- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 2. Armatoler - Bergsund /
1223-1224

(1904) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Behar l. Bihar - Behbit el-Hager - Behemot - Behen-nötter - Behen-olja - Behere - Beheret Marjut. Se Birket el-Marjut - Behistan - Behm, Ernst, tysk skriftställare - Behm, Wilhelm Emanuel, målare - Behn, Aphral l. Ayfara, engelsk författarinna f. 1640

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

till ett värde af 450,000 pd st. – B. var i 6:e årh.
f. Kr. buddismens vagga; därifrån utgingo
buddistiska missionärer till Ceylon, Tibet, Kina,
Tatariet, och ännu i dag gäller B., med sina många
klosterruiner (sanskr. vihara, kloster) och andra
minnesmärken, bland buddisterna som ett heligt
land, till hvilket de företaga pilgrimsfärder, i
synnerhet till distriktet och staden Gaya (Gajah), som i
nyare tid blifvit en vallfartsort äfven för hinduer.
Från 4:e årh. f. Kr. till 5:e årh. e. Kr. tillhörde
B. konungarnas af Magadha rike, de mäktigaste
härskarna i Indien. Sin största blomstring skall det
hafva haft under konung Candragupta. Seleukos I
Nikator utnämnde omkr. 300 f. Kr. Megasthenes till
sin representant vid hofvet i Paliputhra, det nuv.
Patna. År 1202 eröfrades B. af muhammedanerna
och tillhörde sedermera naboben af Bengalen. 1765
afträddes det af stormogul Sjah Alam till engelska
Ostindiska kompaniet. – 2. Stad i distriktet Patna,
s. ö. om staden Patna, vid en biflod till Ganges.
44,984 inv. (1901). Betydande handel och tillverkning
af silfver- och guldbrokader, musliner m. m.
Den förr ännu mer betydande staden ödelades
1774 af maratterna, och befolkningen blef därigenom
samt genom missväxtår nästan tillintetgjord.

(J. F. N.)

Behbit el-Hager, by i nedre Egypten, ungefär
halfvägs mellan Mansura och Mehallet el-Kebir, med de
märkligaste ruiner, som äro bevarade i deltat, tillhörande
ett berömdt Isistempel, på hvilket redan Necht Har-ehbet
(382–364 f. Kr.) byggt, såsom Piehl påpekat i
"Zeitschr. f. ägypt. sprache" (1888), om det än
blef färdigt först under Ptolemaios II Filadelfos
(285–247 f. Kr.). Byn, hvars egyptiska namn var
Hebet l. Per-ehbet, hvaraf det nuvarande namnet är
bildadt, kallades af grekerna Ission.

Behemot, som i Job 40: 10 ff. ser ut som en
pluralform af sing. behemá (djur) och sålunda skulle
betyda: ett stort djur, är väl en hebreiserad form af
det egyptiska p-ehe-mau, vattenoxe = flodhästen.
Måhända ligger dock redan här den mytologiska
föreställning till grund, som t. ex. i Henoks bok
(60: 7 ff.) och IV Esra (6: 49 ff.) synes tilldela B.
betydelsen af ett mytologiskt djurväsen, som i likhet
med Leviatan regerade öfver världen i dess kaotiska
tillstånd. Föreställningen torde härleda sig från den
babyloniska mytologien, där Kingu (mask.) och Tiamat
(fem.) motsvara B. (mask. enl. Henok) och Leviatan
(fem. enl. Henok). Jfr Gunkel, "Schöpfung u.
chaos" (1895), s. 61 ff., 112.

E. S–e.

Behen-nötter, bot. farm. Se Moringaceæ.

Behen-olja, farm. Se Moringaceæ.

Behere, egyptisk provins, som i n. når till
Medelhafvet och i söder gränsar till Libyska öknen, 10,780
kvkm., däraf 2,477 kvkm. kulturland. 631,225 inv. (1897).
Hufvudort är Damanhur.

Beheret Marjut. Se Birket el-Marjut.

Behistan (fnpers. Bagaçtana, nypers. Bisutun,
"gudarnas boning"), by i västra Persien, nära staden
Kirmansjah. I närheten finnes en klippvägg, med
märkliga kil-inskrifter och skulpturarbeten.
Inskriften, som Dareios I lät inhugga för att föreviga
de tilldragelser, som utmärkte hans uppstigande på
akemenidernas tron, och de strider han hade att
utkämpa, innan han tryggat besittningen af kronan,
är affattad på tre språk: gammalpersiska, nysusiska
och babylonisk-assyriska. Den gammalpersiska texten
innehåller 400 rader på 5 kolumner. Till vänster
om denna text befinna sig de tre kolumner, som
innehålla den nysusiska öfversättningen, och
ofvanför denna, till vänster om basrelieferna (hvilka
framställa Dareios sittande på sin tron, med 9 besegrade
upprorsmän sammanlänkade framför sig), är den
babylonisk-assyriska öfversättningen anbragt på mer än
100 ofantliga rader, upptagande två sidor af en
vinkel af klippan; men den sida, som innehåller
början af raderna, är förstörd, så att man nu eger
endast slutet af raderna af denna text. Den
gammalpersiska texten, kopierad af Rawlinson, publicerades
af honom 1846 i Royal asiatic societys publikationer.
Den nysusiska texten har utgifvits af E. Norris
(Asiatic soc. 1853) och Oppert ("Le peuple et la
langue des mèdes", 1879) och den babylonisk-assyriska,
som äfven utgifvits af Rawlinson, har analyserats af
Oppert i hans "Expédition en Mésopotamie", del II (1864).
Utom dessa inskrifter af Dareios hafva senare konungar
nedtill låtit inhugga texter på pehlevi och grekiska,
hvilka först publicerats af Sylvestre de Sacy.

(D. M.)

Behm, Ernst, tysk geografisk skriftställare,
f. 1830 i Gotha, d. därstädes 1884, tillhörde sedan 1856
J. Perthes’ geografiska anstalt och egnade sina krafter
företrädesvis åt Petermanns "Mitteilungen", hvars
redaktion han öfvertog efter Petermanns död, 1878.
1866–78 var han redaktör af "Geographisches jahrbuch"
och från 1872 jämte H. Wagner af de som supplement till
Petermanns "Mitteilungen" utgifna befolkningsstatistiska
häftena "Die bevölkerung der erde".

Behm, Vilhelm Emanuel, målare, f. 23
febr. 1859 i Ervalla, Örebro län, studerade vid
konstakademien i Stockholm 1879–85 och i Paris 1889–90.
Målar svenska landskap med ärlighet och gedigenhet i
uppfattning och utförande. Bland hans arbeten må nämnas
Vårafton (tillhör konung Oskar II) och
Vinterdag (1900, Nationalmuseum).

G–g N.

Behn [bei’n], Aphra l. Ayfara,
engelsk författarinna, f. i Wye i Kent 1640, dotter af en
barberare vid namn Johnson, åtföljde som ung
flicka en släkting, viceguvernören i Surinam, Johnson,
till Amerika, vistades i Surinam till 1658, då landet
öfverlämnades till holländarna, och gifte sig kort
efter sin återkomst till England med en rik köpman
af holländsk börd vid namn Behn. Denne dog före 1666,
och Aphra B., som fått tillträde till Karl II:s hof,
illustration placeholder

blef en tid i Antwerpen af konungen använd som spion
på holländska regeringens åtgöranden. Sedan hon återvändt
till London, nödgades hon af ekonomiska skäl slå sig
på litteraturen som yrke och blef i England den första
kvinna, som lefde af sin penna. Efter franska mönster
skref hon några tragedier och en mängd ytterligt frivola
komedier. Flera bland dessa utgåfvos anonymt, och
författarinnan tyckes genom de inlagda grofkornigheterna
ha velat ge dem utseende af att vara skrifna af en man.
Mest bekanta blefvo The forced marriage och The
rover
. Bland hennes noveller märkas Oroonooko or

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Mar 6 17:52:56 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbb/0650.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free