Print (PDF) - On this page / på denna sida - Balsgaard, Karl Vilhelm,dansk målare - Balsja l. Balsjitji, serbisk furstedynasti - Balsjitji. Se Balsja. - Balslev, Karl Fredrik, dansk läroboksförfattare. - Balta, stad i ryska Podolien. - Baltadsji, Muhammed pasja, turkisk storvesir. - Baltagerini. Se Balett. - Batak, socken i Skaraborgs län, Vartofta härad. - Balta-Liman, hafsbukt vid Bosporen. - Baltard. 1. Louis Pierre B. fransk arkitekt, målare ochkopparstickare. - Baltard. 2. Victor B., en af den nyare tidns framstående arkitekter i Frankrike. - Balteböls skans, socken i Norge vid Fliseälfven. - Balter. 1. Frejdad furstesläkt bland västgoterna. - Balteus, romerskt svärdsgehäng. - Baltha, konung Alarik I:s tillnamn - Balti. Se Baltistan. - Baltia, en ofantlig ö tre dagsresors afstånd från Skytien. - Baltic deals - Baltijskoje morje, ryssarnas namn på Östersjön - Baltimore, stad i Maryland.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Svenonius är den identisk med "Köligruppen" och "fyllitserien". A. Hng. Balsgaard [-går], Karl Vilhelm, dansk målare, f. 1812 i Köpenhamn, d. 1893, utställde porträtt och genretaflor, men vann anseende uteslutande genom sina blomster-, frukt- och stillebenmålerier (ett af dem i danska konstmuseet). Balsja l. Balsjitji, serbisk furstedynasti, som 1360--1421 härskade öfver Montenegro, Bocche di Cattaro och norra Albanien. Efter ättens utslocknande med Balsja III Stratsimirovitj delades besittningarna mellan Serbien och Venezia. A--d J. Balsjitji. Se Balsja. Balslev, Karl Frederik, dansk läroboksförfattare, f. 10 jan. 1805 på Fyn, inom en gammal prästsläkt, vardt student 1822, teol. kandidat 1827, kyrkoherde på Morsö 1833 och stiftsprost i Ribe 1850, erhöll ett pastorat på Fyn 1860 och utsågs till biskop i Ribe stift 1867. Död 11 mars 1895. B. är mest känd genom sina två skolböcker, hvilka vunnit en utomordentlig spridning, nämligen Bibelhistorie (1844; 108:e uppl. 1900) och Luthers Catechismus med en kort forklaring (1849; 191:a uppl. 1900); den senare utträngde småningom den dessförinnan nyttjade läroboken af biskop Balle. E. Ebg. Balta, stad i ryska guvern. Podolien, s. ö. om Kamenec. 23,393 inv. (1897), till stor del judar. Betydande marknader. Baltadsji, Muhammed pasja, turkisk storvesir. Från början en baltadsji ("yxbärare", af turk. balta, yxa, benämning på vissa underordnade tjänare i sultanens palats; däraf hans tillnamn), uppnådde han slutligen storvesiratet, enligt några uppgifter redan 1704, ehuru då endast för kortare tid. År 1710, då Karl XII uppehöll sig i Turkiet under försök att indraga detta rike i sin kamp med Ryssland, utnämndes B. efter den fredsvänlige storvesiren Numan Köprilis fall till dennes efterträdare. Efter krigsutbrottet ledde han den turkiska arméns operationer, och ehuru han synes varit föga duglig som krigare, råkade den ryska hären under tsar Peter vid Prut i en förtviflad belägenhet. B. var dock ej mannen att begagna det enastående tillfället, utan lät -- enligt den vanliga, ehuru från somliga håll betviflade uppgiften, genom ryska mutor -- förmå sig att på relativt lindriga villkor, främst återställandet af Asov, medgifva tsaren fred (juli 1711). Karl XII, som omedelbart därefter ankom till turkiska lägret, förmådde ej rubba överenskommelsen. Hos sultanen, som först visade sig tillfredsställd med det skedda, lyckades dock krigspolitikens förespråkare göra B. misstänkt och undergräfva hans ställning, och B. blef i nov. 1711 afsatt, hvarefter han förvisades till Lemnos och dog där, antagligen 1712. Jfr Hammer-Purgstall, "Geschichte des osmanischen reichs", VII (2:a uppl. 1835--36). H. B--n. Baltagerini [-djerini]. Se Balett. Baltak, socken i Skaraborgs län, Vartofta härad. Jämte en del af Tidaholm 2,012 har. 740 inv. (1903). Annex till Acklinga, Skara stift, Kåkinds kontrakt. Balta-Liman, hafsbukt på den europeiska sidan af Bosporen samt därvid belägen ort, 12 km. n. ö. om Konstantinopel. Sedan 1848 års liberala rörelse i Moldau-Valakiet föranledt både Ryssland och Turkiet att låta trupper inrycka, afslöto sistnämnda båda stater 1 maj 1849 i B. ett fördrag på 7 år, hvarigenom Donau-furstendömenas politiska själfstyrelse betydligt inskränktes, ledningen af förhållandenas ordnande uppdrogs åt en rysk och en turkisk kommissarie och den gemensamma ockupationen förlängdes. H. B--n. Baltard [baltar]. 1. Louis Pierre B., fransk arkitekt, målare och kopparstickare, f. 1764, d. 1846 såsom professor i byggnadskonst vid "École des beaux-arts". Han tecknade och graverade bl. a. Paris et ses monuments och La colonne de la place Vendôme (145 bl., 1810). -- 2. Victor B., den förres son och lärjunge, en af den nyare tidens framstående arkitekter i Frankrike, f. i Paris 1805, d. därstädes 1874. Hans förnämsta arbeten äro kyrkan S:t Augustin i Paris (1860--68), där han insatte järnkonstruktion i domen och hvalfven, som hvila på brokigt målade järnkolonner, samt Halles centrales (i samma stad), som han byggde till en början i samarbete med ingenjören Victor Calliat. Det omfattande bygget började 1851, östra delarna stodo färdiga 1857, de västra snart därefter. B:s betydelse låg framför allt i hans förmåga att använda järnet i arkitekturen på ett ej blott tekniskt, utan äfven estetiskt tillfredsställande sätt. Efter hans teckningar utfördes illustrationerna till Huillard-Bréholles' verk "Recherches sur les monuments de l'histoire des normands etc.". Bland hans litterära arbeten må nämnas en förträfflig monografi öfver Villa Medici (1847). (G--g N.) Balteböls skans, i Aasnæs socken i Norge, vid Flisen-älfven och vägen från Finnskoga i Värmland. Den anlades eller iståndsattes 1644, men fick sedermera förfalla. L. W:son M. Balter. 1. I sagorna frejdad furstesläkt, bland västgöterna jämförlig med amalerna hos östgöterna. -- 2. Stundom använd benämning på invånarna i ryska Östersjöprovinserna. Balteus (lat.), de fornromerske soldaternas svärdsgehäng, som bars öfver vänstra skuldran, så att svärdet hängde på högra sidan. Baltha, tillnamn för den västgotiske konungen Alarik I (se d. o.). Balti. Se Baltistan. Baltia omtalas först af den grekiske författaren Xenofon från Lampsakos såsom en ofantlig ö, belägen på tre dagsresors afstånd från kusten af Skytien, d. v. s. Germaniens norra kust. Andra grekiska författare nämna ett annat Baltia såsom liggande på västkusten af Slesvig eller Holstein, och troligen åsyftades därmed någon af de östfriesiska eller slesvigska öarna. I nyare tider har man antagit, att med detta namn skolat betecknas än skandinaviska halfön, än halfön Sameland på preussiska kusten. Först hos Adam af Bremen förekommer benämningen Baltiska hafvet (Mare balticum) för Östersjön. Sannolikt är ordet Baltia af samma rot som Belt, enligt somliga af lat. balteus, bälte. A. B. B.* Baltic deals [bå'ltik di'ls], träv., Östersjöplank. Baltijskoje morje ("Baltiska hafvet"), ryssarnas namn på Östersjön. Baltimore [bå'ltimå*], stad i Maryland, Förenta staterna, på norra stranden af Patapsco-floden, som där vidgar sig till en bred mynningsvik och 22 km. längre ned faller ut i Chesapeake-viken. Staden, som är uppkallad efter kolonien Marylands Tryckt den 5/7 04 2 b. 26
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
