Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Balaton-sjön, af tyskarna kallad Plattensjön, Ungerns och södra Europas största sjö - Balavat, assyriska ruinmassor - Balázsfalva, köping i ungerska komitatet Unterweissenburg - Balbaner (slav.), regelmässigt formade bergsaltstycken - Balbek, syrisk stad. Se Baalbek - Balbi, Johannes, kallad de Janua eller Januensis, genovesisk dominikan-munk - Balbi, Adriano, italiensk geograf och statistiker - Balbinus, Decimus Cælius, motkejsare mot goten Maximinus - Balbo. Cesare, grefve, italiensk statsman och skriftställare - Balboa, Vasco Nuñez de, spansk upptäcktsresande - Balbodh, gudjaratispråkets skrift. Se Gudjarati - Balbriggan, hamnstad i grefsk. Dublin - Balch (Balkh). 1. Landskap i norra Afganistan. - Balch. 2. Stad i nämnda landskap - Bal champêtre, fr., "landtlig bal", dans i det gröna. Se Bal - Balchen, Fredrik Glad, norsk döfstumlärare - Balck, Viktor Gustaf, militär, gymnast
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
B. och dess omgifningar anknyta sig många ungerska
folksagor.
Balavat, assyriska ruinmassor 13 km. n. ö. om
Kalah (Nimrud) och 22 km. ö. om Mosul. Hormuzd
Rassam fann där 1878 högst viktiga fornlämningar,
inskrifter af konung Aššur-nasir-apal III, tempel- och
palatsrester, men i synnerhet ett större antal
bronsplattor, af hvilka hvar och en innehåller två rader
konstfullt utförda reliefframställningar af krigståg,
belägringar, offer etc., och hvilka bildade
metallöfverdraget till ett dörrpar, hvardera halfvan 1,8
m. bred. I förening med en lång inskrift kring
kanterna bilda dessa bronsportar en illustrerad
historia öfver de första 9 åren af Aššur-nasir-apals son
Šulman-ašarids regering (9:e årh. f. Kr.). De flesta
styckena äro uppställda i British museum och
afbildade i det af "Society of biblical archæology"
utgifna praktverket "The bronze ornaments of the
palace gates of Balawath, with an introduction
by S. Birch" (3 bd, 1880–81). Jfr
Assyrien, sp. 254.
(D. M.)
Balázsfalva [ba’laʃ-; ty. Blasendorf], köping i
ungerska komitatet Unterweissenburg, vid järnvägen
Klausenburg–Kronstadt. 3,266 inv. (1901),
rumänier och magyarer. B. är säte för en grekisk-katolsk
ärkebiskop (ärkebiskop af Alba Julia), seminarium,
gymnasium m. m.
Balbaner (slav.), regelmässigt formade
bergsaltstycken, som från bergsaltverket i Wieliczka komma
i handeln.
Balbek, syrisk stad. Se Baalbek.
Balbi, Johannes, kallad de Janua eller
Januensis, genovesisk dominikan-munk, d. omkr.
1298, skref ett slags klassisk-filologisk encyklopedi,
Catholicon seu summa grammaticalis. som trycktes
första gången 1460 af Gutenberg i Mainz. Denna
upplaga är ett af de äldsta boktryckerialster man
känner. Boken har sedermera ofta blifvit omtryckt.
Balbi, Adriano, italiensk geograf och
statistiker, f. 1782 i Venezia, d. 1848 i Padova, efter
ett omväxlande lif. Hans mest bekanta verk är
Abrégé de géographie (Paris, 1832), ett genom
rikhaltighet och underhållande framställningssätt för
sin tid mycket populärt arbete. B. utgaf dessutom
bl. a. Essai statistique sur le royaume de Portugal
et d’Algarve (1822), som äfven innehåller många
värdefulla upplysningar rörande den portugisiska
litteraturen och konsten, samt Atlas éthnographique
du globe (1826).
Balbinus, Decimus Cælius, uppställdes 238
e. Kr. jämte Pupien(i)us Maximus af
romerska senaten såsom motkejsare mot den råe goten
Maximinus. Maximus drog med en här mot
Maximinus, som emellertid före hans ankomst under
belägringen af Aquileja mördades. B. stannade under
tiden i Rom. Efter Maximus’ återkomst regerade
kejsarna i början endräktigt, men sedermera uppstod
inbördes afundsjuka. Vid en scenisk fest blefvo
båda (efter 99 dagars regering) grymt misshandlade
och dödade af de missnöjde pretorianerna. Gordianus
blef deras efterträdare.
H. Sgn.
Balbo. Cesare, grefve, italiensk statsman och
skriftställare, f. 1789 i Turin, inträdde under den
napoleonska tiden på den administrativa
ämbetsmannabanan. 1814 ingick han i piemontesisk tjänst,
invecklades i revolutionsförsöket 1821 och måste då
gå i landsflykt. Återkommen 1824, egnade han sig
sedan åt historiska studier, utgaf Storia d’Italia
(1830), en utförlig historia om Italien till Karl den
stores tid, Vita di Dante (1839) och Sommario della
storia d’Italia (1846; 11:e uppl. 1860), en
kortfattad öfversikt af Italiens historia från äldsta tider
till 1814. Bland hans politiska skrifter märkes i
synnerhet Delle speranze d’Italia (1844), hvari han
förfäktade Italiens oberoende af Österrike och
nationella sammanslutning omkring Sardinien, dock under
påfvens öfvervälde i andliga ting. Från 1847 tog
B. en betydande andel i det politiska lifvet såsom
en af hufvudmännen för de moderate frihetsvännerna
och var premiärminister från 8 mars till 28 juli
1848. Sedermera verkade han mest såsom
parlamentsmedlem. Han afled 1853 i Turin, där hans
bildstod restes 1856.
Balboa, Vasco Nuñez de, spansk
upptäcktsresande, f. 1475 i Xeres de Badajoz. Efter ett
vildt ungdomslif begaf han sig till det nyupptäckta
Amerika, kom till San Domingo och sedermera till
Darien (1510). Genom ett uppror fick han högsta
väldet i den nya kolonien, vann infödingarna genom
god behandling och drog därefter, lockad af dunkla
sägner om en stor västlig ocean, ut på upptäcktsfärd.
Under oerhörda svårigheter öfvergick han
Panamanäset och uppnådde 25 sept. 1513 Stilla hafvet, som
han tog i besittning för spanska kronans räkning. Till
följd af hofintriger måste han lämna sitt ståthållarskap
åt Davila. Ehuru B. åtnöjde sig med en underordnad
ställning, väckte dock flere nya af honom lyckligt
företagna eröfringståg afund och fruktan hos Davila,
som bemäktigade sig hans person, lät anklaga
honom för upproriska afsikter och halshugga honom,
1517.
(G. Stg.)
Balbodh, gudjaratispråkets skrift. Se
Gudjarati.
Balbriggan [bålbri’g*n], hamnstad i irländska
grefsk. Dublin. 2,273 inv. (1891).
Balch (Balkh). 1. Landskap i norra Afganistan.
Mycket ombytligt klimat. Omkr. 1 mill. inv. –
2. Stad i nämnda landskap, på en fruktbar slätt
vid floden Balch. Omkr. 15,000 inv. I närheten
finnas ruiner af den gamla staden, som i kilinskrifter
kallas Bhachtris, af grekerna Baktra och efter hvilken
landskapet Baktriana fått sitt namn. Där föddes
Zoroaster, och där residerade Cyrus. Än i dag gör
B. anspråk på hederstiteln Amul-l-balad ("städernas
moder"). Det förstördes 1220 af Djingis kan och
har aldrig lyckats resa sig till sin gamla storhet.
Bal champêtre [ball*ãpätr], fr., "landtlig bal",
dans i det gröna. Se Bal.
Balchen [-ken], Fredrik Glad, norsk
döfstumlärare, f. 1815 i Bergen, var först lärare (för
normala barn) i Kristiania och företog 1847 med
statsanslag en studieresa till Tyskland för att sätta
sig in i den dittills för Norges döfstumundervisning
främmande talmetoden, hvilken han därefter införde
i sitt hemland, där den sedan blifvit allmänt
rådande vid döfstuminstituten. B:s lilla döfstumskola
i Kristiania utvidgades småningom med statshjälp till
ett stort internat, som 1858 fick sin egen byggnad,
och som han förtjänstfullt förestod till 1891.
Balck, Viktor Gustaf, militär, gymnast,
idrottsfrämjare, f. i Karlskrona 25 april 1844, egnade
sig först åt sjömansyrket och antogs efter aflagd
examen 1861 till kadett vid krigsakademien å
Karlberg, där han snart kastade om och blef landkadett.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
