Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Assuandammen - Assuay - Assumcao - Assumera - Assumption - Assumptionister - Assumtion - Assur - Assurador - Assur-ahu-iddin - Assurans - Assur-bani-apal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hufvudsakligen afsedd att magasinera vatten för
jordbruksändamål. Själfva dammen erbjuder ur konstruktiv
synpunkt intet nytt, men är märkvärdig på grund
af sin storlek. Dess längd är nämligen 1,950 m.
och den största höjden 39 m., med en krönbredd af
7 m. och en bottenbredd af 33 m. Den mellan högsta
och lägsta vattenytan magasinerade vattenmängden
belöper sig till 1,069 mill. kbm. Den reglering,
som härigenom åstadkommes, är dock ej fullständig;
man skulle nämligen genom dammkrönets höjning
tidtals sätta åtskilliga antika byggnadsverk (t. ex.
Philætemplen) under vatten. För afbördande af
flödena, som inträffa maj–juli, är dammen försedd
med 180 luckor, med en sammanlagd kapacitet af
14,000 kbm. pr sekund. Sjöfarten ledes förbi
dammen medels en kanal af 2,000 m. längd, försedd
med en af 4 slussar sammansatt slusstrappa.
Frånsedt några förberedande arbeten under år 1898,
utfördes dammbyggnaden på 4 år, näml. 1899–1902.
Arbetet utfördes af en engelsk firma, Aird &
C:o, med en arbetsstyrka, som vissa tider
uppgick till 13,000 man. Denna dammbyggnad torde
snart komma att efterföljas af andra liknande
i Nildalen.
S. L–k.
Assuay l. Azuay, provins i Ecuador, i
högdalen mellan Andernas östra och västra kedja.
29,288 kvkm. Omkr. 132,400 inv. Hufvudstad är
Cuenca, med omkr. 30,000 inv.
Assumçao, hufvudstad i Paraguay. Se
Asuncion.
Assumera (lat. adsumere), antaga. Föga brukligt.
Assumption [əsa’mʃən], stad. Se Asuncion.
Assumptionister (fr. Pères de l’assomption,
"fäder af jungfru Marias himmelsfärd"), fransk
kongregation, som följer augustinordens regel.
Kongregationen stiftades 1520 och förnyades 1847. Den
har på senare tid i Frankrike hufvudsakligen idkat
politisk agitation i klerikalt-ultramontant syfte, dels
genom den 1883 uppsatta politiska tidningen "La
croix", som på sin höjdpunkt utgick i 190,000
exemplar, dels genom massor af flygskrifter,
veckoskrifter, kalendrar, illustrerad folkläsning och
beryktade valkatekeser, utgångna från dess tryckeri.
På grund däraf upplöstes kongregationen af
domstolarna år 1900, och 1902 lät regeringen indraga
"La croix". Äfven annorstädes finnas
assumptionister. I England egna de sig åt själavård bland
katolska matroser, i Konstantinopel förestå de det af
Leo XIII grundade institutet för romersk-katolska
präster i orienten.
Assumtion (lat. assumtio), antagande; upptagande
(i himmelen).
Aššur (i Gamla testamentet Assur), assyriskt ort-
och mansnamn, hvarefter landet Assyrien uppkallats.
1. (Nu Kalat-Shergat) Det assyriska väldets
första hufvudstad, belägen vid Tigris’ östra strand, i
det egentliga Assyriens sydligaste del, och den till
Babylonien närmaste staden. Dess tidigare historia
ligger visserligen ännu i dunkel, men i 16:e årh. f.
Kr. var den med säkerhet de assyriske konungarnas
hufvudstad, och sannolikast är att den från början
utgjort medelpunkten för den babyloniska kolonien
i norr. Ju mer det assyriska riket tillväxte i makt
och eröfrade länder i norr och väster, dess längre
mot norr flyttade konungarna sitt residens. Sålunda
gjorde Aššurnasirpal III Kalah, Gamla testamentets
Kelah, nuv. Nimrud, till hufvudstad, och hvilken
rang än själfva Ninive spelade under Assyriens
historia, var det först med Sanherib och under sista
århundradet, som denna stad kom att intaga en så
förhärskande ställning, att det i de kringboende folkens
mun kom att betyda Assyrien själf. Aššur förlorade
visserligen i inflytande, men förblef dock alltid en
af Assyriens förnämsta städer. Ej mindre än fyra
stycken åttasidiga lerprismor med en berättelse om
Tukulti-apal-Ešarra (Tiglatpileser) I:s regering
(omkr. 1120–10 f. Kr.) hafva här af engelska
arkeologer påträffats, och på grund af dem har den
gamla i inskrifterna så ofta omtalade stadens läge
kunnat bestämmas. Se vidare Assyrien.
2. Assyriens nationalgud. Man har, dock på
synbarligen svaga grunder, sökt skilja mellan stadens
och gudens namn, så att den förras skulle skrifvas
Aššur, den senares däremot Ašur, men detta
öfvergifves mer och mer. Visst är att samma assyriska
ideogram användes för båda namnen. Att landet
uppkallats efter namnet Aššur är visst, men om
staden fått sitt namn efter nationalguden eller guden
efter den första politiska medelpunkten, kan ännu
icke afgöras. Möjligt är att Aššur kommer från
An-šar, namnet på en af de förste gudarna i det
babyloniska skapelsepoemet, och att assyrierna fylkat
sig kring denna urgudomlighet som sin nationalgud.
Jfr Assyrien.
D. M.
Assuradör (jfr Assurera), "försäkrare",
person, som meddelar försäkring i fråga om lif eller
egendom.
Aššur-ahu-iddin ("Aššur en broder har gifvit"),
Asarhaddon, assyrisk konung 680–668 f. Kr.,
Sin-ahe-irbs (Sanheribs) son och efterföljare. Han
tyckes redan under faderns lifstid hafva varit
ståthållare i Babylonien. Där nådde honom budskapet
om ett uppror i Assyrien, ledt af hans broder, hvari
hans fader omkommit. Han skyndade till Ninive,
kufvade upproret och tog tronen i besittning. Hans
första omsorg var att börja återuppbyggandet af det
af hans fader i grund förstörda Babylon. Stor
krigare, afvände han skyndsamt och kraftigt en
hotande fara, i det han tillbakaslog en hord
halfvilda, från norr inträngande manda-folk l. skyter.
Han företog krigståg genom Arabiens öknar samt
besegrade ej mindre än 8 furstar. Det såsom
ointagligt betraktade Sidon måste kapitulera för honom.
Staden förstördes i grund, och en ny stad med
Aššur-ahu-iddins namn byggdes på dess ruiner. Vid
samma tid mottog han hyllning och tribut från hela
Syrien och Palestina, bl. a. från Manasse i Jerusalem
och Baal i Tyrus. Hans största bragd var dock att
efter stora rustningar, vis planläggning och äfven
fruktlösa försök lägga hela det ärevördiga Egypten
under Assyriens spira. A. förde härigenom det
assyriska väldet till en höjd, där det aldrig tillförne
varit. Men Egypten skulle blifva svårt att behålla.
Ett uppror utbröt snart, och A. dog på vägen till
Egypten. Jfr Assyrien.
D. M.
Assurans (fr. assurance), försäkring mot fara eller
skada. – Assurans-kompani,
försäkringsbolag. – Assurans-polis (-police),
försäkringsbref. – Assurans-premie,
försäkrings-afgift. – Assurans-spruta, ett
eldsläckningsredskap. Se Brandväsende. Jfr
Assekurans.
Assur- bani-apal ("Aššur är fader åt en son"),
grekernas Sardanapalos, Gamla testamentets
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
