- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 2. Armatoler - Bergsund /
685-686

(1904) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bain ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

var 1604–1769 residens i markgrefskapet B. Om
dess historia se Ansbach.

Bairût, stad i Syrien. Se Beirut.

Baisch, Hermann, tysk målare, f. 1846 i
Dresden, studerade bl. a. i Paris för Théodore
Rousseau, var sedan verksam i München och
Karlsruhe samt dog i sistnämnda stad 1894. Han
målade helst och bäst motiv från Nord-Tysklands och
Nederländernas kust, med molnig, dunstfull luft och
kreatur på bete. Representerad i flera tyska
muséer.
G–g N.

Baise [bais] l. Bayse, flod i södra Frankrike,
upprinner på Lannemezan-platån (658 m.), i dep.
Hautes Pyrénées, flyter nästan rakt åt n., upptager
från v. Gelise och utfaller i Garonne vid Port de
Paseau. Längd 190 km. Tack vare betydande
slussarbeten är B. segelbar 84 km. och utgör ett högst
viktigt samfärdsmedel i dessa jämförelsevis glest
befolkade trakter.

Baisse [bäss], fr., hand., prisfall i kursen på
värdepapper, i synnerhet börspapper. Motsatsen är
Hausse. – Baissier [bässie], säljare, som
spekulerar på kursens fallande. Motsats Haussier.

Baj (eng. bay, fr. baie, it. baja), vik, hafsvik,
bukt (som bildar en naturlig hamn). – Baj-is,
ny arktisk is, fjordis, uppkommen genom
sammanfrysning af de smärre isflaken.

Baja, stad i ungerska komitatet Bács-Bodrog, vid
Donau. 20,361 inv. (1901), mest magyarer. Betydlig
handel med säd och svin.

Baja California, territorium i Mexico,
omfattande halfön Nedre Californien. 151,109 kvkm.
47,624 inv. (1900), 0,3 på 1 kvkm. Hufvudstaden,
La Paz, med 5,046 inv. (1900), ligger i södra delen,
vid östra kusten och har en synnerligen god hamn
vid den liknämnda viken af California-golfen. B. är
öfvervägande bergigt, med ständig höjning från s.
till n. De branta bergen vid östkusten nå en höjd
af 900 m. Toppen S:ta Catalina är 3,098 m. hög.
Klimatet är jämnt, med betydlig nederbörd på
bergssluttningarna och i norr samt het torka i det inre.
Fruktbara ängder finnas i
mängd, och norra delen är
synnerligen lämplig för
boskapsskötsel.

Bajad. Se Bagrus,
zool.

Bajada del Paraná,
vanligen kallad Paraná,
stad i Argentinska
republiken i Syd-Amerika, vid
Paraná. Omkr. 24,000
inv. Det var 1852–59
hela republikens
hufvudstad.

Bajadär (af port.
bailadeira, danserska),
benämning på indiska
danserskor. Uti Indien kallas de
(med sanskritisk
benämning) devadasyas
("gudarnas tjenarinnor"), emedan
de invigt sig åt
tempeltjänsten och såsom gudens

illustration placeholder


prästinnor dansa vid hans fester. Det är en stor
skillnad mellan de egentliga bajadärerna – unga
flickor ur de högre kasterna, som endast egnat sig
åt någon guds tjänst samt åtnjuta högt anseende –
och de offentliga danserskor, som uppträda mot
betalning vid enskilda fester. Bajadärernas dansar äro
pantomimer, som under ackompanjemang af flere olika
musik-instrument framställa händelser ur den indiska
mytologien, kärleksäfventyr o. d. – Förr var bajadär
äfven benämning på ett slags långa, smala ylledukar,
som virades om hufvud och hals.

Bajæ, romarnas mest berömda badort, belägen
vid hafvet, s. v. om Neapel, mellan Cumæ och
Puteoli. Den var berömd för sina heta svafvelbad,
som man satte i samband med floden Pyriflegeton
i underjorden, samt för sin härliga natur, men framför
allt för den förfinade lyx, som där utvecklades af den
romerska aristokratien, i synnerhet under kejsartiden.
Hela trakten var då öfversållad med palats och
villor; man beredde sig t. o. m. nya byggnadsplatser
genom fyllningar ut i hafvet (jfr Hor. Od. II: 18).
Lyxen öfvergick med tiden till en ytterligt sedeslös
yppighet, som bl. a. Seneca varnande skildrar i
ett bref. En massa ruiner är allt hvad som återstår
af den forna härligheten.

Bajanism. Se Bajus, M.

Bajaset, Bajasid l. Bajesid, stad i
turkiska Armenien, vilajetet Erzerum, 25 km. s. ö.
om Ararat. Det har ett amfiteatraliskt läge på ett
utsprång af Mama dag. Omkr. 2,000 inv., mest
kurder. B. är säte för en ärftlig pasja och utgör
en i militäriskt hänseende viktig punkt. I dess
grannskap utkämpades 1854 och 1877 flere strider
mellan turkarna och ryssarna.

Bajasid, stad. Se Bajaset.

Bajasid (Bajazet, Bajesid), namn på två
turkiska sultaner. 1. B. I Jildirím
(l. Yldyrým), "Blixten", så kallad för snabbheten i sin
krigföring, Murad I:s son, f. 1347, reg. 1389–1402.
Han utvidgade det osmaniska väldet öfver Bulgarien,
Macedonien och Tessalien samt inskränkte det
grekiska kejsardömet till staden Konstantinopel. Då
han hotade Ungern, mötte honom detta lands konung,
tyske kejsaren Sigmund (Sigismund) i Bulgarien, men
blef af B. i grund slagen vid Nikopoli 1396.
Segraren eröfrade Bosnien och ämnade just vända sig mot
Konstantinopel, då mongolerna under Timur inföllo
i Mindre Asien. B. ryckte emot dem, men besegrades
och tillfångatogs i slaget vid Angora 1402. B. dog
i fångenskapen 1403.

2. B. II, Muhammed II:s son, f. 1447, regerade
1481–1512. Han stridde med växlande framgång
mot venezianerna, ungrarna och Egyptens
mamluksultaner och hade jämväl att bekämpa uppror inom
sin egen familj. Genom sin eftergifvenhet mot
janitsjarerna lade han grunden till den makt, som dessa
sedermera fingo. Han blef äfven själf af dem tvungen
att nedlägga regeringen, 1512, och dog kort därefter.
B. II lät uppföra en mängd praktfulla byggnader,
bland andra den efter honom uppkallade stora moskén
i Konstantinopel.

Bajazet. Se Bajasid, turkiska sultaner.

Bajazzo (it.), lustighetsmakare. Se Pajazzo.

Bajer, Frederik, dansk politiker och
skriftställare, f. 21 april 1837 nära Næstved, vardt 1856
löjtnant vid dragonerna och tjänade med heder i
kriget 1864, men fick afsked vid arméreduktionen
1865 och uppehöll sig sedermera i Köpenhamn såsom
lärare och skriftställare, sedan 1871 som translator.
Redan 1872 invaldes B. i folketinget såsom ombud

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:41:04 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbb/0377.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free