Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Augustenborg, Fredrik - Augustenborg, Fredrik - Augustenburg. Se Augustenborg - Augustendal - Augusteum. Se Angora 2 - Augusti - Augusti, Lovisa Sofia - Augustibröderne - Augustifeber. Se Frossa - Augustiflugor. Se Dagsländor - Augustin I. Se Iturbide - Augustine, Saint. Se Saint Augustine - Augustiner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
A., f. 1800, gifte sig 1829 med sin brors svägerska,
Henriette af Danneskjold-Samsö (f. 1806, d. 1858).
År 1842 utnämndes han till ståthållare och
kommenderande general i Slesvig och Holstein. Denna
viktiga ställning begagnade han till att efter bästa
förmåga främja sin brors ärelystna planer, och till
förmån för dessa fortfor han att intrigera, till dess
han 1846 blef entledigad med anledning af sin
protest mot det kungliga brefvet. I mars 1848 inträdde
han som medlem af den provisoriska
upprorsregeringen i Kiel och lyckades genom svek bemäktiga sig
Rendsburgs fästning. Sedermera deltog han i kriget,
hvari han visade hvarken mod eller duglighet, men
afstod i sept. s. å. från sitt kommando och sin plats
i regeringen. 1851 blef han landsförvisad och flackade
sedan omkring i Europa, utsändande protester mot
den danska regeringen, politiska flygskrifter o. d.
1864 fick han af österrikiske kejsaren titel "furste
af Noer" (ett honom tillhörigt gods vid Eckernförde),
gifte s. å. om sig med en nordamerikansk dam, miss
M. Lee, men afled redan 1865 i Beirut i Syrien.
Se hans Aufzeichungen (1861). – I sitt första gifte
hade han sonen Fredrik, f. 1830, d. 1881. Denne
fick 1870 af preussiske konungen titel "grefve af
Noer" och gifte sig s. å. med en dotter till en
tysk köpman Eisenblatt från Venezuela.
4. Fredrik, hertig af A., son af hertig
Kristian, f. 1829, hade tjänat i upprorshären under
kriget 1848–49, sedan varit major i preussisk tjänst
samt 1859 utfärdat protest mot den danska
tronföljdslagen. Han lät i nov. 1863, strax efter Fredrik
VII:s död och faderns öfverlåtelse af sina
"rättigheter", från slottet Dolzig i Posen utgå en
proklamation, som kungjorde hans tillträde till
regeringen i hertigdömena Slesvig-Holstein i enlighet
med 1848 års författning, for i dec. till Kiel för att
taga hertigdömena i besittning, omgaf sig med
ministrar och hyllades såsom hertig under namnet
Fredrik VIII. Af de tyska stormakterna betraktades
han emellertid endast som privatman. På
Londonkonferensen blef han väl från tysk sida föreslagen
till hertig i båda länderna, men då dessa i fredsslutet
blifvit öfverlämnade till Preussen och Österrike, blef
den augustenborgska landsregeringen upplöst (febr.
1865). När kriget 1866 utbröt, måste Fredrik lämna
hertigdömena, och då Preussen sedan kom i besittning
af dem, måste han (2 jan. 1867) lösa invånarna från
deras ed och löften till honom. Sedan dess lefde
han i stillhet till sin död, 1880.
E. Ebg.
Augustenburg. Se Augustenborg.
Augustendal, automobilfabrik, den första i Sverige,
anlagd 1900 af J. V. Svensson och belägen i Nacka
socken af Stockholms län. Vid fabriken, där hittills
hufvudsakligen fotogenmotorer tillverkats, sysselsattes
1902 115 arbetare.
K. K.-Å.
Augusteum. Se Angora 2.
Augusti (lat., eg. A. mensis, "kejsar Augustus’
månad"), den åttonde månaden i gregorianska
kalendern, den sjätte (därför först kallad Sextilis)
i den julianska. Består af 31 dagar. Dess svenska
namn är skördemånad; på danska kallas den
höstmåned. Medeltemp. för augusti varierar i
Sverige mellan 10° C. (Karesuando) och 16° (västra
och delvis södra kusten), medelnederbörden mellan
46 mm. (Kalmar) och 107 mm. (Borås).
Augusti, Lovisa Sofia, sångerska, f. 1756,
hette egentligen Ester Salomon, men erhöll
vid sin döpelse (i Göteborg 1767) namnen Lovisa
Sofia Salomoni. Upptagen i generalskan v.
Kaulbars’ hus, fick hon snart tillfälle att vid Gustaf III:s
besök i Kristianstad låta höra sin röst, och följden
däraf blef, att hon erhöll anställning vid den då
nyss inrättade operan i Stockholm. Hon uppträdde
där första gången 25 nov. 1773 i Apollos roll i
prologen till "Orpheus och Eurydice" och vann
utomordentligt bifall. Man trodde sig se en Venus, hette
det, men så snart hon öppnade sin mun, tyckte
man sig höra en Apollo. Hon blef inom kort en
svår medtäflarinna för fru Olin och uppträdde
slutligen i de flesta af dennas roller, men fördunklades
återigen i sin tur af andra stjärnor. Redan före
sitt uppträdande på scenen var hon gift med
F. B. Augusti, violinist vid hofkapellet. Hon dog i
Stockholm 25 juni 1790, efter att ha blifvit
hofsångerska och ledamot af Musikaliska
akademien.
(A. L.)
Augustibröderne, en orden i Stockholm, stiftad
till minne af Gustaf III:s 19 aug. 1772 utförda
statshvälfning. Orden firade sina årliga högtidsdagar
medelst kanonader, utfärder till sjöss o. s. v., men
den upphörde efter 1809 års revolution.
Augustifeber. Se Frossa.
Augustiflugor, zool. Se Dagsländor.
Augustiföreningen, dansk politisk förening, stiftad
23 aug. 1864 i Köpenhamn under intryck af krigets
olyckor och förlusterna vid fredsslutet. Den hade till
syfte "att stärka bandet mellan konung och folk,
häfda konungadömets betydelse och utbreda riktiga
åsikter om landets inre och yttre förhållanden".
Ledarna synas dock snarare hafva hyst reaktionära
planer samt sträfvat efter Slesvigs och Holsteins
återvinnande åt den danske konungen, genom en
personal-union. Föreningen räknade under sin bästa
tid 2,000 medlemmar, men aftog snart i betydelse
och upplöstes formligen 30 mars 1869.
E. Ebg.
Augustin I, kejsare af Mexico. Se Iturbide.
Augustine, Saint. Se Saint Augustine.
Augustiner, ett gemensamt namn för en stor
familj af manliga och kvinnliga religiösa ordnar och
kongregationer, hvilkas stadgar hänföra sig till den
s. k. Augustinus’ regel. Kyrkofadern Augustinus
utarbetade visserligen ingen klosterregel, men hans
förkärlek för ett asketiskt samlif med sina präster
omdanade biskopsgården i Hippo till ett verkligt
kloster, och genom i munkintresse bearbetade
traditioner tillskrefvos honom ej mindre än tre s. k.
augustinska regler. Utförligast är den från 11:e
årh. härstammande s. k. "tredje regeln", som
väsentligen är sammandragen ur några
pseudo-augustinska homilier. Efter denna regel gestaltade
augustiner-korherrarna (se Korherrar) sitt lif, den helige
Dominicus lade den till grund för
dominikanorden (se d. o.), och samma regel följdes af ett
betydande antal eremitföreningar från 12:e och 13:e
årh. De mest rekryterade och inflytelserika af dessa
voro vilhelmiterna, stiftade af den helige
Vilhelm af Akvitanien omkr. 1156.
jamboniterna, uppkallade efter Johannes Bonus och från
1244 organiserade som augustinsk
eremitkongregation, brictinerna, som fått sitt namn efter
det ödsliga Brictini i Ancora och 1234 erhöllo sin
regel af Gregorius IX, den heliga
treenighetens toskanska eremiter, som en lång
tid intill 1243 lefde utan regel och löften, samt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
