- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 2. Armatoler - Bergsund /
673-674

(1904) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bahia ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Han gjorde tjänst såsom löjtnant vid försvaret af
Fredericia 1849, blef 1853 premiärlöjtnant vid
artilleriet och 1857 kapten samt var 1859–67 lärare
i kemi vid krigshögskolan och 1868–76 vid
officersskolan. Under kriget 1864 tjänstgjorde B. ånyo i
Fredericia. Han var medstiftare af "Det
krigsvidenskabelige selskab" 1871 och deltog under de följande
åren ifrigt i dryftandet af frågan om Köpenhamns
befästande. 1879 utnämndes han till öfverste och
1880 till direktör (ett slags sous-chef) vid
krigsministeriet. 1884–94 var B. krigsminister, i hvilken
ställning han med tillhjälp af de provisoriska
finanslagarna genomförde Köpenhamns befästande mot
landsidan och anläggningen af ett nytt sjöfort på
Middelgrunden samt upprättandet af en gendarmerikår,
hvilken åter upplöstes vid den politiska förlikningen
1894. Efter sin afgång från ministerposten
utnämndes han till generallöjtnant och kommenderande
general på Själland, men fick afsked 1897. Hans
ekonomiska obestånd, särskildt ett lån, som
"Invalidfonden" beviljat honom i hans egendom och som för
denna fond medfört stora förluster, har i senaste tid
vållat obehagliga strider och påkallade 1903
inblandning af folketingets finansutskott.

Bahnson, Kristian, dansk etnograf och
arkeolog, f. 1855, blef 1877 magisterkandidat samt 1879
assistent och 1892 inspektör vid det kungl.
etnografiska museet i Köpenhamn. Såsom sådan
omordnade han fullständigt detta rika museum och gaf
det dess nuvarande prägel. Efter studieresor på
kontinenten och i England utgaf han 1887 en förträfflig
öfversikt öfver Etnografiske museer i udlandet (i Aarb.
f. nord. oldk.). Genom sitt förnämsta arbete,
Etnografien fremstillet i dens hovedtræk, som började
utgifvas 1892 och afslutades 1899, lämnade han den
bästa handbok i etnografi, som något språk eger
och bidrog därmed kraftigt till denna vetenskaps
utveckling. Han fick dock ej upplefva det
fullständiga afslutandet af detta sitt två band omfattande
hufvudverk. 10 jan. 1897 afled han, efter långvarigt
bröstlidande. Slutet af andra bandet är författadt
af Carl Fredstrup. B. utgaf dessutom ett flertal goda
etnografiska specialafhandlingar och var äfven
verksam såsom arkeologisk undersökare och
författare.
H. S.

Bahr (uttal med hest h), arab., haf, stort
vatten, t. ex. Bahr Lut ("Lots haf"), Döda hafvet,
Bahr el-ábjad, Hvita Nilen; som lånord i
turkiskan förenas ordet med följande nomen proprium
eller adjektiv genom det (persiska) demonstrativa i,
t. ex. Bahr i-Lut, Döda hafvet, Bahr
i-ábjaz
("hvita hafvet"), Medelhafvet.
H. A.

Bahr, Johan Fredrik, kemist, f. 10 aug.
1805 på Gottland, i en urspr. tysk släkt, blef student
i Uppsala 1823 och filos. doktor 1833. Han var flere
år anställd vid högre artilleriläroverket på Marieberg
och utnämndes till adjunkt i kemi vid Uppsala
universitet 1862. Död 8 maj 1875. – Efter att i
yngre år hafva egnat sig åt vitterheten (Dikter I,
1831), började han vid mera framskriden ålder
sysselsätta sig med kemiska studier. Af stor vikt
är en af B. och den tyske kemisten Bunsen
gemensamt utgifven afhandling om erbium och yttrium,
Über die erbinerde und yttererde (i "Ann. der chem.
u. pharm." 1865), samt hans upptäckt af
erbiumföreningarnas absorptionslinje.
P. T. C.*

Bahr, Hermann, tysk-österrikisk författare, f.
1863 i Linz. Urspr. nationalekonom, framträdde han
omkr. 1890 som skönlitterär författare, påverkad af
fransk symbolism (Huysmans) och tysk-nordisk
individualism (Nietzsche, Ibsen, Strindberg). Någon tid var
han medredaktör af Berlin-tidskriften "Freie bühne";
han skref bl. a. den hypernervösa romanen Die gute
schule
(1890), fylld af konstkritiska utvikningar, för
öfrigt uttryck för ett med Strindbergs åskådningssätt
besläktadt kvinnoförakt, och dramat Die mutter (1891),
ett motstycke till Strindbergs "Fadren". Från
skönlitterär alstring öfvergick han alltmer till kritik och
utgaf en följd kritiska arbeten, i hvilka han lät sig
"suggereras" af tidens moderna andar och blef Tysklands
främste "impressionistiske" kritiker, som skapade
slagordet "Die moderne" (samlingarna Zur kritik der
moderne
1890, Die überwindung des naturalismus
1891, Renaissance 1897, Bildung 1900 m. fl.). I sin
senare ståndpunkt har B. öfvergifvit individualismen
och hyllar numera ett demokratiskt
tendensskriftställeri. En särskildt österrikisk kultur ligger honom om
hjärtat, och några skådespel, som han författat efter
sin bosättning i Wien, anslå en speciell "Wienerton".
Han är en i hög grad spirituell kritiker.
K. W–g.

Bahraich [barai’t*]. 1. Distrikt i divisionen
Faizabad af brittisk-indiska prov. Oudh. 7,100 kvkm.
1,051,856 inv. (1901), de fleste hinduer till
religionen. Liflig handel, i synnerhet med timmer, med
det närbelägna Nepal. Rik odling af ris, majs och
hvete. – 2. Hufvudstad i nämnda distrikt, vid
floden Sarju. 24,000 inv. (1901). Staden, som går
raskt framåt, tack vare en nyanlagd järnväg, är den
populäraste vallfartsorten i Oudh.

Bahrain-öarna. Se Bahrein-öarna.

Bahram, konungar i ny-persiska riket. Se
Persien.

Bahrat el-hule, sjö i Palestina. Se Merom.

Bahrein-öarna (af arab. bahrein, två sjöar,
dualform af bahr), Bahrain- l.
Barejn-öarna, äfven kallade Aval-öarna, en omkr.
600 kvkm. stor ögrupp i Persiska viken, i den af
halfön Katr bildade stora Bahrein-viken på
El-Hasas kust. Hufvudön, Bahrein l. Samak, är 51
km. lång i n. och s. och högst 16 km. bred och
består liksom de mycket mindre öarna Sithrah, Umm
Nahsan, Moharek, Saijeh, Nebbi Saleh, Khaseifah
och Arad till större delen af låga korallbildningar.
Naturen är äkta arabisk: nakna ökensträckor omväxla
med oaser af palmlunder och stora byar. I midten
af B. uppstiger kalkstensberget Djebel Duchan
("töckenberget") till 120 m. höjd, rundt omkring omgifvet
af en depression, som åter infattas af lägre kullar.
Hafvet omkring öarna är anmärkningsvärdt grundt.
Tvenne korallref omgifva öarna B. och Moharek
på norra sidan, och där har från äldsta tider idkats
ett storartadt pärlfiske, som gjort öarna ryktbara i
handelns historia. Nu sysselsätter pärlfisket, som
varar från april till okt., omkr. 4,500 båtar med
inalles 30,000 mans besättning. Hvarje båt betalar
en afgift till sjeiken. Dykarna äro i allmänhet
negerslafvar från Afrika, som för en ringa betalning
arbeta för de rike köpmännen i staden Menama på
nordöstra kusten af B., med öfver 56,000 inv.
Handeln försiggår på platsen; 3/4 af pärlorna säljas
till Indien, resten går till Bagdad, Syrien, Turkiet
etc. Äfven den öfriga handeln är betydlig, emedan
Menama är medelpunkt för hela omsättningen på
Arabiens östkust. 1900 anslogs värdet af utförseln

Tryckt den 15/6 04

2 b. 22

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:41:04 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbb/0371.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free