- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 2. Armatoler - Bergsund /
677-678

(1904) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bahia ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ö. lgd. Dess areal är – öarna inberäknade – 34,180
kvkm. (d. v. s. nästan lika stor som Småland och
Bleking), dess längd beräknas till 640 km., dess
bredd till 15–82 km. och omkretsen till 1,974 km.
Af alla jordens insjöar har B. det största djupet: i
dess södra del har man mätt 1,447 m. Egentligen
består sjön af tre genom grundare trösklar åtskilda
bäcken, af hvilka det södra är djupast. Dess yta
ligger 469 m. ö. h. B. har sött och klart vatten
samt bergiga, ofta tvärbranta stränder. På dess
västra sida gå Primor- och Baikalkedjorna, som nå
öfver 1,400 m. höjd, på den östra Bauntibergen af
ända till 1,800 m. Från den östra stranden
utskjuter den stora halfön Svjatoi-noss; bland de ej
synnerligen talrika öarna är den största Olchon (625
kvkm.). B. mottager en mängd tillflöden, af hvilka
de största äro Selenga, Bargusin och Öfre Angara,
samt afflyter till Jenissei genom Nedre Angara.
Denna flod är ej så segelbar, som de sibiriska
floderna bruka vara, utan har i sin nedre del forsar,
som nödvändiggöra varornas omlastning. Flerstädes
på B:s stränder finnas varma källor. Kusterna äro
fattiga på hamnar, dessutom försvåras sjöfarten
genom de våldsamma stormar, som ofta rasa på sjön.
Denna är isbelagd 4 månader, men som isen då blir
1 à 1,5 m. tjock, så är trafiken öfver sjön just under
vintern lifligast. (Under kriget med Japan 1904
anlades järnväg öfver isen.) De viktigaste ångbåtslinjerna
äro mellan Listvinitsjnoje, vid Nedre Angaras
utlopp, och Öfre Angaras mynning samt mellan
förstnämnda hamn och Myssovaja på östra stranden.
Mellan sistnämnda hamn och Listvinitsjnoje på västra
sidan föra stora ångfärjor, som på samma gång äro
isbrytare, den sibiriska järnvägens vagnar öfver sjön,
men söder om sjön håller man på att mellan dessa
orter bygga en järnväg, hvilken f. n. (1904) synes
närma sig sin fullbordan. På grund af de synnerligen
svåra terrängförhållandena – därom vittna bl. a.
19 tunnlar och 189 broar – blir denna bana den
dyraste Ryssland byggt, i det hvarje verst (1 verst
= 1,067 km.) i medeltal kommer att kosta 220,000
rubel (ung. 500,000 kr.) och hela kostnaden för den
blott 224 verst långa banan att uppgå till 53,5 mill.
rubel (ung. 120,4 mill. kr.). – B. är mycket rik på
fisk; i stor mängd fångas på höstarna en lax (Salmo
omul
), som kommer upp från Ishafvet (årl. fångst
omkr. 500,000 laxar). Egendomligt nog förekommer
i B. en sälhundsart (Callocephalus).
J. F. N.

Baikalit, miner. Se Malakolit.

Baikie [bei’ki], William Balfour, skotsk
läkare och upptäcktsresande, f. 1825, är känd
förnämligast genom den verksamhet han, under en
sjuårig vistelse i de osunda nejderna omkring Nigers
nedre lopp, utvecklade för slafhandelns afskaffande,
för åvägabringandet af en ordnad handelsförbindelse
med dessa nejder samt för deras utforskande i
geografiskt hänseende. B. dog 1864, just som han stod
i begrepp att återvända till England.

Baile (sp.), dans, dansnöje.

Bailén [ba-ilen], stad i spanska prov. Jaén
(Andalusien), ej långt från Guadalquivir. 7,420 inv.
(1900). Historiskt bekant genom franske generalen
Duponts kapitulation 1808. B:s omgifning
producerar de vackraste andalusiska hästarna.

Bailén [ba-ilen], hertig af. Se Castaños.

Bailey [bei’li], John, skotsk landtbrukare och
mekaniker, konstruerade i slutet af 1700-talet
den första, efter matematiska grunder byggda
plogen.

Bailey [bei’li], Philip James, engelsk skald,
f. i Nottingham 1816, d. 1902, berömd
förnämligast genom den dramatiska dikten Festus
(1839), som förenar tankedjup med poetisk kraft.
B. biträdde en tid vid redigerandet af tidningen
"Nottingham Mercury".

Bailiff [bei’lif], eng. Se Bailli.

Baill., i naturvetenskapliga beteckningar
förkortning för E. H. Baillon.

Bailleul [bajö’l], stad i franska depart. Nord,
n. v. om Lille, vid Nordbanan. Betydande spets-
och linnefabriker. 9,134 inv., som kommun 13,530
(1901).

Bailleul [bajö’l], Jacques Charles, fransk
politiker, f. 1762, d. 1843, var vid revolutionens
utbrott advokat vid Parisparlamentet, men återvände,
när detta afskaffades, till sin födelsestad Bretteville,
nära Havre. Invald i nationalkonventet 1792,
uppträdde han som typen för de moderate samt röstade
mot kungens afrättning och girondisternas fängslande.
Han måste fly från Paris, men greps och fängslades.
Efter Robespierres fall återfick han friheten och sin
plats i konventet, slöt sig till de ifrigaste
reaktionärerna och var jämte Fréron, "Marseilles bödel",
ledare för den s. k. "jeunesse parisienne". Medlem
af de femhundrades råd, bekämpade han kraftigt den
rojalistiska reaktionen och försvarade på allt sätt
direktoriet och general Bonaparte. 1799–1803 var
B. medlem af tribunatet, men väckte genom sin
oppositionslust Bonapartes ovilja, hvarför han 1804
fick en underordnad statssyssla i landsorten. Efter
restaurationen kämpade han för det liberala partiet
genom flere politiska broschyrer och det af honom
ledda oppositionsbladet "Le constitutionel". Han
skref bl. a. en som historisk källa värderik
vederläggning af M:me de Staëls "Considérations sur la
révolution française" med titeln Examen critique des
considérations sur les principaux événements de la
révolution française avec des observations sur les dix
années d’exile du même auteur et sur Napoléon
Bonaparte
(1818).
E. A–t.

Bailli [baji], fr. (af det senlatinska verbet bajulare,
bära, som öfvergick till de romanska språken i
betydelsen förvalta), förvaltare. De kapetingiske konungarna
tillsatte tidigt i sina omedelbara besittningar, det
kungliga domänet, fogdar kallade prévôts, och när
dessas antal genom domänets tillväxt ökades, ställdes
från Filip II Augusts tid öfver dem högre lokala
ämbetsmän med titeln bailli. Dessa
förvaltningsområden (bailliages) förblefvo ända till revolutionen
domsagor och valkretsar vid valen af
riksdagsombud. "Le bailli", som ursprungligen varit
skatteuppbördsman, domare, anförare för det feodala
härbannet och exekutiv ämbetsman, förlorade emellertid
redan under medeltiden skatteuppbörden samt rätten
att presidera i bailliagets domstol, hvilka
befogenheter öfverflyttades till andra ämbetsmän. Titeln
"bailli" fördes i Frankrike äfven af domare, som
vid de feodala domstolarna dömde å
länsinnehafvarens vägnar. Af samma ursprung som "bailli"
var ballivus, hvarmed medlemmarna af
johannitordens kapitel betecknades. Efter den normandiska
eröfringen buro vissa af sjeriffernas biträden vid
grefskapens förvaltning titeln bailiff, och med detta
namn betecknas ännu lägre rättstjänare inom

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:55 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbb/0373.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free