- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 2. Armatoler - Bergsund /
989-990

(1904) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Barth, Auguste, fransk indolog - Barth, Karl Heinrich, tysk pianist - Barth, Paul, tysk filosofisk skriftställare - Barthe, Felix, fransk statsman - Barthélemy, Saint B., en tidigare svensk koloni i Västindien. - Barthélsmy. 1. Jean Jacques B., fransk fornforskare. - Barthélsmy. 2. François, markis de B. fransk statsman

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

en lång följd af år i "Revue critique" meddelat
granskningar af indologiska verk och i "Revue de
l’histoire des religions" af arbeten öfver Indiens
religionsformer. Han invaldes 1893 i Franska
institutet.

Barth, Karl Heinrich, tysk pianist, f. 1847
i Pillau, elev af Bülow, Bronsart och Tausig, lärare
1868 vid Sterns konservatorium och 1871 vid k.
högskolan i Berlin. B. har på konstresor (Stockholm
1888) gjort sig känd som solid pianist och åtnjuter
mycket anseende som pianolärare.
A. L.

Barth, Paul, tysk filosofisk skriftställare, f.
1858 i Schlesien, är e. o. professor i filosofi och
pedagogik vid Leipzigs universitet och sedan 1899
utgifvare af "Vierteljahrsschrift für wissenschaftliche
philosophie und sociologie" (grundad af Rich.
Avenarius). B. har skrifvit bl. a. Die
geschichtsphilosophie Hegels und der hegelianer bis auf Marx und
Hartmann
(1890), det äfven i Sverige kända arbetet
Die philosophie der geschichte als sociologie (I, 1897)
och Die stoa (1903).

Barthe [bart], Felix, fransk statsman, f. 1795
i Narbonne, d. 1863, studerade juridik i Toulouse
och blef sedan advokat i Paris, där han slöt sig
till carbonarismen och tog liflig del i julirevolutionen
1830. S. å. blef han generalprokurator i Paris, vald
till deputerad, undervisningsminister och mars 1831
justitieminister i Casimir Périers kabinett. 1832
blef han åter undervisningsminister och s. å. pär,
hvarefter han 1834 utträdde ur ministären för att
blifva president i la cour des comptes (ungefär
motsvarande kammarrätten). 1837–39 ännu en gång
justitieminister, i Molés kabinett, blef han 1844
vicepresident i pärskammaren, 1852 senator och
1857 medlem af Franska institutet. B. hade efter
julirevolutionen helt och hållet lämnat sina liberala
åsikter för att sälla sig till de nye
maktinnehafvarna.
E. A–t.

Barthélemy [-telmi], Saint B., i dagligt tal
oftast kallad Saint Bart, en tid svensk koloni,
en af de Små Antillerna i Västindien, tillhörande
norra delen af de s. k. Leewards-öarna. Östligaste
punkten ligger på 17° 53’ n. br. och vid pass 62°
57’ v. lgd. Största längden, från ö. till v., är omkr.
13 km.; bredden växlar mellan 1/4 och 1/6 af längden.
Ytinnehållet är 21,14 kvkm. Befolkningen, som i
början af 1800-talet utgjorde vid pass 5,000 personer,
hade 1889 nedgått till 2,674. Franska språket är
det allmänna på landsbygden, engelska i öns enda
stad, Gustavia. Slafveriet upphäfdes 1847. Omkr.
två tredjedelar af befolkningen äro negrer. – Ön
omgifves af klippor och sandreflar; Gustavias hamn,
Le Carénage, på västra sidan af ön, är dock särdeles
god. Det inre är högländt och bergigt – högsta
punkten 306 m. –, dels kalkbildningar, dels
vulkaniska formationer. Den fullständiga bristen på källor
och den omständigheten att regnet faller mycket
sparsamt vålla knapp växtlighet. Dock utgöra
plantage- och trädgårdsodling de förnämsta yrkena. Ön
frambringar något bomull, socker, kakao, tobak,
maniok, ananas och bananer, hvilka jämte hudar,
fjäderfän och stråhattar äro de förnämsta
utförselvarorna. Jämte nyssnämnda näringar idkas fiske,
som vid kusten är tämligen rikt, och salttillverkning.
Staden Gustavia har en folkmängd af omkr. 1,000
personer. I det inre af ön finnas tvenne vackert
belägna byar, L’Orient och S:t Jean.

S:t B. koloniserades af Frankrike år 1648 och
afträddes till Sverige 1784. Det första svenska
reglementet för öns styrelse utfärdades 31 okt. 1786.
Svenska kronan skulle representeras af en guvernör,
men förvaltningen handhafvas af det samma dag
inrättade Västindiska kompaniet, hvilket
disponerade kronans egendom på ön, uppbar
inkomsterna, till- och afsatte tullbetjäning o. s. v.
Genom ett nytt reglemente, af 15 okt. 1805,
anförtroddes förvaltningen åt guvernören ensam, och
kompaniets befattning med ön upphörde. Ett senare,
under återstoden af den svenska tiden gällande
reglemente, af 25 sept. 1811, ordnade närmare öns
förvaltning och inrättade äfven ett slags hvart tredje
år sammanträdande folkrepresentation. 1812
öfverlämnades B. genom öfverenskommelse till k. m:ts
omedelbara disposition, men återgick enligt
medgifvande af 1844–45 års riksdag under rikets
allmänna drätsel. Öns finanser voro först blomstrande,
men dess finansiella välmåga upphörde, då Gustavia
förlorade den betydelse det egt som neutral frihamn
under engelsk-nordamerikanska och
spansk-sydamerikanska krigen samt frihandel införts i
Västindien. De ökade kostnader, som voro förenade
med öns bibehållande under Sveriges krona,
föranledde svenska regeringen att inleda underhandlingar
med den franska rörande öns återlämnande, och detta
gick i verkställighet genom fördrag mellan
Sverige-Norge och Frankrike, afhandladt och slutet i Paris
10 aug. 1877 samt ratificeradt i Stockholm 9 nov.
s. å. och i Paris 4 mars 1878. För öfvertagandet
af svenska kronans egendom på ön skulle Frankrike
betala en summa af 80,000 frcs, motsvarande det
värde, hvilket efter gemensam öfverenskommelse
blifvit egendomen åsätt, och såsom godtgörelse såväl
för hemsändande som för pensionering af de svenske
tjänstemän på ön, hvilka icke komme att öfvergå i
fransk tjänst, skulle franska regeringen dessutom i
ett för allt tillhandahålla svenska regeringen en
summa, att på en gång erläggas, af 320,000 frcs.
De förväntningar om ny finansiell uppblomstring,
som anknötos till återföreningen med det gamla
moderlandet, hafva ej gått i uppfyllelse, och
Frankrike tyckes hafva tagit mycket liten befattning med
ön. Jfr art. Västindiska kompaniet samt
E. O. E. Högström, "S. Barthélemy under svenskt
välde" (1888).

Barthélemy [-telmi]. 1. Jean Jacques B.,
fransk fornforskare, f. 1716 i Provence, d. 1795
såsom direktör för det kungliga medaljkabinettet i
Paris. 1754–57 företog han med kungligt understöd
en resa i Italien och kom därunder i stor ynnest
hos Choiseul (sedermera minister), hvilken genom ett
årligt understöd satte honom i tillfälle att, ostörd
af näringsbekymmer, egna sitt lif åt lärda arbeten.
Revolutionen beröfvade honom större delen af hans
inkomster, och han var nära att blifva ett af dess
offer. Särdeles förtjänstfulla för sin tid äro B:s
studier öfver palmyrenska och feniciska inskrifter, hvilka
studier föreligga i hans Oeuvres diverses (2 bd,
1798). Mest bekant är han för sin Voyage du jeune
Anacharsis en Grèce
(1–7 bd, med atlas, 1788;
se Anacharsis), hvilken bok öfversattes på
nästan alla europeiska språk (på svenska, 1825–26,
efter Meyniers sammandrag, 2 dlr).

2. François, markis de B., fransk statsman,
f. omkr. 1750, d. 1830, den förres brorson och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:55 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbb/0529.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free