- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 2. Armatoler - Bergsund /
665-666

(1904) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bagger ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

tegelbruk, kvarn, såg och byggnader vid grufvorna
(taxeradt till 36,400 kr.). Tillverkningen utgjorde 1903:
1,232 ton tackjärn och direkt ur masugn framställdt
gjutgods, 730 ton smältstycken och råskenor samt 249
ton stångjärn. Antalet arbetare var s. å. 50,
drifkraften 5 vattenhjul och 3 turbiner om tills. 119
hästkrafter. Till egendomen höra ett flertal järnmalmsgrufvor,
af hvilka Lilla Högforsgrufvan, Östra
Älgtorpsgrufvan, Norra Skärsjö-grufvan och Henrika-grufvan
bearbetades under år 1902. Malmfångsten uppgick till
5,341 ton järnmalm samt 2,274 ton järnblandad
kalksten. Arbetsstyrkan vid grufvorna räknade 43
personer. Baggå bruk erhöll privilegium år 1634 och
räknar bland sina egare presidenten i bergskollegium
grefve Fr. Gyllenborg. Borgfors anlades 1746.
Bruken hafva sedan midten af 1700-talet haft samma
egare och tillhöra numera hofmarskalken P.
Reuterswärd med anhöriga.
K. K.-Å.

Baggån. Se Hedströmmen.

Baghalpur. Se Bhagalpur.

Baghdad. Se Bagdad.

Baghelkhand [ba"gelka’nd], brittisk-indiskt
agentskap i Central-Indien. 29,330 kvkm. Öfver 1,5
mill. inv. (1901). B. omfattar fem af inhemska
furstar styrda stater, bland hvilka Rewa är den
förnämsta. Hufvudfloden är Son, som upprinner på
södra gränsen och flyter mot n. ö. parallellt med
Kaimurkedjan samt faller ut ofvanför Patna i Ganges.
Järnvägen Bombay–Jabalpur–Allahabad går genom
landet.

Bagheria (Baggaria), stad på norra kusten
af Sicilien, på en fruktbar slätt, s. ö. om Palermo.
18,329 inv. (1901).

Baghirmi. Se Bagirmi.

Bagida (Bageida), ort i tyska protektoratet
Togo, vid kusten mellan Benin-viken i s. och
Togosjön i n. Omkr. 300 inv. Tyskt faktori och
kokospalmplanteringar. I B. hissade Nachtigal tyska
flaggan 5 juli 1884.

Baginsky, Adolf, tysk läkare, f. 1843 i
Ratibor, e. o. professor i barnsjukdomar vid Berlins
universitet och öfverläkare vid "Kaiser und kaiserin
Friedrich-kinderkrankenhaus", hvilket kom till stånd
genom B:s och Virchows bemödanden samt öppnades
i Berlin 1890. B. har verkat förtjänstfullt såsom
författare på sitt område, bl. a. med Handbuch der
schulhygiene
(1878; 3:e uppl. 1899), Lehrbuch der
kinderkrankheiten
(1882, 6:e uppl. 1899; öfversatt
till flere språk), och Das leben des weibes.
Diätetische briefe
(3:e uppl. 1885; "Qvinnans utveckling
och bestämmelse", 1878). Han uppsatte 1879
"Archiv für kinderheilkunde", som han utgifver
tillsammans med A. Monti o. a.
(R. T–dt.)

Bagirmi l. Baghirmi, muhammedanskt
negerrike i Central-Afrika, mellan Bornu och Vadai, s. om
Tsadsjön, mellan 12° 30’ och 8° 30’ n. br. samt
14° 30’ och 18° 30’ ö. lgd. Areal 183,400 kvkm.
Det är ett alldeles slätt land af omkr. 300 m. höjd
ö. h. och genomflytes af floden Sjari, vid hvilken
landets hufvudstad, Massenja, ligger. Den väl
vattnade, fruktbara jorden ger stora skördar durra,
majs, sorghum; i södra delen finnes järn, Tsadsjön
lämnar natron. Invånarna, omkr. 1 1/2 mill., äro till
tre fjärdedelar ett blandfolk af hufvudsakligen
negertyp, till en fjärdedel araber, fulbe, bornustammar
o. d. (se planschen Afrikanska folk). De
utmärka sig genom vacker växt och krigiskt mod
samt äro skickliga handtverkare. I äldre tider var
detta område deladt i flere små stater, men dessa
samlades till ett rike i början af 1500-talet och
nådde sin största utveckling strax efter att islam
där införts, i förra delen af 1600-talet. På
1700-talet kom B. under Bornus öfverhöghet och på
1800-talet under Vadais, ehuru det regerades af särskilda
och tributpliktiga furstar. 1897 ställde sig en sådan
under fransk öfverhöghet. B. hör allt fortfarande till
den franska intressesfären. Närmare kännedom om
B. fick man först genom Barths "Reisen in Nord- und
Zentralafrika" (1858). Se vidare Nachtigal "Sahara
und Sudan" (1879–89), och Rohlfs, "Quer durch
Afrika" (1874–75).
J. F. N.

Bagler (af fno. bagall, biskopsstaf, af lat. baculus,
käpp) är namnet på ett af de mest kända politiska
partier, som framträdde i Norge under medeltidens
borgerliga krig. Det stiftades sommaren 1196 på
Halöre marknad i Danmark af biskop Nikolaus
Arnesson
i Oslo och Rejdar Sändeman,
hvilken senare just då hade kommit tillbaka från
Grekland, där han varit i kejsarens tjänst. Till detta
parti slöto sig snart alla de af konung Sverres
motståndare, hvilka ännu funnos kvar efter de nederlag,
som träffat heklungar, kuflungar, varbelgar och
öskeggar. Namnet bagler fick partiet af sina fiender.
Vid sidan af de båda stiftarna uppträdde äfven
Sigurd Jarlsson, en son af Erling Skakke,
som partiets ledare. Af alla partier, som reste sig
mot Sverre, var baglernas det, som leddes med
största kraft och som höll längst ut. Ännu vid
Sverres död var det icke kufvadt; först 1208 slöt
baglernas konung, Filip Simonsson, en
förlikning på Hvitingsö med birkebenarna och dessas
konung, Inge Bårdsson. Baglerna fortlefde
emellertid som eget parti till 1218, då de efter Filips död
1217 hyllade konung Håkon Håkonsson. Jfr
Birkebenar.
Y. N.

Baglioni [baljåni], en gammal italiensk adelssläkt,
hvars medlemmar under 12:e till 16:e årh. ofta
innehade högsta makten i Perugia. – 1. Lodovico
B.
, blef af kejsar Fredrik I Barbarossa i slutet af
12:e årh. insatt som kejserlig vikarie i Perugia.
– 2. Braccio B. härskade där i senare hälften
af 15:e årh. samt gynnade konst och vetenskap.
– 3. Gian Paolo B., en i Italien vida
beryktad condottiere, blef i slutet af 15:e årh. herre
öfver Perugia, fördrefs flere gånger, ådagalade såsom
venezianernas och florentinernas fältherre stora
talanger och blef till sist af Leo X lockad till Rom,
anklagad för att ha deltagit i en sammansvärjning
och afrättad, 1520, hvarefter Perugia för en tid
kom direkt under påfvens herravälde. – 4.
Gentile B. var biskop af Orvieto och sedermera en tid
guvernör öfver Perugia, men mördades 1527 på
anstiftan af Gian Paolos son Orazio B. – 5.
Astorre B., den föregåendes son, utmärkte sig i
veneziansk krigstjänst, framför allt genom sitt tappra
försvar af staden Famagusta på Cypern, hvilken
under ett helt år uthärdade belägring af en stor
turkisk här. Sedan staden måst gifva sig, blefvo B.
och alla hans officerare mot den turkiske
befälhafvarens gifna ord förrädiskt nedhuggna (1571).

Baglivi [baljivi], Giorgio, italiensk läkare, f.
1668 i Ragusa, d. 1707, erhöll 1696 professuren i
anatomi i Rom, från hvilken han 1701 öfvergick till
lärostolen i teoretisk medicin. Egande ett

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:55 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbb/0367.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free