Print (PDF) - On this page / på denna sida - Atlas - Atlas - Atlas - Atlas - Atlas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ett berg, därför att han hade vägrat denne ett gästvänligt mottagande. Sagan försätter A. vanligen i yttersta västern, i oceanens närhet, där han råder öfver stora hjordar och öfver hesperidernas trädgårdar. V. K.
Titanen Atlas (antik mamorstaty i Neapel). Atlas (Atlasbergen), bergssystem i nordvästra Afrika. Det är ett mestadels under tertiärtiden uppkommet, starkt veckadt område, som sammanbinder Italiens och Spaniens berg, från hvilka det skiljes genom ett par små, föga djupa och föga gamla sund. På grund af sin uppkomst genom veckning består det af flera parallella zoner. Den nordligaste, som ligger vid och i Medelhafvet, är vulkanisk samt omfattar hufvudsakligen öar och kustutsprång. Den består af basalt, trakyt och fonolit samt små rester af tertiäraflagringar. Därpå följer en andra zon af gamla skiffrar, gnejs och granit, som kan följas nära kusten ända till Gibraltar sund. En tredje zon består af röd sandsten och konglomerat från stenkols- och permperioderna. Slutligen träffas som en fjärde zon de starkt veckade kritbergen ända till Sahara. Emellan kritbergens kedjor ligga tertiära aflagringar. Dessa zoner gripa in i hvarandra och ha icke veckats på samma tid. Det västra, marokkanska, A. synes hafva undergått en veckning redan i paleozoisk tid, medan det östra veckades till ett kedjeberg helt och hållet under tertiärtiden. Bergsbyggnaden motsvarar fullständigt Apenninernas, med en vulkanisk innerkedja, hvars vulkaner varit i stark verksamhet under tertiär och äldre kvartär tid. Den tämligen skarpt markerade södra gränsen för bergssystemet går från Kap Ghir vid Atlantiska hafvet i nordöstlig riktning till Tunisiens östra kust. I sin västra del heter detta berg Marokkanska A. och är under en sträcka af 700 km. från Kap Ghir en skarp vattendelare mellan nordvästra Marokkos floder, af hvilka Um-er-Riba och Tensift äro viktigast, samt de periodiskt rinnande wadi i s. (viktigast wadi Draa). Denna del af A. består af flera parallella kedjor, hvilkas kamhöjd växlar mellan 1,000--2,000 m. De högsta topparna äro Djebel Ajasji (4,500 m.), vid Muluja-flodens källor, Djebel Miltsin (3,476 m.), Tamdjurt (4,420 m.) och Djebel Ogdimt (3,884 m.), de tre sista västerut från Djebel Ajasji. Af dessa kedjor kallas den sydligaste Anti-A., med toppar på 3,000--4,000 m. höjd, den nordligare hufvudkedjan Höga A. De högsta passen befinna sig i östra delen och föra till oasen Tafilelt, bl. a. Tisi-n-Telremt (2,182 m.), Tisi-n-Tagherut (3,500 m.) och Tisi-n-Imiri (3,036 m.). Det västligaste, lägsta och mest använda passet heter Bibauan (1,200 m.) och leder från staden Marokko till Wadi-Sus-dalen, mellan Höga A. och Anti-A. Öster om Mulujas källområde börjar Stora l. Sahara-A., likaledes bestående af många parallellkedjor med olika namn. Inom det marokkanska området ligger där toppen Djebel Seffah (2,140 m.), men berget stiger i sin östligaste del, Djebel Aures, på gränsen till Tunisien, än högre, med topparna Djebel Chelia (2,328 m.) och Djebel Mahmel (2,306 m.). Alla dessa höga toppar äro snötäckta under en stor del af året: i trakten s. om staden Marokko går snön så lågt som till 2,500 m. Det östligaste partiet af A. är Tunisiska A., ett både geologiskt och orografiskt mycket sönderslitet bergland af ringa höjd; högsta topparna nå knappt 1,600 m. Parallellt med dessa södra berg går Tell-A. l. Lilla A. utefter kusten från Kap Blanco åt v., böjer sig under namnet er-Rif åt n. till Ceuta-halfön och har fordom hängt samman med Sierra Nevada i Spanien. Äfven detta parti är deladt genom floddalar i flera grupper (man urskiljer väl ett dussin) och har många toppar på 2,000 m. och mer, t. ex. Djebel Lella (2,308 m.) i Jurjura-gruppen. Emellan dessa södra och norra kantberg utbreder sig en högslätt, som i sin västra del är tämligen jämn, i midten fylld af kullar och i ö. bergig. Den är i ö, omkr. 80 km. bred, i den ofruktbara västra delen 170 km. Dess höjd är störst i väster (1,100 m.), minst i öster (800 m.). Ehuru några floder därifrån nå hafvet, af hvilka Chéliff (700 km.) är den viktigaste, är dock större delen af området en stäpp, hvars vatten samlas i en mängd afloppslösa saltsjöar, som kallas "sjotts", efter hvilka hela höglandet kallas Sjott-platån. Af dessa saltsjöar märkas Sjott-Tigri och Sjott el Gharbi inom Marokko, Sjott el Sjergeli (Chergui), Sebcha, Namaa, el Hodua, Guerat m. fl. Äfven s. om de södra kantbergen finnas sådana sjöar, bl. a. de stora Sjott el-Melghir och Sjott el-Djerid. Angående naturprodukter och befolkning se Algeriet, Marokko och Tunisien. J. F. N. Atlas l. Atlant, äfven Telamon, bygnk., en manlig bildstod, nyttjad i st. f. kolonn (pelare, pilaster) att bära bjälklag, balkonger, listverk o. d. Grekernas atlanter äro lugna, herkuliskt byggda gestalter, som tyckas utan öfverdrifven ansträngning bära sin börda på hufvudet och de uppsträckta händerna (armarna). Romarna däremot samt renässansens och barockens konstnärer framställde ofta atlanterna såsom dels rent af lekande med den burna lasten, dels under jämmerliga åtbörder pinsamt tryckta af densamma. Jfr Karyatid.
(I. G. C.)
Atlas (eg. en af titanerna), en
mycket bruklig benämning på
samlingar af land-, sjö- eller
stjärnkartor, vetenskapliga planschverk
o. s. v. Första gången nyttjades ordet i denna
betydelse såsom titel på Mercators (d. 1594)
landkartesamling, på hvars titelblad Atlas var afbildad
såsom himmelsglobens bärare. Se vidare Karta.
Atlas, anat., första (öfversta) halskotan hos
ryggradsdjuren -- så kallad, emedan den uppbär
hufvudet, liksom titanen Atlas sades bära himmelen. Denna
kota afviker till sin form betydligt från alla de
andra; hos människan bildar den en vid, platt, tunn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
