- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 2. Armatoler - Bergsund /
655-656

(1904) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bagahus ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

förvärfssyfte till (hufvudsaklig) uppgift. I likhet med
de flesta, om icke alla, andra i förhistorisk tid
uppkomna arter af egentlig industri – tillverkning eller
förädling af råämnen – har tvifvelsutan äfven
brödberedning under långa perioder egt rum endast såsom
husflit, d. v. s. utförts af fria eller ofria medlemmar
af en större eller mindre människogrupp, i regeln
uteslutande för samma grupps egna behof. Redan
åtminstone ett par århundraden före början af vår
tidräkning funnos dock i Grekland, Rom och sannolikt
flerstädes från den slutna grupp- eller
familjhushållningen emanciperade arbetare, som yrkesmässigt
bakade bröd för andra konsumenters räkning. Till
en början voro sådana "bagare" väl i regeln
"lönverkare", beredde brödet på beställning af
konsument, med af denne tillhandahållna råämnen,
antingen hemma hos konsumenten, "på bondens golf"
– och då åtminstone delvis med dennes redskap –
eller såsom "hemverkare" i egen lokal. Bageri såsom
egentligt "handtverk" – på beställning af eller för
försäljning till kunder, men i den själfständige
bagarens arbetslokal och med honom tillhöriga såväl
råämnen som redskap – synes åtminstone i de
europeiska kulturländerna först ganska långt fram i den
s. k. medeltiden hafva blifvit det förhärskande
driftsystemet inom bagerinäringen, hvilket det ock
fortfarande är, vid sidan af de nyssnämnda äldre formerna
(och mellanformer, t. ex. "hembagerier") och ett
växande antal bagerier, som tillverka i så stor skala
och med sådan maskinkraft, att de kunna anses
såsom verkliga brödfabriker. Jfr Bakning.

Under skråtiden gällde för bagarna i hufvudsak
samma rättsregler, privilegier och
frihetsinskränkningar som för andra skråhandtverkare. På grund
af brödets snart sagdt oumbärlighet såsom lifsmedel
var bageri i de flesta länder till och med i högre
grad än flertalet andra näringar bundet af lagar
och förordningar, med syfte att betrygga jämn
tillgång och skäligt pris å dess produkter. De under
skråtiden tämligen allmänt brukliga brödpristaxorna
försvunno i flera länder icke fullständigt vid skrånas
afskaffande. Jfr Brödpris.

En omständighet, som ofta, i synnerhet under
senaste årtionden, indirekt vållat misshälligheter
mellan arbetsgifvare och arbetstagare inom
bagerinäringen, är att tidslängden för ett bak, d. v. s.
från det för beredningen af en viss mängd bröd
erforderliga bageriarbetets början till dess slut, kan
variera betydligt, emedan ifrågavarande arbete måste
afbrytas under de till följd af delvis oberäkneliga
eller svårkontrollerbara förhållanden mycket
varierande tidslängderna för degens jäsning och (utom
vid vissa nyare ugnskonstruktioner) brödets
gräddning. Till följd af nämnda omständighet har
nämligen dels den dagliga arbetstiden varit mycket
obestämd och svår att rättvist beräkna, dels kost och
logi såsom aflöning vid sidan af kontant lön
bibehållits längre inom bagerinäringen än inom någon
annan tillverkningsindustri och användes ännu, ehuru
i minskad utsträckning, i flere länder. Äfven har
allmänhetens kraf å färskt bröd alla dagar,
mångenstädes i relativt stor utsträckning, inkräktat på
bageriarbetarnas söndagshvila. I ett och annat land
har man sökt genom speciell lagstiftning reglera
arbetstiderna i bagerinäringen. Så i Tyska riket.
Genom lag af 11 mars 1895 har där föreskrifvits
minst 14 timmars oafbruten hvilotid på sön- och
helgdagar; och 4 mars 1896 föreskrefs, att
arbetsskiftet för en vuxen bageriarbetare ej må öfverstiga
12 eller, om däruti ingår en fritid af minst 1 timme,
13 timmar, och att skiftens antal ej må vara större
än 7; men tillfälliga arbeten och högst 1/2 timmas
arbete i sänder vid beredning af surdeg må af
arbetare utföras mellan skiften, dock så att mellan
två skift alltid ligger en oafbruten hvilotid af 8
timmar. För lärlingar får under första året
arbetsskiftet ej öfverstiga 10, resp. 11 timmar, och den
oafbrutna hvilotiden mellan två skift ej understiga
10 timmar; för lärlingar i andra året ökas
arbetsskiftets maximum till 11, resp. 12, och minskas
hvilotidens mininum till 9 timmar. Överskridande
af de tillåtna arbetstiderna för både lärlingar och
arbetare är dock tillåtet på sammanräknadt 40 dagar
årligen. Åsikterna om lagen af 4 mars 1896 äro
emellertid i Tyskland mycket delade.

Ett bland Sveriges bageriarbetare omkring midten
af 1890-talet mycket allmänt missnöje med
arbetstids- och aflöningsförhållandena i yrket var väl
närmaste anledningen till att just bagerinäringen gjordes
till föremål för den första offentliga arbetsstatistiska
undersökningen i vårt land (jfr Arbetsstatistik).
S. k. hembagerier – i hvilka bakas efter
beställning eller till försäljning, men utan andra
biträden än familjemedlemmar eller möjligen någon
lagstadd tjänare – voro uteslutna från
undersökningen, som pågick nästan hela året 1897 och
omfattade 727 bagerier, af hvilka 131 i Stockholm;
dessutom verkställdes på hösten s. å. en andra
undersökning i 108 Stockholmsbagerier, i hvilka till följd
af kost- och logisystemets afskaffande under tiden
sedan den första undersökningen arbetsförhållandena
undergått afsevärda förändringar. Af bageriernas
egare (eller föreståndare), af omkr. 150 undersökare
samt af 2,260 manliga och 612 kvinnliga arbetare
lämnades tillsammans omkr. 160,000 svar å frågor
på (tre olika) formulär, till hvilket antal undersökare
bidragit med omkr. 20,000, arbetsgifvare med omkr.
40,000 och arbetare med inemot 100,000. Såsom
tämligen obestridliga resultat af undersökningen må här
omnämnas: kost- och logisystemets olämplighet för
vuxna manliga arbetare, framför allt i större bagerier
(kasernartade bostäder utan militärisk disciplin);
genomsnittligt lång daglig arbetstid (i synnerhet, men
visst icke endast för kvinnliga arbetare i mindre
bagerier), hvadan bageriarbetarnas årsinkomster, om
än i förhållande till flertalet jämförliga yrkesarbetares
relativt tämligen goda, svårligen kunde så betecknas
i förhållande till arbetstiden; samt behöflighet af
ökad offentlig kontroll öfver bagerilokalernas sundhet
och snygghet, som i synnerhet i mindre bagerier
(gifvetvis med icke få vackra undantag) lämnade
mycket öfrigt att önska. Se "Undersökning af
bagerierna i Sverige. På uppdrag af k. kommersekollegium
och under dess öfverinseende verkställd af Johan
Leffler" (1899).
J. Lr.

Bagett (fr. baguette, it. bacchetta, af lat.
baculum, staf), spö, trollspö; ett slags förgyllda
tapetlister; den stång eller list, på hvilken en gardin
ofvantill är uppfäst.

Baggala (arab., eg. "åsna") l. Dau, sjöv.,
benämning på tvåmastade arabiska fartyg med hög
akter, hvilka begagnas såsom handelsfartyg (på
kusterna af Oman och Muskat) samt stundom äfven
till sjöröfveri. Deras dräktighet växlar emellan 50

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:28:45 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbb/0362.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free