- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 2. Armatoler - Bergsund /
751-752

(1904) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Balanskonto ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

häfstång med svängkulor. Denna omvrides snabbt
ett litet stycke medelst ett handtag, och till följd
däraf rör sig skrufven nedåt. I dess undre del
sitter en stålstämpel, som drifves in i den fastliggande
matrisen och därvid verkar utskärande eller
präglande.

Balanskonto (jfr Balans 3), hand., konto i
hufvudbok, upptagande balanserna från öfriga konton.

Balansköl (jfr Balans), ett slags rörlig köl
(på segelbåt).

Balanslinje, väg- o. vattenb. Å ritningar öfver
järnvägars och landsvägars profiler indrages en s. k.
balanslinje, som angifver vägbanans höjd öfver eller
djup under den naturliga marken. Vid vägens
utförande skall all jord öfver balanslinjen bortgräfvas
och utfyllas till bankar, där marken är lägre än
nämnda linje. Balanslinjen skall om möjligt inritas
så, att all utgräfd jord jämt och nätt räcker till
alla bankfyllningar, d. v. s. att gräfnings- och
fyllningsmassor "balansera" hvarandra. Jfr
Balansplan.
Fr. E.

Balansmaskin. Se Balans 1 och
Ångmaskin.

Balansmål, förv., mål mot en redovisningsskyldig
tjänsteman, som blifvit anklagad för tillgrepp eller
förskingring af allmänna medel eller persedlar.
Äfven balanserade mål (se d. o.) benämnas stundom
balansmål.

Balansplan, väg- o. vattenb., det plan, som
bestämmes af balanslinjen (se d. o.) och en vågrät,
mot denna vinkelrät linje. Ordet användes i
praktiken omväxlande med balanslinje och med samma
mening.
Fr. E.

Balansplog, plöjningsredskap, sammansatt af två
plogar (med flera billar), anbragta å ömse sidor
om ett centralt transporthjul.

Balansrelation, förv., årlig redogörelse för de
uppbördsrester, som ingå i en stads eller ett fögderis
specialräkning.

Balansring. Se Kompass.

Balansroder, skpsb., ett roder, på hvilket
rörelseaxeln är ställd så, att ungefär 1/3 af rodrets yta
kommer för-om och de återstående 2/3 akter om
rörelseaxeln. Genom att inrätta rodret på ett
sådant sätt vinnes den fördelen, att för detsammas
vridande ej fordras så stor kraft, som om
rörelseaxeln vore belägen vid rodrets förkant. Vid rodrets
vridning balanserar eller motväger nämligen trycket
på den framom rörelseaxeln belägna roderytan en del
af trycket på ytan akter om rörelse-axeln. Men
oaktadt sålunda trycket på endast en del af
roderytan verkar till motstånd vid rodrets vridning,
bidrager ändock trycket på hela roderytan till att
vrida hela fartyget omkring dess vertikala
rörelseaxel. Med ett balansroder manövreras ett fartyg
lättare, emedan ett sådant roder utan olägenhet kan
hafva större yta än ett för samma ändamål användt
roder af vanlig konstruktion. Balansroder af olika
konstruktioner användas på de flesta nyare
örlogsfartyg.
R. N.*

Balanssprång, gymn., språng, hvarunder
kroppen svingas öfver ett föremål och samtidigt balanseras
på händerna.

Balansstående, gymn., nigning, som utföres
under balanserande på tårna.

Balansvikt, tekn., motvikt, anbragt (t. ex. å
ångmaskin) till förekommande af skakning.

Balantidium, zool., hör till ordn. Heterotricha
och kl. Infusoria af urdjuren, Protozoa. Den ägg-
eller spindelformiga, framtill
något afplattade kroppen är
försedd med ett springformigt,
framtill utvidgadt peristom. En
hithörande art, B. coli,
påträffas ofta i svinets tjock- och
blindtarm, mera sällan i
människans, där Malmsten först
påvisade den.
L–e.
illustration placeholder


Balanus, zool. Se
Kräftdjur.

Balaorites. Se
Valaoritis.

Balard [balar], Antoine
Jérome
, fransk kemist,
föddes i Montpellier 1802 och blef
professor i kemi vid Collège de
France i Paris. Död 1876. Framstående genom sina
noggranna försök inom flere af kemiens grenar, har
B. blifvit mest berömd genom sin upptäckt af
elementet brom, hvilket han lyckades framställa i fritt
tillstånd.
P. T. C.

Balart, Federico, spansk skriftställare, f.
1831 i Murcia, debuterade 1861 med artiklar om
litteratur och konst i "El Globo" under pseud. Un
aficionado
, skref vidare, stundom under pseud.
Cualquiera, bl. a. i Castelars tidning "La
democracia" förnämligast om teater. B. är en
begåfvad, kunskapsrik kritiker, med skarp blick och
liflig, ehuru något docerande stil. Utpräglad radikal
till en början, blef han sedermera starkt påverkad
af kristlig mysticism, såsom framgår af hans mest
kända diktsamling, Dolores. Af öfriga arbeten må
nämnas Impresiones: literatura y arte. – I G.
Björkmans "Genljud från Hesperien" (1895) finnas
två af hans smådikter öfversatta.
Ad. H–n.

Balaruc les Bains [balary’kk lä bä’], badort i
franska dep. Hérault, n. om Cette, vid sjön Thau.

Balasjov, stad i ryska guv. Saratov. 12,160
inv. (1897). Betydande spannmålshandel.

Balasor l. Balasore [bäl*so’*]. 1. Distrikt
i brittisk-indiska divisionen Orissa, prov. Bengalen.
5,351 kvkm. 1,081,426 inv. (1901), hvaraf omkr.
100 européer. – 2. Hufvudstad i nämnda distrikt,
vid Bengaliska viken. 20,775 inv. (1891). B. är
ett af engelsmännens första handelsfaktorier i
Bengalen (anlagdt 1641) och ännu en viktig exporthamn.

Balasore. Se Balasor.

Balassa [ba’lasja], Balint, den förste bland
Ungerns mera betydande nationelle skalder, f. 1550,
d. 1594 vid stormningen af Gran. Hans fosterländska
dikter förskaffade honom namn af Ungerns Pindaros.

Balassa Gyarmat [ba’lasja-djarmat], stad i
Ungern, komitatet Neográd, i en fruktbar trakt
vid floden Eipel. 8,580 inv. (1901). Där slöts 1626
en fred mellan Österrike och Turkiet.

Balata, bot. Se Mimusops.

Balaton-sjön, af tyskarna kallad
Platten-sjön, Ungerns och tillika södra Europas största sjö,
är belägen i sydvästra delen af landet och sträcker
sig i n. ö. och s. v. Dess längd är 80 km., dess
största bredd 29 km. Arealen är 700 kvkm. och
höjden öfver hafvet 130 m. Sjön har ringa djup
(5–11 m.). De norra stränderna omgifvas af
Bakony-skogens med vingårdar täckta sluttningar. Till

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:55 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbb/0410.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free