- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 2. Armatoler - Bergsund /
269-270

(1904) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Astenopi - Aster - Asterabad - Asterias. Se Sjöstjärnor - Asteriscus. Se Jeriko-rosen - Asterisk - Asterocalamites - Asterodactylus pipa - Asterofylit - Asteroidea. Se Sjöstjärnor - Asteroider - Asteropherus, Magnus Olai

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och följaktligen måste ansträngas i högre grad än
under normala förhållanden, hvarför den också
snarare tröttnar, så att t. ex. bokstäfverna efter en
kortare stunds läsning synas otydliga. Äfven
astigmatism kan orsaka astenopi, därigenom att arbetet
på grund af näthinnebildernas otydlighet förrättas
på kortare afstånd än annars och så anstränger
ögonens både ackommodation och konvergens mer än vid
normala förhållanden. Botemedlet är i dessa båda
fall lämpliga glasögon. Å andra sidan kan astenopi
uppkomma äfven genom allmänna svaghetstillstånd,
såsom blodbrist och neurasteni, i synnerhet om dessa
samtidigt orsaka en förstoring af pupillen. I de
nämnda formerna plägar tillståndet förnämligast visa
sig i otydligt seende efter en kort stunds arbete, så
att detta måste afbrytas och först efter en stunds
hvila kan återtagas, hvarjämte dock äfven en känsla
af obehag, sveda eller hetta i ögonen kan förekomma.
Denna senare brukar däremot träda i förgrunden i
sådana former, som orsakas af blodfyllnad eller
inflammation i bindehinnan, och som botas genom
lämplig behandling af denna. – Af helt annan art
är den s. k. muskulära astenopien, som beror på
svaghet i konvergensförmågan. Den kännetecknas af
värk, som uppträder i eller öfver ögonen vid arbete
på nära håll, men som uteblifver vid användande af
endast ett öga i sänder, och behandlas i de lättare
graderna dels, då den åtföljer närsynthet, med
konkavglas, dels med prismatiska glas, under det
de svårare erfordra operativ hjälp.
G–d.

illustration placeholder
Aster tripolium.

Aster L., bot., växtsläkte af nat. fam.
Compositæ, innefattande vanligen mångåriga örter med
tämligen stora blomkorgar, som innehålla
gula diskblommor och blå, röda eller hvita
strålblommor. Af detta släkte finnes en stor mängd arter,
de flesta i Nord-Amerika. I Sverige förekommer
blott en enda, A. tripolium, strandkil, som
är en af våra allmännaste och vackraste
hafsstrandväxter. A. salicifolius Ait. förekommer
förvildad här och där. Många arter odlas i
trädgårdar, där de blomma hela hösten, tills de
förstöras af frosten. Vår
vanliga trädgårdsaster hör till släktet Callistephus
(se d. o.).
G. L–m.

Asterabad l. Astrabad. 1. Provins i
Persien, vid sydöstra hörnet af Kaspiska hafvet,
begränsadt af detta, Elbursbergen och Atrek, som flyter
på gränsen till ryska väldet. 18,000 kvkm. Omkr.
180,000 inv. Landet, som indelas i 6 kretsar, är
fruktbart, men osundt. Hufvudprodukt är ris. –
2. Stad i nyssnämnda provins, 30 km. från Kaspiska
hafvet. Omkr. 20,000 inv. Omgifningen är sumpig,
men fruktbar och alstrar bomull, ris, silke, oranger
och citroner. Utförseln till Ryssland stiger till nära
3 mill. kr., införseln (mest koppar och järn) till 1,8
mill. kr. Handeln förmedlas genom den lilla
hamnorten Ges. A., som fordom var en liflig och befäst
handelsplats, har gifvit Persien dess nuv. regentätt.

Asterias, Asterid, zool. Se Sjöstjärnor.

Asteriscus, bot. Se Jeriko-rosen.

Asterisk (af lat. aster, stjärna), som har form
eller utseende af en stjärna, stjärnlik, som leder sitt
ursprung från stjärnorna.

Asterisk (grek. asteriskos, liten stjärna), ett
tecken (*), som ursprungligen nyttjades af de gamle
filologerna för att utmärka de ställen i handskrifterna,
som de ansågo vara äkta och oskadade eller ock
utmärkta genom sin skönhet, sitt värderika innehåll
o. s. v. Med ett annat tecken, obelos eller
obelisk (- eller +), plägade man utmärka oäkta
och värdelösa ställen. Numera nyttjar man
asterisktecken för att utmärka luckor i en text, utelämnade
bokstäfver eller hänvisa till noter och anmärkningar
utanför texten. Inom boktryckerikonsten tjänar
asterisken – ställd vid sidan om den siffra, som
angifver arkets ordningsnummer – att beteckna
arkets sekundaform. I språkvetenskapliga arbeten
betecknar asterisken, att en ordform är blott
konstruerad, d. v. s. ej funnen i tal eller skrift, ett
beteckningssätt, som först begagnades af tysken A.
Schleicher.

Asterocalamites Schimper, paleont., ett inom
devonsystemet uppträdande, men först inom
stenkolssystemets äldre aflagringar (culm) mera allmänt
förekommande växtfossil (A. scrobiculatus), för hvilket
man bildat en särskild familj, Protocalamariaceæ, enär
det synes bilda öfvergång mellan kalamariaceer och
sfenofyllaceer. Stammen var trädartad, ledad, med
i lederna kransställda dikotomiskt delade, nästan
trådsmala blad. Stenkärnorna, d. v. s. utfyllningarna
af stängelns hålighet, äro regelbundet räfflade, liksom
hos Calamites, men räfflorna alternera ej vid lederna,
utan fortsätta oförändrade öfver dessa. A. kallades
fordom Bornia och Archæocalamites.
A. G. N.

Asterodactylus pipa, zool., ett annat namn för
Pipa americana. Se Amfibier.

Asterofyllit, försvenskning af Asterophyllites
(se d. o.).

Asteroidea, zool. Se Sjöstjärnor.

Asteroider (af grek. aster, stjärna, och eidos,
utseende), astron., namn på de mellan Mars och
Jupiter kretsande små planeterna, äfven kallade
småplaneter. Omkr. 500 äro f. n. (1904) kända.

Asteropherus, Magnus Olai, skolman,
läkare, dramatiker, f. i Arboga, reste utrikes i sin
ungdom och studerade jämte teologi äfven medicin
och botanik samt blef rektor i Arboga 1608 och
kyrkoherde i Västra Färnebo 1614. Han afled 1647.
A. är författare till det märkliga dramat En lustigh
comedia vidh nampn Tisbe
, hvars manuskript 1862
fanns af C. Eichhorn och af honom utgafs 1863.
Stycket hade uppförts i Arboga 1610, i Karlstad
1615, i Uppsala 1626, kanske äfven 1625. Dramat
intager en enastående ställning inom tidens svenska
dramatik; det ger en afrundad handling, som på
äkta dramatiskt sätt framskrider genom hinder och
nöjer sig ej som andra tidens dramer med att
dialogisera en berättelse. Innehållet är, i motsats till
bibeldramerna och de fosterländska historiska dramerna,
hämtadt från antiken. Scen och aktindelning är
genomtänkt, hvad som sker är åtminstone i yttre
måtto motiveradt, och stycket är fritt från alla
didaktiska och moraliserande element, hvilket är desto mer

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 14:42:19 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbb/0161.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free