- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 2. Armatoler - Bergsund /
801-802

(1904) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Balsgaard, Karl Vilhelm,dansk målare - Balsja l. Balsjitji, serbisk furstedynasti - Balsjitji. Se Balsja. - Balslev, Karl Fredrik, dansk läroboksförfattare. - Balta, stad i ryska Podolien. - Baltadsji, Muhammed pasja, turkisk storvesir. - Baltagerini. Se Balett. - Batak, socken i Skaraborgs län, Vartofta härad. - Balta-Liman, hafsbukt vid Bosporen. - Baltard. 1. Louis Pierre B. fransk arkitekt, målare ochkopparstickare. - Baltard. 2. Victor B., en af den nyare tidns framstående arkitekter i Frankrike. - Balteböls skans, socken i Norge vid Fliseälfven. - Balter. 1. Frejdad furstesläkt bland västgoterna. - Balteus, romerskt svärdsgehäng. - Baltha, konung Alarik I:s tillnamn - Balti. Se Baltistan. - Baltia, en ofantlig ö tre dagsresors afstånd från Skytien. - Baltic deals - Baltijskoje morje, ryssarnas namn på Östersjön - Baltimore, stad i Maryland.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Svenonius är den identisk med "Köligruppen" och
"fyllitserien".
A. Hng.

Balsgaard [-går], Karl Vilhelm, dansk
målare, f. 1812 i Köpenhamn, d. 1893, utställde
porträtt och genretaflor, men vann anseende
uteslutande genom sina blomster-, frukt- och
stillebenmålerier (ett af dem i danska konstmuseet).

Balsja l. Balsjitji, serbisk furstedynasti, som
1360–1421 härskade öfver Montenegro, Bocche di
Cattaro och norra Albanien. Efter ättens
utslocknande med Balsja III Stratsimirovitj delades
besittningarna mellan Serbien och Venezia.
A–d J.

Balsjitji. Se Balsja.

Balslev, Karl Frederik, dansk
läroboksförfattare, f. 10 jan. 1805 på Fyn, inom en gammal
prästsläkt, vardt student 1822, teol. kandidat 1827,
kyrkoherde på Morsö 1833 och stiftsprost i Ribe
1850, erhöll ett pastorat på Fyn 1860 och utsågs
till biskop i Ribe stift 1867. Död 11 mars 1895.
B. är mest känd genom sina två skolböcker, hvilka
vunnit en utomordentlig spridning, nämligen
Bibelhistorie (1844; 108:e uppl. 1900) och Luthers
Catechismus med en kort forklaring
(1849; 191:a
uppl. 1900); den senare utträngde småningom
den dessförinnan nyttjade läroboken af biskop
Balle.
E. Ebg.

Balta, stad i ryska guvern. Podolien, s. ö. om
Kamenec. 23,393 inv. (1897), till stor del judar.
Betydande marknader.

Baltadsji, Muhammed pasja, turkisk
storvesir. Från början en baltadsji ("yxbärare",
af turk. balta, yxa, benämning på vissa
underordnade tjänare i sultanens palats; däraf hans tillnamn),
uppnådde han slutligen storvesiratet, enligt några
uppgifter redan 1704, ehuru då endast för kortare
tid. År 1710, då Karl XII uppehöll sig i Turkiet
under försök att indraga detta rike i sin kamp med
Ryssland, utnämndes B. efter den fredsvänlige
storvesiren Numan Köprilis fall till dennes efterträdare.
Efter krigsutbrottet ledde han den turkiska arméns
operationer, och ehuru han synes varit föga duglig
som krigare, råkade den ryska hären under tsar
Peter vid Prut i en förtviflad belägenhet. B. var
dock ej mannen att begagna det enastående tillfället,
utan lät – enligt den vanliga, ehuru från somliga
håll betviflade uppgiften, genom ryska mutor –
förmå sig att på relativt lindriga villkor, främst
återställandet af Asov, medgifva tsaren fred (juli 1711).
Karl XII, som omedelbart därefter ankom till turkiska
lägret, förmådde ej rubba överenskommelsen. Hos
sultanen, som först visade sig tillfredsställd med det
skedda, lyckades dock krigspolitikens förespråkare
göra B. misstänkt och undergräfva hans ställning,
och B. blef i nov. 1711 afsatt, hvarefter han
förvisades till Lemnos och dog där, antagligen 1712.
Jfr Hammer-Purgstall, "Geschichte des osmanischen
reichs", VII (2:a uppl. 1835–36).
H. B–n.

Baltagerini [-djerini]. Se Balett.

Baltak, socken i Skaraborgs län, Vartofta härad.
Jämte en del af Tidaholm 2,012 har. 740 inv.
(1903). Annex till Acklinga, Skara stift, Kåkinds
kontrakt.

Balta-Liman, hafsbukt på den europeiska sidan
af Bosporen samt därvid belägen ort, 12 km. n. ö.
om Konstantinopel. Sedan 1848 års liberala rörelse
i Moldau-Valakiet föranledt både Ryssland och
Turkiet att låta trupper inrycka, afslöto sistnämnda
båda stater 1 maj 1849 i B. ett fördrag på 7 år,
hvarigenom Donau-furstendömenas politiska
själfstyrelse betydligt inskränktes, ledningen af
förhållandenas ordnande uppdrogs åt en rysk och en
turkisk kommissarie och den gemensamma
ockupationen förlängdes.
H. B–n.

Baltard [baltar]. 1. Louis Pierre B., fransk
arkitekt, målare och kopparstickare, f. 1764, d.
1846 såsom professor i byggnadskonst vid "École
des beaux-arts". Han tecknade och graverade bl. a.
Paris et ses monuments och La colonne de la place
Vendôme
(145 bl., 1810). – 2. Victor B., den
förres son och lärjunge, en af den nyare tidens
framstående arkitekter i Frankrike, f. i Paris 1805,
d. därstädes 1874. Hans förnämsta arbeten äro
kyrkan S:t Augustin i Paris (1860–68), där han
insatte järnkonstruktion i domen och hvalfven, som
hvila på brokigt målade järnkolonner, samt Halles
centrales
(i samma stad), som han byggde till en
början i samarbete med ingenjören Victor Calliat.
Det omfattande bygget började 1851, östra delarna
stodo färdiga 1857, de västra snart därefter. B:s
betydelse låg framför allt i hans förmåga att
använda järnet i arkitekturen på ett ej blott tekniskt,
utan äfven estetiskt tillfredsställande sätt. Efter hans
teckningar utfördes illustrationerna till
Huillard-Bréholles’ verk "Recherches sur les monuments de
l’histoire des normands etc.". Bland hans litterära
arbeten må nämnas en förträfflig monografi öfver
Villa Medici (1847).
(G–g N.)

Balteböls skans, i Aasnæs socken i Norge, vid
Flisen-älfven och vägen från Finnskoga i Värmland.
Den anlades eller iståndsattes 1644, men fick
sedermera förfalla.
L. W:son M.

Balter. 1. I sagorna frejdad furstesläkt, bland
västgöterna jämförlig med amalerna hos östgöterna.
– 2. Stundom använd benämning på invånarna i
ryska Östersjöprovinserna.

Balteus (lat.), de fornromerske soldaternas
svärdsgehäng, som bars öfver vänstra skuldran, så att
svärdet hängde på högra sidan.

Baltha, tillnamn för den västgotiske konungen
Alarik I (se d. o.).

Balti. Se Baltistan.

Baltia omtalas först af den grekiske författaren
Xenofon från Lampsakos såsom en ofantlig ö, belägen
på tre dagsresors afstånd från kusten af Skytien,
d. v. s. Germaniens norra kust. Andra grekiska
författare nämna ett annat Baltia såsom liggande
på västkusten af Slesvig eller Holstein, och troligen
åsyftades därmed någon af de östfriesiska eller
slesvigska öarna. I nyare tider har man antagit, att med
detta namn skolat betecknas än skandinaviska halfön,
än halfön Sameland på preussiska kusten. Först hos
Adam af Bremen förekommer benämningen
Baltiska hafvet (Mare balticum) för Östersjön.
Sannolikt är ordet Baltia af samma rot som Belt,
enligt somliga af lat. balteus, bälte.
A. B. B.*

Baltic deals [bå’ltik di’ls], träv., Östersjöplank.

Baltijskoje morje ("Baltiska hafvet"),
ryssarnas namn på Östersjön.

Baltimore [bå’ltimå*], stad i Maryland, Förenta
staterna, på norra stranden af Patapsco-floden, som
där vidgar sig till en bred mynningsvik och 22
km. längre ned faller ut i Chesapeake-viken. Staden,
som är uppkallad efter kolonien Marylands

Tryckt den 5/7 04

2 b. 26

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 31 06:08:55 2014 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbb/0435.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free