- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 2. Armatoler - Bergsund /
131-132

(1904) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ascaris - Ascendent - Ascension - Ascension - Ascensio recta. Se Astronomiska koordinater - Asch - Asch, Pieter Jansz - Aschabad. Se Asschabad - Aschaffenburg - Ascham, Roger - Aschan, Johan Lorentz

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

men stundom har man iakttagit flera hundra hos
en och samma individ. Spolmaskens normala säte
är tunntarmen; dock vandrar den stundom in i
magsäcken, ur hvilken den ofta aflägsnas genom
kräkning, eller ock kryper den upp i matstrupen
och svalget samt kommer så ut genom näsa eller
mun. Som regel torde kunna antagas, att närvaron
af några få spolmaskar i ett barns tarmkanal icke
kan hafva till följd några anmärkningsvärda
rubbningar i det allmänna välbefinnandet; däremot kan
förekomsten af ett större antal äfvensom de nyss
omnämnda vandringarna framkalla allvarsamma nervösa
rubbningar. Man har iakttagit, att spolmaskens ägg
utveckla sig i vatten eller fuktig jord efter en längre
inkubationstid; infrysning och ej alltför stark
intorkning upphäfva ej utvecklingsförmågan. Man har
numera genom försök kunnat ådagalägga, att
utvecklingen försiggår, utan någon s. k. mellanvärd, i
människans tarmkanal; personer, som förtärt
spolmaskägg, hade efter några veckors förlopp könsmogna
maskar i tarmkanalen. Sannolikt försiggår således
människans infektion med denna parasit dels genom
vatten, dels och företrädesvis direkt från marken.
Spolmasken utdrifves bäst genom maskfrö (flores
cinae
) eller dess verksamma beståndsdel, santonin.
En mindre art, tillhörande samma släkte, A. mystax
(A. canis), är en vanlig snyltgäst i hundens och
kattens tarmkanal, men har ock iakttagits (8 gånger)
hos människan. Jfr Masksjukdom.
L–e.

Ascendent (af lat. ascendere, stiga uppåt), jur.,
släkting i uppstigande linje, alltså en person, från
hvilken en annan härstammar i rätt nedstigande led.
Så t. ex. äro föräldrar och farföräldrar ascendenter
i förhållande till barn och barnbarn. Jfr
Descendent.

Ascension (lat. ascensio, uppstigning),
himmelsfärd.

Ascension [*se’n*n], "Himmelsfärdsön", en till
England hörande afrikansk ö i Atlantiska hafvet,
7° 57’ s. br., 14° 21’ v. lgd, upptäckt på Kristi
himmelsfärdsdag 1501 af João da Nova. Däraf namnet.
Areal 88 kvkm. 434 inv. (1896). A. utgöres af
flera slocknade vulkaner och är helt och hållet betäckt
af lava. Dess betydligaste höjd, Green mountain,
är omkr. 835 m. 1815 besatte engelsmännen denna
ö, för att därifrån bevaka den på S:t Helena fångne
kejsar Napoleon. Senare blef den provianteringsort
för ostindiefarare och hvalfiskfångare samt station
för utrotandet af slafhandeln och började uppodlas.
A. frambringar nu på vissa ställen härliga växter.
Klimatet är sundt. Där finnas ovanligt stora
sköldpaddor, af hvilka årligen fångas 200–300. –
Hufvudort: Georgetown, på öns nordvästra kust,
med en förträfflig ankarplats och en fästning med
engelsk garnison.

Ascensio recta (lat.). Se Astronomiska
koordinater
.

Asch, stad i nordvästra delen af Böhmen, kretsen
Eger. 19,000 inv. (1900), bland hvilka större delen
är protestanter. Betydlig väfnadsindustri.

Asch, Pieter Jansz. van, holländsk
landskapsmålare, f. 1603 i Delft, d. där 1678. Hans
landskap, vanligen hållna i helt litet format, äro
icke sällsynta. Dessa trädrika, bruntoniga stycken
präglas icke af någon anmärkningsvärd originalitet,
utan förråda ett blandadt inflytande af de samtida
nationellt egendomlige och de italiserade holländske
landskapsmålarna. Hans förnämsta tafla är en
ansenlig, 1669 daterad duk i Delfts rådhus.
Nationalmuseum eger två; andra (dock ej många) finnas i
svenska privatsamlingar.
(O. G–g.)

Aschabad. Se Asschabad.

Aschaffenburg, stad i det bajerska reg.-området
Niederfranken, vackert belägen på högra stranden
af Main, vid Aschaffs inflöde. 22,184 inv. (1900).
Det stora, med 4 torn försedda, vackert belägna
gamla slottet Johannisburg (där Gustaf II
Adolf uppehöll sig någon tid under trettioåriga
kriget), uppfördt 1605–14 i renässansstil,
innehåller samlingar af taflor och kopparstick samt ett
rikhaltigt bibliotek. För öfrigt märkas stiftskyrkan
S:t Peter samt det af konung Ludvig I byggda
"Pompejanum", en trogen efterbildning af det i Pompeji
uppgräfda "casa del questore". Betydlig industri.
Handel med vin och trä. Forstakademi. – Staden,
fordom kallad Asciburgum, fanns redan före romarnas
ankomst till Tyskland, blef sedan ett romerskt
castrum och kom på 900-talet till ärkebiskoparna af
Mainz. Då 1803 alla andliga furstendömen i
Tyskland upphäfdes, fick likväl den siste kurfursten af
Mainz, von Dalberg, såsom gåfva af tyska riksdagen
ett par suveräna områden, bland dem
furstendömet Aschaffenburg, som nybildades, men redan
1814 kom till Bajern.
(J. F. N.)

Strax öster om A. utkämpades 14 juli 1866 en
het strid mellan österrikiska brigaden Hahn och
preussiska divisionen Goeben, hvilken tillkämpade
sig och Main-armén utträdet ur bergspassen och vägen
till Frankfurt a. M.
C. O. N.

Ascham [ä’sk*m], Roger, engelsk humanist, f.
1515 i Yorkshire, fick genom en välgörare en lärd
uppfostran, idkade klassiska språkstudier vid
Cambridges universitet 1530–37 och tillegnade sig en
ovanligt god latinsk prosastil. Han gaf enskilda och
offentliga lektioner i grekiska vid universitetet och
utnämndes 1546 till orator därstädes. 1548–50 var
han lärare åt prinsessan Elisabet och 1550–53
sekreterare hos Sir R. Morysine, den engelske
ambassadören hos kejsar Karl V. Ehuru protestant, antogs
A. 1553 till latinsk sekreterare hos drottning Maria
och innehade efter hennes död (1558) en liknande
ställning hos drottning Elisabet, hvars klassiska
studier han därjämte ledde. A. dog 1568. Efter
hans död offentliggjordes hans latinska bref (bästa
uppl. 1703). A:s engelska verk utgåfvos bl. a.
1771, med biografi af d:r Johnsons hand, och
hans samlade arbeten af d:r Giles 1864–65
(i 3 bd). Hans förnämsta arbeten äro:
Toxophilus, en i dialogform skrifven afhandling (utg.
1545), i hvilken han, själf en god bågskytt,
anbefallde denna idrott som en nationalsak, samt The
scholemaster
(ofullb., utg. 1570), en praktisk
uppfostringslära, som närmast gaf råd för
latinundervisningen. Bägge upplefde många editioner (bl. a. af
Arber 1868 och 1870). A. räknas som en af den
engelska prosans klassiker genom sitt enkla, rena
och kraftiga språk. Syftet med hans "Toxophilus"
var ej minst att praktiskt visa engelska språkets
användbarhet för lärda arbeten. Litt.: Quick,
"Essays on educational reformers" (1868), och
Katterfeld, "Roger A., sein leben und seine werke"
(1879).
(V. S–g.)

Aschan [askan], Johan Lorentz,
industriidkare, f. 1772 på Alparp, Flisby socken, Jönköpings

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Mar 6 17:52:56 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbb/0078.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free