- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 2. Armatoler - Bergsund /
425-426

(1904) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Aulard, Francois Victor Alphonse - Aulastomum Gulo. Se Hästigel - Au lavis. Se Lavera - Aulet - Auletik - Aulich, Ludvig - Aulin, Lars Axel Alfred - Aulin Valborg Laura - Aulin, Tor - Aulis - Aullagas - Aulnay

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

i Franska revolutionens historia vid "Faculté des
lettres". Frukterna af hans forskningar, som äro
präglade både af samvetsgrannhet och af hans
radikala politiska åsikter, äro bl. a. L’éloquence
parlementaire pendant la révolution française
(2 delar,
1882–85), en biografi öfver Danton (1884) och
Histoire politique de la révolution française (1902)
samt dokumentsamlingarna "Recueil des actes du
comité de salut public" (14 bd, 1889–1901), "La
société des jacobins" (6 bd, 1889–97) och "Paris
pendant la réaction thermidorienne et sous le
directoire" (5 bd, 1898–1902). A. har tillsammans med
Debidour skrifvit åtskilliga läroböcker i fransk historia
och utgifver sedan 1887 tidskriften "La révolution
française". Han bidrager äfven med politiska
artiklar till den radikala dagspressen. I tidigare
år gjorde A. studier öfver skalden Leopardi och
ombesörjde bl. a. en edition af dennes outgifna
arbeten (1877).
E. A–t.

Aulastomum Gulo, zool. Se Hästigel.

Au lavis [å lavi], fr. Se Lavera.

Aulet (af grek. aulos, flöjt), flöjtblåsare.

Auletik (jfr Aulet), konsten att blåsa flöjt.

Aulich, Ludvig, ungersk revolutionsgeneral, f.
1792 i Pressburg, var vid utbrottet af revolutionen
1848 öfverstelöjtnant vid ett i Ungern stationeradt
österrikiskt regemente och besvor med detta den nya
ungerska författningen. Såsom general bidrog han
väsentligt till segrarna öfver Windischgrätz i mars
och april 1849, deltog i stormningen af Ofen samt
blef efter Görgeys tillbakaträdande krigsminister,
men 6 okt. s. å., efter att hafva deltagit i
underhandlingarna med ryssarna, jämte 12 olyckskamrater
hängd i Arad.

Aulin, namn på några svenska släkter utan
gemensamt ursprung. Under 1600-talet antogs namnet af
en kyrkoherde Olof Berndtsson i Åhus. Från honom
härstamma:

1. Lars Axel Alfred A., pedagog, f. på
Rånäs i Roslagen 10 juni 1826, blef student i Uppsala
1844, filos. doktor 1851 och docent i grekiska språket
1856. År 1858 blef han lektor i Gäfle, hvarifrån han
1862 erhöll transport till Stockholms gymnasium. Död
16 sept. 1869. Nitisk som lärare, sökte A. på allt sätt
inom elementarläroverken främja studiet af grekiska
språket och utgaf dels flera läroböcker, såsom K. W.
Krügers Grekisk grammatik för begynnare (öfv. och
bearb. 1853, 3:e uppl. 1864), Herodoteisk
formlära
(1859), Grekiska skriföfningar (s. å.) och
Grekisk läsebok (1862), dels ock med anmärkningar
försedda upplagor af Xenophons Anabasis (1861, 3:e
uppl. 1876–78), Homers Ilias (1857, 1865) och
Odyssée (1864). 1865 upprättade A. "Pædagogisk
tidskrift" och förblef dess redaktör till sin död.
B. L.

2. Valborg Laura A., den förres dotter,
tonsättarinna, f. 9 jan. 1860 i Gäfle, studerade vid
konservatoriet i Stockholm 1877–82 samt under Gade i
Köpenhamn och Godard i Paris 1885–87. Hon har
uppträdt som pianist och komponerat två
stråkkvartetter (den ena utgifven af Musikaliska
konstföreningen), en pianosonat och flera mindre
pianostycken, sånger och körverk samt en orkestersvit.
Hon fick 1895 vid tonsättarinnetäflingen i Köpenhamn
ett pris för sina Kvinnokörer med
pianoackompanjemang
.
A. L.

3. Tor A., den föregåendes broder, violinist,
f. 10 sept. 1866 i Stockholm, studerade vid
konservatoriet 1877–83 samt under Sauret och
Scharwenka i Berlin 1884–86, anställdes vid Dramatiska
teaterns orkester 1881, vid Sveasalens 1888 och som
konsertmästare i hofkapellet 1889, men afgick 1902
från denna befattning och blef dirigent för
Konsertföreningen i Stockholm. 1895 blef han ledamot af
Musikaliska akademien. A. har med framgång
konserterat flerstädes i Sverige, Norge, Ryssland,
Danmark, Tyskland och Schweiz. Från 1887 har han
stått i spetsen för en stråkkvartett ("Aulinska
kvartetten"), som ger regelbundna kammarmusiksoaréer
i Stockholm och konserterat äfven på andra orter.
Af kompositioner har A. själf framfört flere
violinkonserter, en violinsonat och smärre violinsaker samt
utgifvit sånger och pianostycken.
A. L.

Aulis (grek. Aulis), en liten köping på östra kusten
af Beotien i det gamla Grekland. God hamn. Enligt
sagan samlades där grekernas flotta under Agamemnon
före färden till Troja. I A. var det äfven, som
Ifigeneia var nära att blifva offrad åt Artemis.

Aullagas [-ljagas], Laguna de Pampa A.
(efter en stad vid dess strand äfven kallad Lago
de Poopó
), insjö utan aflopp i republiken Bolivia,
på prov. Oruros högland, 3,700 m. ö. h. Den är
120 km. lång, 30–45 km. bred, dess yta är omkr.
3,000 kvkm. I dess midt ligger ön Panza, som
ibland kan nås till fots, då sjön nästan alldeles
uttorkar. Sjön mottager från n. den segelbara
Desaguadero, afloppet från Titicacasjön. Vid dess södra
strand ligger staden A., med rika silfvergrufvor,
hvilka bearbetades af spanjorerna, till följd af
öfversvämning öfvergåfvos i slutet af 18:e årh., men nu
åter upptagits.

illustration placeholder
Katedralen i Aulnay.

Aulnay [ånä’], lat. Aunedonacum, liten stad i
franska dep. Charente-inférieure, vid Brédoire, en

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:41:04 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbb/0239.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free