Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 2. Armatoler - Bergsund / 687-688 (1904) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bajer, Frederik, dansk politiker och skriftställare - Bajern l. Bäjern (i Tyskland vanligast Baiern, officiellt Bayern), konungarike - Bajern. Fysisk geografi - Bajern. Klimatet - Bajern. Befolkning och politisk indelning

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

för Horsenskretsen och återvaldes ända till 1895;
han har alltid tillhört vänsterpartiet och ofta nog
dess yttersta flygel. Någon stor politisk roll har
han dock ej spelat; emellertid intog han tidigt en
ställning för sig genom sitt outtröttliga nit för
kvinnosaken (lagen af 7 maj 1880 om hustrus rätt att
delvis råda öfver sin förmögenhet har närmast honom
att tacka för sin tillkomst), för skyddande af den
litterära eganderätten, för införande af
proportionella val m. m. 1870 stiftade B. Nordisk
fristatsforening, som egde bestånd till 1882, och såsom
dess organ utgaf han 1877–79 veckotidningen
"Folkevennen"; han är nämligen lika ifrig
republikan som skandinav. Han var äfven den egentlige
stiftaren af "Dansk kvindesamfund" (1871) och af
"Kvindelig fremskridtsforening" (1885) samt gaf uppslaget
till stiftandet af "Forening for Danmarks
neutralisering" (1882), hvilken sedermera fick namnet
"Dansk fredsforening". B. har sedan 1884 verksamt
deltagit i en serie mellanfolkliga fredskongresser och
interparlamentariska konferenser. På hans initiativ
inrättades världsfredsbyrån i Bern 1892 samt danska
gruppen af interparlamentariska unionen 1891, som
verkar för fredstanken och internationell skiljedom.
Förutom en mängd småskrifter har B. utgifvit
Samlinger til jævnförende nordisk lyd- og
retskrivningslære (1871), Nordens politiske digtning 1789–1804
(1878), Klara Rafaelfejden (1879), Om ægtefællers
formuerettige ligestillelse (1884), Nordiske
neutralitetsforbund (1885) och Kort fremstilling af den
svenske udtale (1895).
E. Ebg.

Bajern l. Bäjern (i Tyskland vanligast skrifvet
Baiern, men enligt en kunglig förordning officiellt
Bayern), konungarike, är till rangen, ytvidden
och folkmängden den andra i ordningen bland tyska
rikets stater. Det är beläget i södra Tyskland och
består af två geografiskt skilda delar: den större
och östligare (det egentliga Bajern), begränsad i n.
af Preussen, de thüringska småstaterna och
konungariket Sachsen, i ö. och s. af Österrike, i v. af
Württemberg, Baden, Hessen-Darmstadt och Preussen;
den mindre och västligare (Rhen-Bajern, Rhen-Pfalz
l. Pfalz), begränsad i n. af Hessen, i ö. af Baden
(Rhen), i s. af Elsass-Lothringen och i v. af Preussen.
Ytinnehållet är 75,870 kvkm.

Fysisk geografi. Det egentliga B:s
sydligaste del är uppfylld af utgreningar från Alperna,
som bilda tre hufvudgrupper: Algau-alperna,
mellan Bodensjön och Lech, med bergstoppen Mädele
Gabel, 2,649 m., de Bajerska kalkalperna, mellan
Lech och Inn, med Zugspitz, 2,963 m., Tysklands
högsta berg, och Salzburgalperna, öster om Inn,
med toppen Watzmann, 2,714 m. Närmast norr om
dessa alper utbreder sig det schwabisk-bajerska
höglandet upp till Donau. Norr om denna flod har man
ett annat bergssystem. Längs östra gränsen går
Böhmerwald, hvars högsta toppar, Rachel (1,462 m.)
och Arber (1,458 m.), ligga inom B., och som
genom öfre Regendalen är skildt från det parallellt
gående Bairischer wald. I landets nordöstra hörn
ligger Fichtelgebirge (med toppen Schneeberg, 1,051
m.), och till denna bergkant sluter sig i väster
Frankenwald, en utgrening från Thüringerwald. Längst
västerut ligga Rhön (928 m.) och Spessart (585 m.).
Midten af landet norr om Donau genomstrykes af
Frankiska Jura, som skiljer Ober Pfalz (i ö.) från
Franken (i v.). I Rhen-Pfalz märkes Hardt (687 m.),
en nordlig fortsättning af Vogeserna. – Södra B.
genomflytes af Donau, hvilken här är segelbar under
hela sitt lopp. Den upptager från söder: Iller (under
en stor sträcka bildande gräns mot Württemberg),
Lech, Isar och Inn, hvilken tillika med sin biflod
Salza bildar gräns mot Österrike, från norr: Wernitz,
Altmühl, Naab och Regen. I n. flyter i många
krokar Rhens biflod Main, som från n. upptager
Frankiska Saale, från s. Regnitz, som genom
Ludvigskanalen står i förbindelse med Donau och sålunda
möjliggör sjöfart från denna flod till Rhen. Längst
i n. ö. upprinna Elbes bifloder Sachsiska Saale och
Eger. Rhen-Pfalz har Rhen till östlig gräns. Denna
flod upptager bäcken Lauter, som bildar gräns mot
Elsass. Sydvästra hörnet af det egentliga B. berör
på en liten sträcka Bodensjön. Södra B. är rikt på
vackra alpsjöar, bland hvilka Chiem-see (85 kvkm.),
Starnberger- (l. Würm-)see och Ammer-see äro de
betydligaste. Där ligga äfven stora kärrtrakter
(moose). – Klimatet är i allmänhet mildt och
hälsosamt, i synnerhet i Rhen-Pfalz och vid Mains
nedre lopp, men alptrakterna hafva långa och stränga
vintrar. München har en årsmedeltemperatur af
7,₅°, i jan. - 3°, i juli + 17,₃°. Nederbörden är
riklig, i Bairischer wald ända till 120 cm. och i
Alperna ungefär lika mycket.

Befolkning och politisk indelning.
B:s folkmängd, som 1818 var 3,₇ mill., steg 1900
till 6,176,057 inv. eller 81 på 1 kvkm. Den
fördelade sig på följande sätt på landets åtta
"regierungsbezirke".

Bezirk.	Ytinnehåll	Folkmängd	På en kvkm.
Oberbayern	16,725	1,323,888	79
Niederbayern	10,757	678,192	63
Oberpfalz	9,652	553,841	57
Oberfranken	6,999	608,116	87
Mittelfranken	7,584	815,895	108
Unterfranken	8,401	650,766	77
Schwaben	9,824	713,681	73
Pfalz	5,928	831,678	140
Riket	75,870	6,176,057	81

Af befolkningen voro 3,028,100 män och 3,147,957
kvinnor (mot 1,000 män 1,039 kvinnor). I folktäthet
står B. efter de flesta tyska stater. Folkmängdstillväxten
per år var minst 1849–52: 0,₀₉ proc., högst
1895–1900: 1,₂₂ proc. En folkminskning inträffade
åren 1852–55 (-0,₁₁ proc. per år).
Utvandringssiffran öfversteg före 1870 sällan 10,000, varierade
på 1870-talet mellan 7,000 och 12,000, men ökades
därefter och steg 1889 till 20,000 och 1899 till
39,100 personer, de fleste från Pfalz, Mittelfranken
och Schwaben. Till främmande världsdelar går ett
mindretal (1901: 2,036 pers.). Antalet ingångna
äktenskap var 1900: 50,585 och är högre än i andra
sydtyska stater, men jämförelsevis mindre än i
Nord-Tyskland. De föddes antal var 1900: 233,092 (däraf
6,879 dödfödda), 30,696 (= 13,₂ proc.) voro födda
utom äktenskapet, antalet af dessa senare är störst i
Oberbayern (19,₅ proc.), lägst i Pfalz (6,₃ proc.).
Antalet döda (utom dödfödda) var s. å. 156,408
pers. B. räknar 41 omedelbara städer med tillhopa
1,494,879 inv. eller nära en fjärdedel af

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>