Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Auckland - Auckland - Aucklandia. Se Saussurea - Aucklands-öarna - Au contraire - Au courant - Auctor - Auctor intellectualis. Se Anstiftare - Aucuba. Se Aukuba - Aud - Aud - Aud. - Audacem fortuna juvat - Aude - Aude - Audeb - Audenarde - Audgils - Audh - Audhumbla. Se Mytologi (nordisk) - Audianer - Audiatur et altera pars - Audiencia - Audiens - Audierne - d'Audifret-Pasquier, Edme Armand Gaston
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Nordön (66,424 kvkm.). 175,938 inv. (1901). –
2. Stad i den engelska kolonien Nya Zeeland och
belägen på det smala, af slocknade vulkaner fyllda
näset mellan Hauraki-bukten i ö. och
Manukau-viken i v. 38,340 inv. (1900). Säte för en
anglikansk och en katolsk biskop. Många skolor,
bibliotek, ett museum. Skeppsdockor. Betydande sjöstad.
Staden, som anlades 1840, är den äldsta på ön
och var till 1864 Nya Zeelands och till 1876
provinsen A:s hufvudstad.
Auckland [å’kl*nd], earl- och baron-titel inom
engelska släkten Eden (se d. o.).
Aucklandia Falc., bot. farm. Se Saussurea.
Aucklands-öarna [å’kl*nds-], en till Nya Zeeland
hörande ögrupp, s. v. om Nya Zeeland, mellan 50°
30’ och 51° s. br. 852 kvkm., däraf hufvudön A. 440
kvkm. Öarna äro bergiga, försedda med goda
ankarplatser och rika på sjöfågel. De upptäcktes 1806
af engelsmannen Bristow, voro då obebodda och
äro så ännu. Ett 1850 gjordt försök att där anlägga
en fiskarestation uppgafs efter några år, och äfven
ett par hundra maori, som från Chatham flyttade dit,
lämnade snart ögruppen.
Au contraire [å kåträr], fr., tvärtom.
Au courant [å korã’], fr., hand., "i det
löpande", under löpande termin; äfven: till gångbart
pris. – Vara au courant med något,
följa med något (sin tid, sin vetenskaps utveckling
o. s. v.).
Auctor (lat.), författare. Se Auktor.
Auctor intellectualis (lat.). Se Anstiftare.
Aucuba, bot. Se Aukuba.
Aud, fornnordiskt mansnamn.
Aud, förr stundom oriktigt Öda, med tillnamnet
diúpauðga ("den bottenrika"), är i isländska sagor
namnet på tvenne kvinnor, af hvilka den ena är
en ren sagofigur, nämligen Ivar Vidfamnes dotter,
som i "Sögubrot" bär namnet Audr (gift först med
Rörek, sedan med Radbard), under det att
Hervarar-sagan kallar henne Alfhild (gift med Valdar). Den
andra är norrmannen Kettil Flatnefs dotter och
vikingahöfdingen Olof hvites maka, hvilken efter
mannens och sonens (Torsten röde; se
Ynglingaätten) död med återstoden af familjen
slog sig ned på Island vid Hvammsfjord såsom en
af öns allra första kolonister. Enligt irländska källor
åter var Olof hvite förmäld med en dotter af en
irisk konung vid namn Aedh.
Ad. N–n.
Aud., i naturvetenskapliga beteckningar
förkortning för Jean Victor Audouin.
Audacem fortuna juvat (lat.), lyckan står den
djärfve bi.
Aude [åd]. 1. Flod i södra Frankrike; hette
fordom Atax. Den upprinner norr om passet Col de
la Perche i Pyreneerna, dit en väg går uppför dess
dal, flyter först åt n. och sedan, vid Carcassonne,
åt ö. samt faller ut i Medelhafvet. Är ej segelbar.
Längd 208 km. – 2. Departement i Languedoc, i
södra Frankrike. 6,342 kvkm. 313,531 inv. (1901).
Södra delen upptages af utlöpare från Pyreneerna,
bl. a. Les Corbières (med Puy de Bugarach 1,231
m.), den norra af Montagne noire, en gren af
Cevennerna. Mellan dem ligger en fruktbar dal,
genomfluten af floden A. och genomdragen af Canal
du Midi, med fullständigt sydeuropeiskt klimat.
Odling af majs och hvete samt vin. Stor får-, gås-
och bi-afvel. Betydlig industri i kläde, läder, papper.
Äfven ett och annat järnverk finnes. Salt produceras.
Vid den låga kusten ligga flera laguner.
Hufvudstad : Carcassonne.
J. F. N.
Aude, fornnordiskt mansnamn.
Audeb., i naturvetenskapliga beteckningar
förkortning för J. B. Audebert [ådbär], fransk
naturforskare och målare, f. 1759, d. 1800.
Audenarde, stad i Belgien. Se Oudenaarde.
Audgils, detsamma som Adils (se d. o.).
Audh (eng. Oudh, sanskr. Ajôdhjâ, d. ä.
"oöfvervinnelig"). 1. Fordom provins i kejsardömet Indien,
sedan 1877 en del af Nordvästprovinserna. 63,983
kvkm. 12,884,150 inv. (1901). Landet är ett
utomordentligt bördigt slättland ("Indiens
trädgård"), beläget på Ganges’ vänstra sida och
genomflutet af dennas bifloder Gogra och Gumti. Jordbruk
och boskapsskötsel äro hufvudnäringar. Skogar finnas
blott vid norra gränsen. Värdefulla mineral (utom
salt) finnas icke. Industrien är obetydlig. Rohilkhand
–A.-järnvägen står i förbindelse med den längs
Ganges gående East-India-järnvägen; en tredje
järnvägslinje skär A. från n. till s. Provinsen står sedan
17 jan. 1877 under viceguvernören af
Nordvästprovinserna, hvilken äfven bär titeln "chiefcommissioner of
Oudh", och är indelad i 2 "divisions": Lucknow
och Faizabad. Hufvudstad är Lucknow. A. var det
uräldsta sätet för hinduernas civilisation och länge
ett mäktigt konungarike. 1193 e. Kr. eröfrades det
af muhammedanerna och blef provins i det
stormogulska riket. 1760 gjorde sig stormoguls vesir till
själfständig härskare därstädes. Snart blef A.
skyddsstat under engelsk-ostindiska kompaniet och
införlifvades 1856 formligen med presidentskapet
Bengalen. Det var 1857 hufvudplatsen för
hinduernas uppror mot England. – 2. Stad i A., vid
floden Gogra, numera till stor del i ruiner.
Audhumbla, nord. myt. Se Mytologi (nordisk).
Audianer, en munkartad sekt, som på Areios’ tid
stiftades af en mesopotamisk lekman, Audius l.
Udo. Audianerna uppträdde i svärmisk-asketisk
anda mot kyrkans förvärldsligande och fordrade en
återgång till apostolisk fattigdom. Ur kyrkans
gemenskap utstöttes de, emedan de lärde, att Gud är iklädd
mänsklig kropp och gestalt, samt hyllade judaiserande
tendenser. Sektens stiftare dog som missionär bland
goterna före tiden för Atanariks förföljelse, och
redan på Epifanios’ tid voro hans anhängare
skingrade. Se uppsats af Iselin i Jahrbücher für protest.
theol. 1890.
J. Hdr.
Audiatur et altera pars (lat.), äfven den andra
parten bör höras.
Audiencia (sp.), namn på ett slags
öfverdomstolar i Spanien och Syd-Amerika.
Audiens (fr. audience, af lat. audire, höra),
företräde hos furstar eller andra högt uppsatta personer.
Audierne [ådiärn], vik af Atlantiska oceanen,
utanför Bretagne, i sydvästra delen af dep. Finisterre.
Beryktad för stormar och skeppsbrott.
d’Audiffret-Pasquier [dådifre-pakie], Edme
Armand Gaston, hertig, fransk politiker, f.
1823 i Paris, af den gamla grefliga ätten d’Audiffret,
blef 1844 adopterad af sin frände, Étienne-Denis
Pasquier, samt ärfde dennes förvärfvade hertigtitel.
1845 medlem af statsrådet, sökte d’A. under andra
kejsardömet förgäfves vinna säte i
deputeradekammaren, men blef 1871 medlem af
nationalförsamlingen, där han intog plats i högra centern. Som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
