- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 2. Armatoler - Bergsund /
671-672

(1904) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bahia ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Bahia (sp. och port.), bukt, vik.

Bahia. 1. Stat i Brasiliens förenta stater,
belägen vid kusten mellan 9° 55’ och 13° 15’ s. br.
samt 37° 40’ och 39° 40’ v. lgd, omfattande 426,427
kvkm. med (1890) 1,919,802 inv. (4 på 1 kvkm.).
I kusten gör blott den stora viken Bahia de todos os
Santos (Allhelgonaviken) någon större inskärning.
Kring denna är ock mesta delen af lifvet vid kusten
koncentrerad. Från den låga, 45–75 km. breda,
välbevattnade och af rika skogar täckta kustremsan
stiger landet terrassformigt mot det inre ända till
gränsbergen mot staterna Goyaz och Piauhy (Serra
da Tabatinga, S. do Duro, S. do Piauhy). Landets
hufvudflod är São Francisco, som i norr är gräns
mot staterna Pernambuco och Alagoas. Hela staten
är för öfrigt ganska bergig, med en mängd medelhöga
kedjeberg, såsom Serra dos Aymorés, Serra da Itaraca,
Serra das Almas m. fl. I dess norra del ligger en
stor ödemark, Sertão. Klimatet är vid kusten hett
och fuktigt, dock något modereradt genom
hafsvindarna, i det inre torrt och på sommaren mycket
hett. I det inre drifves boskapsskötsel och
bergsbruk (guld och diamanter; de senare från grufvorna
vid Assurua och Sincorá); i det fruktbara kustområdet
odlas socker, kaffe, kakao, bomull, tobak och
framför allt kautsjuk. Införseln steg 1901 till 22,5 mill.
kr., utförseln till 64 mill. kr. Från kusten gå två
järnbanor till det inre, den ena från Bahia till
Joazeira vid São Francisco (571 km.), den andra från
São Felix vid Rio Paraguassú till Santa Isabel vid
Serra do Sincorá. En tredje bana förenar Bom
Jardim med Santo Amaro nära bukten. Befolkningen
utgöres af negrer, indianer, portugiser, tyskar
(särdeles i kolonien Leopoldina), schweizare och italienare.

2. Hufvudstad i ofvannämnda stat (eg. São
Salvador de Bahia
, eller fullständigare
Ciudad de São Salvador da Bahia de
todos os Santos
), med omkr. 200,000 inv.
Den förste bebyggaren var en köpman Alvares (1510),
men till stad gjordes det 1549 af Brasiliens förste
generalkapten, Tomé de Souza. Intill 1763 var B.
hela Brasiliens hufvudstad samt är ännu dess
förnämsta fästning och sätet för dess primas. Under
senare år har det i folkmängd öfverflyglats af São
Paulo och som handelsstad äfven af Santos, Rio och
Pará. Staden har ett utomordentligt ståtligt läge,
på västra sluttningen af en från norr till söder
afsmalnande, i Allhelgonaviken utlöpande, skogklädd
landtunga, som jämte en del öar skyddar den präktiga
naturliga hamnen, där hela världens flottor skulle
kunna rymmas. Det inre af staden, särskildt dess
nedre del, Cidade baixa l. Praya, med trånga och
smutsiga gränder, motsvarar ingalunda hvad första
anblicken lofvar; men den högre liggande stadsdelen,
Cidade alta, eger att uppvisa Brasiliens praktfullaste
byggnader och promenadplatser, som räknas bland de
vackraste i hela Amerika. Nästan hela statens
utrikeshandel går öfver B., men ligger dock mest i
engelsmännens händer. Af industriella anläggningar
märkas skeppsvarf samt fabriker för tobak, cigarrer,
socker, rom, bomull och papper. B. står i liflig och
regelbunden ångbåtsförbindelse såväl med Brasiliens
hamnar som ock med New York, Hamburg, Bordeaux,
Liverpool och Southampton. Midt i hamnen ligger
den 35 km. långa och 10 km. breda ön Itaparica
(18,000 inv.). Flera förstäder omgifva B.
J. F. N.

Bahia Blanca, hamnstad i argentinska prov.
Buenos Aires, vid den likbenämnda viken af Atlanten.
Omkr. 13,000 inv. Järnväg förenar staden både
med Buenos Aires och Córdoba. B. exporterar
mycket hvete och ull (1899 resp. för 22 och 15 mill.
kr.), dessutom majs, hudar, talg, strutsfjädrar m. m.

Bahia de todos os Santos. Se Allhelgona-viken
och Bahia.

Bahia Honda. 1. Befäst hamn på norra kusten
af Cuba, omkr. 106 km. v. om Habana. 1,278 inv.
(1899). Kavallerikasern. I närheten ligga
stenkolsgrufvor och kopparbergverk och s. därom Aguacates
svafvelkällor. – 2. Vik på halfön Goajira i
sydamerikanska republiken Columbia, beundransvärdt
väl skyddad och lätt att försvara. Dit ville Bolivar
förlägga hufvudstaden i den nya sydamerikanska
förbundsstaten.

Bahia-pulver, farm. Se Krysarobin.

Bahia-trä, handelsnamn på ett slags rödträ.

Bahia-öarna (eng. Bay islands), de i
Honduras-viken liggande öarna Roatan, Bonacca (l. Guanaja),
Utilla, Barbareta, Elena och Morat. Omkr. 14,000
inv. Endast de tre förstnämnda äro befolkade. Öarna
äro bildade af kalksten och mycket fruktbara. De
äro omgifna af klippref och hafva på sydsidan goda
hamnar. Upptäckta af Columbus 1505, voro de
tillhåll för sjöröfvare, tills de 1650 eröfrades af
spanjorerna. 1742–82 voro de i engelsmännens
våld. 1822 öfvergingo de till Honduras, men 1838
bemäktigade sig engelsmännen dem åter, hvarefter
de utgjorde en brittisk koloni från 1852 till 1859,
då de återlämnades till Honduras. De af England
länge häfdade anspråken på domsrätt och
öfverhöghet öfver dessa öar uppgåfvos 1902 genom ett
fördrag med Förenta staterna och Honduras.

Bahman, det senare persiska språkets form af
Vohu Mano, "den gode anden", i Avesta, det främsta
af de sex andeväsen, som närmast omgifva
Ahuramazda (Ormuzd) enligt den efter Zarathustra
(Zoroaster) uppkallade religionen.
N. S.

Bahnsen, Julius Friedrich August,
tysk filosof, f. 1830 i Tönder (Slesvig), d. 1881
såsom gymnasielärare i Lauenburg i Pommern, var
lärjunge af Schopenhauer och fortbildare af hans
pessimistiska system. I motsats till E. v. Hartmann,
som hopsmälte Schopenhauers monism med den
hegelska idealismen, sökte B. förena den med
individualismen. Äfven för honom är den blinda och
förnuftslösa viljan det enda verkliga, men den är ej
en allmän vilja, utan lika mångfaldig som de många
verkliga individualiteterna, hvilkas (oföränderliga)
väsende består i deras (oföränderliga) viljenatur.
Men enär oförnuftets (och den oförnuftiga viljans)
väsende är motsägelse, blir verkligheten en oaflåtlig
strid mellan reala motsatser, hvarje individs inre
är hemfallet åt en olöslig tvedrägt mellan motsatta
viljeriktningar, och världslagen är en tragisk
världsordning. B:s viktigare skrifter äro Beiträge zur
charakterologie
(2 bd, 1867), Zum verhältnis
zwischen willen und motiv
(1870), Das tragische als
weltgesetz und der humor als ästhetische gestalt des
metaphysischen
(1877) och framför allt Der
widerspruch im wissen und wesen der welt
(2 bd, 1880
–81). De kännetecknas af det paradoxala i tankarna
samt af stilens barocka, ofta bitande humor.
(S–e.)

Bahnson, Jesper Jespersen, dansk militär
och ämbetsman, f. 18 nov. 1827 nära Viborg, blef
student 1844 och tog 1846 inträde vid krigshögskolan.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:55 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbb/0370.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free