- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 2. Armatoler - Bergsund /
191-192

(1904) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Asjinov, Nikolaj Ivanovitj - Asjiret - Asjkenas. Se Askenas - Asjraf - Asjref. Se Asjraf - Ask. Se Asksläktet - Ask - Ask - Ask, Karl Jacob - Aska - Aska - Askabad. Se Asschabad - Askaby

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

plan att vinna Abessinien för Ryssland och den
grekiska kyrkan. 1886 begaf han sig till Abessinien,
där negus Johannes gaf honom allmänna löften,
hvilka bekräftades genom uppträdandet af en
deputation från abessinska prästerskapet vid kyrkojubileet
i Kiev (1888). Då A. räknade på understöd af ryska
regeringen, om han motarbetade Englands och
Italiens planer på Abessinien, samlade han 1889, rikt
understödd med penningmedel af ryska kyrkan, en
skara kosacker och munkar, landsteg i febr. 1889
vid det franska Obok vid Tadjuraviken och slog
läger vid Sagallo. Franske amiralen Obry
uppfordrade honom att inskeppa sig eller utlämna vapen
och förråd, och då han vägrade, bombarderades hans
läger och han själf tvangs att gifva sig.
Expeditionen återfördes till Ryssland, A. fängslades och
blef 1891 förvisad till det inre Ryssland. Jfr
Constantin, "L’archimandrite Païsi et l’ataman A."
(1891).

Asjiret (Assireta), den nomadiserande
befolkningen i Kurdistan. Se Kurderna.

Asjkenas. Se Askenas.

Asjraf (Asjref), en obetydlig stad i persiska
prov. Masanderan, nära sydöstra änden af Kaspiska
hafvet, var fordom en praktfull stad med 300
badinrättningar och öfver 20,000 inv. Sjah Abbas den
store (1586–1628) hade där sin älsklingsplats.
Mycket vinstgifvande bomulls- och silkesodling.
Trakten härjas ofta af turkmenska röfvarhorder, till
hvilka inbyggarna betala årlig tribut. 3 okt. 1727
slöts i A. fred mellan Turkiet och Persien.

Asjref. Se Asjraf.

Ask, bot. Se Asksläktet.

Ask, i Norden fordom namn på vikingaskepp. –
Askman, sjökrigare; var fordom i England det
allmänna namnet på viking.

Ask (isl. Askr, af askr, "askträd"), nord. myt.,
den förste mannen på jorden. Enligt Voluspa funno
tre mäktiga asar Ask och Embla, litet förmående, och
Oden gaf dem ande, Höner sinne, Lodur vätska och
god färg. Enligt Snorres Edda gingo Bors söner
längs sjöstranden, funno två träd och skapade
människor. Oden gaf ande och lif, Vile förstånd och
rörelse, Ve utseende, mål, hörsel och syn. De gåfvo
dem kläder och namn, och af dem föddes
människosläktet.
B–e.

Ask. 1. Socken i Malmöhus län, Onsjö härad.
2,358 har. 904 inv. (1902). Annex till Konga,
Lunds stift, Onsjö kontrakt. – 2. Socken i
Östergötlands län, Aska härad. 909 har. 247 inv.
(1902). Annex till Ekebyborna, Linköpings stift,
Aska kontrakt.

Ask, Karl Jacob, läkare, f. 16 sept. 1825
i Skarhults socken, Malmöhus län, blef 1842
student i Lund, 1847 filos. doktor och 1855 med.
doktor samt stadsläkare i nämnda stad. Han
förordnades 1854 till docent i kirurgi vid universitetet,
utnämndes 1858 till professor i kirurgi och obstetrik
samt blef 1868 dessutom öfverläkare och
klinikföreståndare vid afdelningen för utvärtes sjuka å
Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund. 1866–67
var han universitetets rektor. A. företog flera
vetenskapliga studieresor till utlandet. Sedan 1859 var
han ledamot af Fysiografiska sällskapet i Lund. Död
å villa Karlsvik vid Ringsjön 6 aug. 1897. A.
utgaf bl. a. Halsens chirurgiska anatomi (1858).
För den kliniska undervisningen i kirurgi vid Lunds
universitet var hans verksamhet af banbrytande
betydelse. Hans son John Adolf A., f. 1854,
sedan 1891 professor i juridiska fakulteten vid Lunds
universitet, utgaf 1898 "Några minnesblad" öfver
fadern.

Aska. 1. Tekn. Växtaska, den vid en växts
förbränning kvarblifvande hvita eller gråaktiga
återstoden, som utgöres af oorganiska salter och fri
kiselsyra. Olika växter lämna kvalitativt och
kvantitativt olika aska. Stundom varierar beskaffenheten
hos askan efter en och samma växtart alltefter
beskaffenheten af den jordmån, på hvilken växten
uppdragits, och de växtdelar, som förbränts. Askan
innehåller ämnen, som i vatten äro dels lösliga, dels
olösliga. De lösliga utgöras af alkali-metallernas
karbonater, klorider och sulfater; de olösliga af fri
kiselsyra eller silikater samt fosfater af kalcium
och magnesium. I mindre mängd ingå i askan järn
och mangan; sällan förekommer där lerjord. I
hafsväxters aska finnas till ringa mängd jodmetaller.
Askan af landväxter innehåller kaliumkarbonat
(pottaska), askan af hafsväxter företrädesvis
natriumkarbonat (soda).
P. T. C.*

Mängden af aska i bränslen är en af de afgörande
faktorerna vid bestämmandet af deras kvalitet.
Sålunda bör god torf ega högst 5 % aska; samma
askmängd kan anses vara maximivärde för prima
ångkol. Antracit håller vanligen 3–4 % aska.
Vid kolning stannar bränslets hela askhalt kvar i det
framställda kolet. Af denna orsak hafva kolade
bränslen i regel högre askhalt än okolade. Sålunda
anses all koks med mindre än 10 % aska vara af
prima kvalitet.
G. D.

2. Vulkanisk aska, ett askliknande, grått
eller gulaktigt, af till ytterlighet söndersplittrad lava
bestående pulver eller stoft, som, tillika med
vattenånga samt större eller mindre stycken af pimsten och
lava m. m., vid vulkaniska utbrott ofta uppkastas
ur krateröppningen. Stundom föres detta fina stoft
vidt omkring af vinden och kan, där det nedfaller,
småningom bilda en ganska tjock betäckning på
marken, hvarigenom ej sällan vidsträckta områden
ödeläggas. Se Vulkan.
E. E.

Aska. 1. Härad i Östergötlands län, ingår i
Aska, Dals och Bobergs domsaga och dessa härads
fögderi samt omfattar socknarna Västra Stenby,
Hagebyhöga, Fifvelstad, Orlunda, Hvarf och Styra,
Ask, Vinnerstad, Motala samt del af Västra Ny. Areal
33,034 har. 16,374 inv. (1902). – 2. Kontrakt
i Linköpings stift, omfattar de sju pastoraten
Ekebyborna och Ask; Vinnerstad; Motala lands- och
stadsförsamlingar; Västra Stenby; Hagebyhöga, Fifvelstad
och Orlunda; Västra Ny; Hvarf och Styra (en
församling). Areal 36,958 har. 20,204 inv. (1902).

Askabad. Se Asschabad.

Askaby, ett cisterciensorden tillhörigt
nunnekloster, beläget inom nuv. Askeby socken,
Bankekinds härad i Östergötland, 14 km. ö. om Linköping.
Af en i klostrets gamla handlingar åberopad, af påfven
Lucius III (1181–85) utfärdad skyddsbulla synes,
att detta kloster var ett bland de äldsta i Sverige.
Dess moderkloster var Vreta. Ehuru A. aldrig
uppnådde samma betydelse som våra största kloster,
hafva många bland landets förnämsta personligheter
omfattat det med synnerlig välvilja. Bland dess äldste
välgörare kunna räknas drotset Nils Turesson (1351),
den heliga Birgittas moder, hertigarna Erik och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:55 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbb/0122.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free