar om lefnadssättet under
reformationstiden.

Aschango, namnform af Asjango (se d. o.).

Aschanien, namnform af Askanien (se d. o.).

Aschanti, namnform af Asjanti (se d. o.).

Ascharien. Se Askanien.

Aschbach, Josef, tysk historieskrifvare, f. 1801,
d. 1882, studerade i Heidelberg under Schlosser och
verkade först som gymnasiallärare i Frankfurt a. M.
(1823–42), sedan som professor i Bonn (1842–53)
och i Wien (1853–72). Till hans tidigare verksamhet
höra flera värdefulla arbeten öfver Pyreneiska
halföns äldre historia, såsom
Geschichte der westgothen (1827),
Geschichte der omajjaden in Spanien (1829–30, ny uppl. 1860) och
Geschichte Spaniens und Portugals zur zeit der herrschaft der almorawiden und almohaden (1833–37).
I Wien egnade sig A. åt studiet af den äldre romerska
kejsartiden. Hans uppseendeväckande teori, framställd
i skriften
Roswitha und Konrad Celtes (1867, 2:a uppl. 1868),
att nunnan Roswitha ej författat de henne tillskrifna
dramerna, utan att dessa voro en litterär förfalskning
och härrörde från humanisten Celtes har ej stått
profvet inför kritiken. Wien-universitetets jubelfest
1865 föranledde honom att påbörja en historia öfver
Wiens universitet till 1565 (3 del. 1865–88;
efterlämnade anteckningar 1898).

von Ascheberg, svensk greflig ätt, som till Sverige
öfverflyttat från Kurland, men ursprungligen lär
härstamma från Italien. På 1400-talet förekommer
släkten i både Westfalen och Östersjöprovinserna.
Rutger von Ascheberg (se nedan) öfverflyttade till
Sverige. Den svenska grenen utdog redan med hans
barn.

Rutger von A. (skref sig Aschenberg),
härförare, f. 2 juni 1621 i Kurland, d. 17 apr. 1693
i Göteborg, blef af sin fader, som var arfherre
till Abgullen i Semgallen, vid tretton års ålder sänd
ut i det stora tyska kriget, i hvilket han började sin
bana som page i Bernhards af Weimar här. Som sådan
var han närvarande i slaget vid Nördlingen. Sedermera
tog han tjänst såsom ryttare vid landtgrefve Fredriks
af Hessen-Kassel regemente i Banérs här och
illustration placeholder

deltog i Torstensons fälttåg. Först 1644, under tåget
mot Danmark, blef han kornett och, sedan han utmärkt
sig äfven i slaget vid Jankowitz, 1646 ryttmästare.
1651 blef A. anställd såsom öfveramtman i en del af
Hessen-Darmstadt. Vid början af det polska kriget
förmådde honom emellertid Karl X genom egenhändiga
bref att uppsätta ett regemente och därmed åter ingå
i svensk tjänst. Han befordrades därefter snart till
öfverste och rättfärdigade konungens tillit genom
lysande bragder i både det polska och det danska kriget,
t. ex. i slagen vid Colombo och Warschau, på tåget öfver
de isbelagda Belten och vid stormningen af Köpenhamn.
Ehuru förmyndarestyrelsen emot löfte lät upplösa hans
regemente och med otack lönade hans stora förtjänster,
lät A. dock öfvertala sig att slå sig ned i Sverige,
och då man snart åter behöfde bistånd af hans tapperhet,
emedan staden Bremen, under

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:55 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbb/0079.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free