Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ass - Assa - Assab-bukten - Assagaj. Se Hassagaj - Assai - Assal - Assam - Assami. Se Assam - Assam-te. Se Te - Assandun - Assanerna. Se Asanerna - Assapanen. Se Flygekorr-släktet - Assarhaddon - Assarsson, Per - Assasiner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ass (fr. la bémol, eng. a flat). mus., den medelst
ett [b] en halfton sänkta tonen a; förväxlas enharmoniskt [**]
med giss.
Assa, konung i Juda rike. Se Asa.
Assab-bukten (Saba-bukten), vik på
sydvästra kusten af Röda hafvet, midtemot Mokka.
Viken skyddas af låga korallöar och erbjuder god
ankargrund med tillräckligt djup. Efter Sues-kanalens
öppnande köpte 1870 det italienska ångbåtsbolaget
Rubattino, som idkade sjöfart på Röda hafvet, en
liten landremsa vid A., men öfverlät 1879 sina
rättigheter åt italienska regeringen. Området var då
130 km. långt och räckte från kusten ö. om Raheita
till Beheta-bai samt räknade 5,200 inv. och
förklarades 1882 för kronkoloni, trots protest från
Egypten, som med Englands understöd ville häfda
besittningen af hela Röda hafvets västkust till 9°
n. br. Sedan Italien 1884 ytterligare förvärfvat
kusten till Ras Derma och 1885 till Massaua samt
1889 genom fördrag med Abessinien fått
besittningsrätten till kusten upp till Ras Kasar (18° 2’ n. br.),
var grunden lagd till kolonien Eritrea (se d. o.).
Orten Assab, med omkr. 500 inv. (araber, afar,
somal och några italienare), ligger i en ofruktbar,
af sanddyner och lavablock uppfylld trakt och saknar
dricksvatten. Genom kablar står den i förbindelse
med Massaua och Perim.
Assagaj. Se Hassagaj.
Assai (it.), mus., mycket, ansenligt (ett
förstärkande tillägg till tempobeteckningar).
Assal, märkvärdig sjö i Öst-Afrika, omkr. 14
km. lång och 6 km. bred, i en depression, icke
mindre än 174 m. lägre än Röda hafvet, från hvars
vik Tedjura den ligger på endast 15 km. afstånd.
Sannolikt har den en gång varit en fortsättning af
denna vik, men genom lavautbrott och en lätt
landhöjning skilts därifrån. Dess yta är stadd i
ständigt sjunkande. Dess djup är nu 40 m. Sjön
omgifves af en så fast saltskorpa, att lastade kameler
kunna på den aflägsna sig 1 km. från stranden.
En annan, men mindre djup depression med sjön
Abhebadd ligger v. om A. Från båda sjöarna
erhålles mycket salt, som går till Abessinien.
Assam [äs-sä’m], provins (chief-commissionership)
i kejsaredömet Indien, begränsad af Bengalen,
Bhutan, Tibet och Öfre Burma, mellan 22° 40’
och 28° 17’ n. br. samt 89° 45’ och 97° 5’ ö. lgd,
har en areal af 145,664 kvkm. 6,126,343 inv.
(1901), af hvilka omkr. 3 mill. äro hinduer, 1,5
mill. muhammedaner, 17,000 kristna, 9,000
buddister och 1 mill. hedningar. Af de många halfvilda
stammarna äro naga, katsjari, khasi, garo och mikir
de största. Befolkningen liknar kineserna till det
yttre, men språket, assami, är ett dotterspråk af
sanskrit, närmast besläktadt med bengali. Engelska
och amerikanska missionssällskap verka för
kristendomens spridning. A. omgifves af
Himalayabergen och östra indiska halföns berg samt är
till hela sin längd genomströmmadt af
Bramaputra, medan många af denna flods bifloder
rikeligen vattna sidodalarna. De norra, från Himalaya
kommande floderna öfversvämma regelbundet om
vårarna. Klimatet är mera tempereradt än i
Bengalen, nederbörden är kolossal (vid Khasiabergets södra
fot omkr. 12,000 mm,), jordmånen är fruktbar, och
åkerbruket vinner alltmer terräng. Silkesodlingen
är högt uppdrifven. I A. odlas sockerrör, tobak,
betelnötter, opium, peppar, ingefära, ris, bomull och
te, hvilket sistnämnda där är inhemskt och hvars
odling raskt tilltagit under nyare tider.
Teplanteringarna upptaga ett område af omkr. 100,000 har.
och värdet af den årliga utförseln af te uppgår till
öfver 3 mill. pd st. I Bramaputras bifloder vaskas guld;
vidare träffas i stor mängd stenkol, salt och bergolja.
Stora skogar, mest af tropisk växtlighet, upptaga de
norra gränssluttningarna. Äfven förekomma många
värdefulla färgväxter. Skogarna äro rika på vilda
djur, såsom bufflar, vildsvin, noshörningar, tigrar,
leoparder m. fl., särskildt på elefanter, af hvilka
minst 500 årligen fångas och tämjas samt dessutom
många dödas för elfenbenets skull. Landet delas i
11 distrikt. Städerna äro små. – A. utgjorde förr
ett själfständigt konungarike, som 1823 eröfrades
af burmanerna och 1825 kom i engelsmännens våld,
först såsom skyddsland och sedan, 1839, såsom
omedelbar besittning.
(J. F. N.)
Assami. Se Assam.
Assam-te, bot. Se Te.
Assandun [äs*ndu’n], nu Ashdown, flod i
engelska grefsk. Essex. Där besegrade danske
konungen Knut den store angelsaxiska konungen
Edmund Järnsida 18 okt. 1016. Enligt någras
uppgift stod slaget vid Ashington.
Assanerna, tatarisk folkstam. Se Asanerna.
Assapanen, zool. Se Flygekorr-släktet.
Assarhaddon (Asarhaddon), det bibliska
namnet på den assyriske konungen Assur-ahi-idin.
Se Assyrien.
Assarsson, Per, jurist, f. 1838 i Asmundtorp,
Malmöhus län, d. 1894, blef 1877 professor i
kriminalrätt och romersk rätt vid Lunds universitet
och kreerades vid jubelfesten i Uppsala s. å. till
juris hedersdoktor. A. utgaf: Om skadestånd enligt
Sveriges allmänna lag I (1867; spec. för adjunktur),
Svenska straffrättens allmänna del. Inledning (1879)
och Svensk straffprocess (i "Nord. retsencyklopedi".
1880) m. m.
Assasiner (arab. hasjisjin, af hasjisch, ört, indisk
hampa), "hasjisj-ätarna", en fanatisk
muhammedansk sekt, som under korstågens tid genom
lönnmord och våldshandlingar utöfvade ett fullkomligt
skräckvälde i Persien, Syrien och Palestina. Den
egentlige stiftaren, persern Hasan Ibn Sabbâh
(d. 1124), organiserade en här af kraftfulla
ynglingar, s. k. fedâwi (de sig offrande), som blindt
utförde alla hans befallningar. Sektens lagbok, som
allegoriskt omtolkade koran, var författad af Hasan,
men högsta lagen var dock ledaren själf, som
benämndes Scheich ul dsjibal ("den gamle från
bergen"). För att hos medlemmarna framkalla
oinskränkt lydnad och vild fanatism användes ett medel,
hvaraf sekten fått sitt namn. Ynglingarna döfvades
med en dryck, beredd af indisk hampa, och fördes
i medvetslöst tillstånd till en särskildt för detta
ändamål inrättad trädgård, där alla slag af de
mest raffinerade njutningar stodo dem till buds.
Under en ånyo företagen bedöfning fördes de bort
från denna vällust. Troende sig hafva varit i
paradiset, gåfvo de gärna sin jordiska tillvaro till pris
för att genom lydnad och dödsförakt för evigt vinna
detta paradis med alla dess fröjder. I själfva verket
torde denna sekt hafva varit en af de
fruktansvärdaste makter, som någonsin funnits, och ingen af
dess motståndare var säker för sektmedlemmarnas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
