- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 2. Armatoler - Bergsund /
1041-1042

(1904) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bassam, ort i Västafrika. Se Grand-Bassam. - Bassani, Giovanni Battista., italiensk violinist - Bassano, italiensk stad - Bassano, italiensk målare. Se Ponte. - Bassano, hertig af B. Se Maret. - Bassareus, ett binamn på Dionysos. - Bassarider. Se Bassareus. - Bassaris astuta. Se Kattfretten. - Bassarovits. Se Bassadewitz. - Basse, Hans. Se Baltzar-fejden - Basse (Passe). Se Lapsk mytologi - Bassein, burmanska Bathain - Basselin, Oliver, fransk folkskald - Basselisse, ett slags konstväfnad. Se Gobelängtapeter. - Bassen, Bartholomeus van, holländsk arkitekt och arkitekturmålare, - Bassermann. 1. Friedrich Daniel B., tysk politiker - Basses-Alpes, franskt departement. SeAlpes. - Basset, René, fransk semitist - Basse-taille. Se Baryton 3. - Basse-Terre, hufvudstad på ön S:t Christopher (S.t Kitts). - Basse-Terre, stad på ön Guadaloupe (se d. o.)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Bassam, ort i Väst-Afrika. Se Grand-Bassam.

Bassani, Giovanni Battista, italiensk
violinist, f. omkr. 1657, d. 1716, kapellmästare vid
katedralen i Ferrara 1690, var en framstående
virtuos (Corellis lärare) samt fruktsam och ansedd
kompositör. Förutom operor, oratorier, motetter,
mässor m. m. skref han en mängd saker för violin,
som blefvo spridda äfven i Tyskland.

A. L.

Bassano, stad i italienska prov. Vicenza, vid
floden Brenta. 15,097 inv. (1901). Siden-, klädes- och
läderfabriker, pappersbruk och vinhandel. Trakten
omkring B. var i slutet af 18:e och början af 19:e årh.
ofta skådeplatsen för strider mellan fransmän och
österrikare samt är särskildt ryktbar genom den seger,
som Napoleon där vann öfver Wurmser 8 sept. 1796.

Bassano, italienska målare. Se Ponte.

Bassano, hertig af B. Se Maret.

Bassareus (grek. Βασσαρευς, lat. Bassareus),
grek. myt., ett binamn på Dionysos (Bakchos). Ordet
kommer af bassa’ra, en lång brokig dräkt, som bars
af de lydiska och traciska menaderna, hvilka därför
ock kallades bassarider.

V. K.

Bassarider. Se Bassareus.

Bassaris astuta (af grek. bassari’s, räf), zool. Se Kattfretten.

Bassarovits. Se Bassadewitz.

Basse, Hans. Se Baltzar-fejden.

Basse (Passe). Se Lapsk mytologi.

Basse-contrainte [bas-kåträ’t], fr., mus. Se
Basso ostinato.

Bassein [basei’n; burmanska Bathain]. 1. Distrikt i
divisionen Irawadi af britt.-indiska prov. Lower
Burma, 18,251 kvkm., med 339,842 inv. (1891), mest
buddister. – 2. Hufvudstad i nämnda distrikt, vid
en af Irawadis mynningsarmar. 28,147 inv. (1891).
Viktig hamn. Många pagoder, kloster, hospital och
stora riskvarnar. Exporterar ris (1900: 167,263
ton). Hela exporten stiger till öfver 1 mill. pd st.
Anlagdt enligt sägen 1249 f. Kr., blef engelskt 1852.
– 3. Stad i brittisk-indiska presidentskapet Bombay,
belägen på en liten ö i Indiska oceanen. Omkr.
12,000 inv. Ansenlig handel.

Basselin [baslä’], Olivier, fransk folkskald
vid midten af 1400-talet, lefde som valkare i Val-de-Vire
i Normandie. Han tycks hafva stått i spetsen
för ett sällskap, som njöt af att spisa och dricka
godt samt diktade och sjöng muntra visor, kallade
vaudevire (= Val de Vire = Vire-dalen), ett ord,
som sedan förvrängts till vådevill (se d. o.).
Om hans lif har man sig föga bekant. – De visor,
som sedan 1500-talet gått under hans namn, äro till
största delen författade af advokaten Le Houx.

Basselisse [basli’ss], fr., ett slags konstväfnad.
Se Gobelängtapeter.

Bassen, Bartholomeus van, holländsk
arkitekt och arkitekturmålare, f. omkr. 1590 i Flandern,
d. 1652 i Haag, verksam från 1613 i Delft och
från 1622 i Haag, där han 1636 blef stadsarkitekt
och 1647 ledde restaurerandet af det gamla
rådhuset. Han rönte som målare inflytande af Hendrik
van Steenwyck. Förnämligast framställde han
interiörer af renässans-kyrkor och af festsalar med
glada lag. Af hans verk må påpekas
Vy af S. Petersplatsen i Rom (1623, i Köpenhamns museum),
det inre af en kyrka samt af en präktig renässanssal
(i Berlins museum). Före 1630 målade Esaias van de
Veide staffage i hans taflor, men äfven Fr. Francken
d. y. insatte i dem småfigurer.

C. R. N. (O. G–g.)

Bassermann. 1. Friedrich Daniel B., tysk
politiker, f. 1811 i Mannheim, grundlade 1843 en
förlagsbokhandel, som hufvudsakligen var afsedd för
de tyske reform-ifrarnas alster. 1841 blef han
deputerad i Badens andra kammare, där han hörde till
den liberala oppositionen och ifrarna för Tysklands
enhet. I februari 1848 väckte han en motion om en
allmän, folklig tysk representation, blef i mars af
regeringen vald till "förtroendeman" vid
förbundsdagen i Frankfurt a. M. och satt sedermera
som medlem i nationalförsamlingen, där han
uppträdde mot yttersta vänsterns radikala sträfvanden.
I riksministären Gagern var han en tid
understatssekreterare för inrikes ärenden och blef sedermera
ledare för Gotha-partiet, hvilket önskade anslutning
till Preussen, men kände sig snart besviken af
Preussens politik och led djupt af demokraternas
beskyllningar att han skulle förrådt den liberala
saken. Ett svårt nervlidande dref honom till
själfmord, 1855. – 2. Heinrich B., den föregåendes
son, f. 1849, frisinnad protestantisk teolog, sedan
1880 professor i praktisk teologi i Heidelberg, utgaf
1875–91 tills. med konsistorialrådet R. Ehlers
"Zeitschrift für praktische theologie" och har själf
varit en flitig författare på den praktiska teologiens
område. – 3. Ernst B., tysk nationalliberal
politiker, f. 1854, studerade juridik och blef 1880
advokat i Mannheim, hvilken stads kommunalstyrelse han
sedan 1887 tillhört. 1893 blef han medlem af tyska
riksdagen för Mannheim och kom snart att intaga
en ledande ställning inom det nationalliberala partiet.
1898–1903 satt B. som riksdagsombud för Jena,
men föll igenom vid de allmänna valen 1903. Vid
ett lifligt omstridt fyllnadsval 1904 i Frankfurt a. d.
O. besegrade B. sin socialistiske motkandidat Heinrich
Braun och återinsattes i riksdagen. Hans inlägg i
ekonomiska och socialpolitiska frågor ha alltjämt
mycket uppmärksammats.

Basses-Alpes [bas-alp], departement i Frankrike. Se Alpes.

Basses-Pyrénées [bas-pirene], departement i Frankrike. Se Pyrénées.

Basset [bassä], René, fransk semitist, f. 1855
i Lunéville, blef 1880 lärare vid "École supérieure
des lettres" i Alger och sedermera rektor vid denna
anstalt. B. har sedan 1881, oftast på franska regeringens
uppdrag, genomrest största delen af nordvästra Afrika,
särskildt för studiet af berbiska språket, och han
har också mer än någon annan främjat kännedomen om
detta språk. Hans
Études sur les dialectes berbères
prisbelönades af Franska institutet 1894. Bland hans
arbeten märkas vidare:
Contes populaires berbères (1887, ny saml. 1897),
Loqmân berbère (1890),
afhandlingar i arabiska och etiopiska, många uppsatser
i sagoforskning m. m.

Basse-taille [bas-ta’j], fr., mus. Se Baryton 3.

Basse-Terre [ba’s-teə’], hufvudstad på södra
kusten af den brittisk-västindiska ön S:t Christopher
(S:t Kitts). Omkr. 8,000 inv. Liflig handel. Befäst hamn.

Basse-Terre [bass-tär], 1. Stad på sydvästra
kusten af fransk-västindiska ön Guadeloupe. Säte
för ståthållare och biskop. Befäst. Omkr. 10,000
inv. – 2. Västra delen af Guadeloupe (se d. o.).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:55 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbb/0557.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free