- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 2. Armatoler - Bergsund /
667-668

(1904) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Baglivi, Giorgio, italiensk läkare - Bagnacavallo, stad i italienska prov. Ravenna - Bagnacavallo, italiensk målare. Se Ramenghi - Bagnaluka. Se Banjaluka - Bagnara Calabra, stad i italienska prov. Reggio - Bagne, fr. Se Bagno - Bagnères, två franska badorter i Pyreneerna - Bagnères. 1. B. de Bigorre, stad i dep. Hautes Pyrénées - Bagnères. 2. B. de Luchon, stad i dep. Haute Garonne - Bagnes, Val de B., en af Rhônes sidodalar i Valais - Bagni, namn på flere badorter i Italien - Bagno, it., "bad" (fr. bagne), urspr. det vid seraljens "bad" liggande slaffängelset i Konstantinopel - Bagnoles, by i franska dep. Orne - Bagnoli. 1. Brunns- och badort i italienska prov. Neapel - Bagnoli. 2. Plats i italienska prov. Avellino - Bagnorea, stad i italienska prov. Roma - Bagoas, fornpersisk fältherre. Se Persien (historia) - Bagpipe, eng., säckpipa - Bagratider l. Bagratunier, gammal furstedynasti i Armenien och Georgien - Bagration, Peter, furste, rysk härförare

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

genomträngande förstånd, en stor skaparefönnåga,
vetenskaplig själfständighet och järnflit, utöfvade B. på
medicinens utveckling ett vidtgående och välgörande
inflytande. Hans Opera omnia utgåfvos 1704 i Lyon
och hafva många gånger omtryckts, senast 1827–
28; de öfversattes till flere moderna språk, 1851 till
franskan.
(R. T–dt.)

Bagnacavallo [banja-], stad i italienska prov.
Ravenna. 15,176 inv. (1901). Där föddes målaren
Ramenghi (Bagnacavallo) 1484.

Bagnacavallo [banja-], italiensk målare. Se
Ramenghi.

Bagnaluka. Se Banjaluka.

Bagnara Calabra [banjara], stad i italienska prov.
Reggio, vid kusten af Tyrrenska hafvet, med en af
Robert Guiscard anlagd borg. 11,136 inv. (1901).

Bagne [banj], fr. Se Bagno.

Bagnères [banjär], namn på två franska badorter
i Pyreneerna, med varma, alltsedan romartiden
kända och använda källor. – 1. B. de Bigorre,
stad i dep. Hautes Pyrénées, vid Adour och ingången
till dalarna Medouse och Campan, 529 m. ö. h.,
8,671 inv. (1903). B. de Bigorre är en af
Frankrikes förnämsta badorter (romarnas Vicus aquensis).
Det har källor, hvilka hålla järn, kalksulfat och
en värmegrad af 31–51° C., samt besökes årligen
af 18–20 tusen badgäster. – 2. B. de Luchon
(lat. Aquæ Balneariæ Luxonienses), stad i dep.
Haute Garonne i den breda Luchondalen, nära
spanska gränsen, 628 m. ö. h., är genom sitt
utomordentligt sköna läge vid foten af Pyreneernas
centralkedja äfvensom genom sina präktiga
badanstalter den förnämsta af alla de pyreneiska
badorterna. 3,237 inv. (1901). B. har en stor rikedom
på källor, 17–64° C. af olika sammansättning, alla
dock hörande till svafvelkällornas grupp.
(Ln.)

Bagnes [banj], Val de B., en af Rhônes
sidodalar i Valais, instängd mellan Mont Pleureurs och
Mont Combins alpmassor samt stora glaciärer, bl. a.
den hemska Gétroz-glaciären. Vid Sembrancher
inmynnar den passdal, som leder upp till Stora S:t
Bernhard. Ofvanför hufvudorten, Les Chables,
finnes en varm källa, som gifvit dalen dess namn.

Bagni [ba’nji; plur. af it. bagno, "bad"]
förekommer som namn på flere badorter i Italien, såsom
B. di Lucca och B. di S. Giuliano, båda i
närheten af Lucca, B. di Nerone, i närheten af
det forna Bajæ, B. di Roselle, n. ö. om Grosseto
i Toscana, m. fl.

Bagno [ba’njå], it., "bad" (fr. bagne),
betecknade urspr. det vid seraljens "bad" liggande
slaffängelset i Konstantinopel. När galärstraffet år 1748
afskaffades i Frankrike, gafs namnet bagno åt de
fängelser, i hvilka man inspärrade galärslafvarna och
andra grofva förbrytare, och hvilka mest voro forna
badorter. Mest kända voro de i Toulon, Brest och
Rochefort. Fängelser, i hvilka äfven åtskilliga till
galärstraff dömda brottslingar höllos förvarade, hade
börjat uppföras redan under Ludvig XIV, som icke
skydde att dit inkasta politiskt eller religiöst
misshagliga personer. Till en början brännmärktes
bagno-fångarna på högra skuldran, höllos medelst fotbojor
fastkedjade två och två och fingo förrätta de tyngsta
arbeten, men småningom mildrades deras lott, och
dessa fängelser, där relativ sysslolöshet slutligen
rådde, blefvo sannskyldiga plantskolor för brott och
last. 1830 afskaffades den första bagnon, hvarefter
det (1852 och 1854) beslöts att samtliga skulle
upphäfvas och straffet utbyttes mot deportation. Bagnon
i Toulon fanns dock kvar ända till 1873, men
tjänstgjorde endast såsom depå för straffångar, som
väntade på deportation. Litt.: Laccone, "Histoire des
bagnes" (1875).
(E. A–t.)

Bagnoles [banjå’ll], by i franska dep. Orne.
Berömda svafvelkällor.

Bagnoli [ba’njåli]. 1. Brunns- och badort i
italienska prov. Neapel, vid Pozzuoliviken. Salt-,
kolsyre-, svafvel- och järnhaltiga källor, som voro
bekanta redan för romarna. – 2. Plats i italienska
prov. Avellino. 3,904 inv. (1901). Mineralkälla.

Bagnorea [banjårea], stad i italienska prov. Roma,
s. om Orvieto. 4,500 inv. (1901). Svafvelkällor.
Bonaventuras födelseort.

Bagoas, fornpersisk fältherre. Se Persien
(historia).

Bagpipe [bä’gpaip], eng., säckpipa.

Bagratider l. Bagratunier, gammal
furstedynasti i Armenien och Georgien, hvilkens
härstamning förlorar sig i sagans dunkel. Sedan Armenien
387 mist sin själfständighet, voro medlemmar af
bagratidernas släkt ofta ståthållare i den del af
landet, som kommit under östromerskt välde, och
samma ställning intogo de under arabernas
herravälde. En af dessa ståthållare, Askot, erkändes 885
af kalifen Mutamid Billah som underkonung i
Armenien, och hans dynasti bibehöll sig där till 1079, då
Kakig II mördades på östromersk anstiftan. I
Lill-Armenien grundade bagratiden Ruben, som tillhörde
en sidolinje, omkr. 1080 ett själfständigt rike (se
Armenien). Äfven i Georgien (se d. o.) härskade
konungar af bagratidernas släkt åtminstone från 787.
Genom flere sidolinjer fortlefde där den bagratidiska
dynastien ända till 1801, då Georg XIII afstod sitt
land till Ryssland. Släktskapen mellan de armeniske
och de georgiske bagratiderna är ej med visshet
utredd; från de senare härstammar den ryska
furstesläkten Bagration. Jfr Brosset, "Additions à
l’histoire de Géorgie" (Petersburg 1851).
V. S–g.

Bagration, Peter, furste, rysk härförare, f.
1765, härstammade från bagratidernas fursteätt i
Georgien. 1783 inträdde han i rysk krigstjänst, deltog
i krigen mot Turkiet och Polen, i kriget i Italien
och Schweiz 1799 samt med synnerlig utmärkelse i
krigen mot Napoleon 1805–07, under hvilka han
befordrades till generallöjtnant. En ibland B:s mest
lysande bragder var hans strid med Murat, 13 nov.
1805, då han med en underlägsen styrka i 6 timmar
motstod dennes anfall och därigenom skyddade
Kutusovs återtåg till Znaim. Sedermera deltog han
i slagen vid Austerlitz, Eylau och Friedland. Vid
finska krigets utbrott, 1808, fick han befälet öfver
21:a divisionen, med hvilken han 21 febr. öfverskred
gränsen vid Keltis och ryckte mot Tavastehus,
därifrån förföljande Klingspor ända till Björneborg.
Därefter höll han trakten mellan Åbo, Björneborg
och Tavastehus besatt för att hindra svenska
landstigningsförsök. I mars 1809 ledde han företaget mot
Åland. Efter finska krigets slut utnämnd till
öfverbefälhafvare mot turkarna, vann B. slaget vid
Rassovat 16 sept. 1809, men blef 3 nov. slagen vid
Tartaritza och i början af 1810 aflöst af Kamenski.
Under Napoleons stora tåg mot Ryssland förde han
befälet öfver andra västarmén, förenade sig vid
Smolensk med Barclay de Tolly, blef dödligt sårad i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Mar 6 17:52:56 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbb/0368.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free