- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 2. Armatoler - Bergsund /
343-344

(1904) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Atlas - Atlas - Atlas - Atlas-bergen. Se Atlas - Atlas-cedern. Se Ceder - Atlaserz - Atlas-fåglar. Se Paradiseidae - Atlas-papper - Atlas-spinnare - Atlastryck - Atlas-trä. Se Chloroxylon - Atle - Atlet - Atletik - Atletisk - Atletism. Se Gymnastik - Atleön

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ring, hvilken saknar "kropp" och åtskilliga andra
delar, som karakterisera kotor i allmänhet. Hos några
däggdjur bildar väl atlas ock en ring, men högre
med längre kanal och åt sidorna försedd med större
eller mindre vingar, sträckande sig i halsens
längdriktning som ett par propellerblad. Huru ringen
än må vara beskaffad, bär den på sin öfre (främre)
del 1–3 ledytor (hos människan 2) för hufvudet,

illustration placeholder
Den öfversta halskotan hos människan
(med de vetenskapliga namnen på de särskilda partierna).

[text i bilden]
Tuberculum posterius
Arcus posterior
Massa lateralis
Sulcus arteriae vertebralis
Fovea articularis superior
Arcus anterior
Fovea dentis
Tuberculum anterius

på sin nedre (bakre) 2 dylika (hos människan 2) mot
andra halskotan, där särskilda sådana finnes. Mot
atlas rör sig hufvudet vid nickningsrörelse, mot andra
kotan kan atlas vridas. Det är denna led
hufvudvridning utföres, i det hufvudet följer atlas i dess
rörelse; halsen kan i öfrigt blott obetydligt vridas i
kotornas mellanbrosk.
G. v. D.*

Atlas (af arab. atlas, "utan hår", glatt sidentyg)
l. Satin, text., en af sin glans och jämna yta
kännetecknad väfnad, som skiljer sig från de lärft-
och kypertartade väfnaderna därigenom att de s. k.
bindepunkterna eller trådkorsningarna icke stöta
intill hvarandra eller bilda sammanhängande linjer,
utan ligga spridda och således bli dolda af de
närgränsande trådarna, som kunna svälla ut emellan
hvarje bindepunkt. Man skiljer mellan 5-, 8-, 9-
o. s. v.-skaftad atlas, allteftersom bindemönstret för
sin väfning erfordrar 5, 8, 9 o. s. v. skaft. Med 6
skaft kan ingen regelbunden atlas åstadkommas, men
en omärkligt småfasonerad, ganska vacker 6-skaftad
atlas-bindning begagnas stundom till fina
bomullsväfnader. I inskränktare bemärkelse betecknar
namnet atlas en tunn halfsidenväfnad med varp af silke
och inslag af bomull.
G. A. W.

Atlas, stort industriellt etablissemang å Norrmalm
i Stockholm, grundlagdt år 1873 och numera tillhörigt
det år 1891 stiftade Nya aktiebolaget Atlas, med
ett aktiekapital af 2 mill. kr. Vid etablissemanget
tillverkas såsom specialitet järnvägsmateriel af alla
slag. Tillverkningens värde 1902 uppskattades till
bortåt 2 mill. kr., och arbetsstyrkan utgjorde s. å.
559 personer. 1891 infördes vid verkstaden det
system, att de äldste och bäste arbetarna åtnjuta
andel i bolagets vinst.
K. K.-Å.

Atlas-bergen. Se Atlas.

Atlas-cedern, bot. Se Ceder.

Atlaserz (ty. erz, koppar), miner., trådig malakit,
ett slags glänsande, smaragdgrön kopparmalm.

Atlas-fåglar, zool. Se Paradiseidæ.

Atlas-papper, ett med talkpulver inpressadt,
sidenglänsande, satineradt papper.

Atlas-spinnare (efter giganten Atlas), zool., en till
gruppen spinnare hörande nattfjäril, den största af
alla kända fjärilar, 235 mm. mellan vingspetsarna.

Atlastryck l. Satintryck, aftryck från etsad
eller graverad plåt på atlas eller satin. Sådana
aftryck förekommo ganska allmänt under 1700-talet
och äfven under första hälften
af 1800-talet, men numera
mycket sparsamt. Som konsttryck
äro atlastrycken af mjuk och
behaglig verkan, men de kunna
dock ej jämföras med de mera
riktonade pergamentstrycken,
hvilka därför allmänt
föredragas af moderna
gravyrsamlare.
A. T–g.

Atlas-trä, bot. Se
Chloroxylon.

Atle, fornnordiskt namn,
som ofta förekommer i de
isländska sagorna. I den äldre
Eddan är Atle Budlesson
(hunnernas konung Attilla) en
af hufvudpersonerna och har
gifvit sitt namn åt två sånger i
densamma, Atlakvida och
Atlamal. Han förekommer äfven i Didrikssagan.
(B–e.)

Atlet (grek. athletes, af athlon, täflingspris)
kallades urspr. en hvar, som deltog i de hos forntidens
greker, i synnerhet vid vissa religiösa och nationella
festligheter (t. ex. de olympiska spelen), brukliga
täflingarna i kapplöpning, brottning, knytnäfvekamp
m. m. Att i dessa kämpaspel (agones) vinna det
vanligen af en oliv-, lager- eller eklöfskrans bestående
segerpriset var en af hög och låg ifrigt eftersträfvad
utmärkelse, hvaraf äfven segervinnarens släkt och
fädernesland tillräknade sig äran. Under en senare
period (omkr. år 400 f. Kr.) blef det brukligt, att
fattigare, med goda kroppskrafter utrustade ynglingar
egnade sig åt atletiken såsom ett för vinständamål
utöfvadt yrke. Dessa atleter ex professo måste, för
att vinna den högsta möjliga grad af styrka och
yrkesskicklighet, föra ett för ändamålet beräknadt
lefnadssätt och bildade egna, af vissa regler bundna
samfund. Under den grekisk-romerska tiden nådde
denna yrkesmässiga atletik sin höjd. I Rom
uppträdde grekiska atleter första gången 186 f. Kr.
och sedermera allt oftare. Under kejsartiden funnos
atletsamfund i alla det romerska riket större städer.
Dessa atleter voro mer ansedda än de med skarpa
vapen kämpande gladiatorerna. – Äfven
hos oss användes ordet atlet för att beteckna dels i
allmänhet en med ovanlig kroppsstyrka utrustad
person, dels och i synnerhet en yrkesmässigt och
offentligt uppträdande kraftkonstnär. En atletförening
stiftades i Stockholm 1893 under namnet
Stockholms atletförening.

Atletik (jfr Atlet), den konst, som atleterna
utöfva.

Atletisk (jfr Atlet), som har afseende på atletik;
kämpalik, reslig, stark.

Atletism. Se Gymnastik.

Atleön, ö i Askvolds pastorat, N. Bergenhus amt,
Norge, mellan Stavfjorden och Aspöfjorden. Ön, 38
kvkm., med 523 inv. (1900), har fått sitt namn efter

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon May 19 18:45:03 2014 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbb/0198.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free