- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 2. Armatoler - Bergsund /
1293-1294

(1904) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bellmanlitteraturen i Sverige - Bellmaniad - Bellmanian - Bellmansdagen - Bellmansfigurer. Se Bellman, sp. 1290. - Bellmans fränder - Bellmanska sällskapet - Bellmanskören, en manssångförening - Bellmansro - Bello, Andrés, sydamerikansk författare

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

materialet och lämnat bidrag till skaldens och
människans historia, men trots detta sakna vi ännu en
Bellmansupplaga, ordnad på grundvalen af modern,
historisk och filologisk textkritik. G. E. Klemming
utgaf 1872 "Bellmans poetiska arbeten till år 1772"
efter ett i k. biblioteket förvaradt manuskript. Man
antog, att skalden själf utskrifvit dikterna, som äfven
äro prydda med not-exempel och teckningar, och
att det var för dem han 1772 sökte privilegium.
(Nu betviflar man dock, att pikturen är B:s.) Den
beundran man hyste för B. fick äfven uttryck i
"Svensk Plutark" (af J. Thomæus) 1820, i Tegnérs
sång vid Svenska akademiens halfsekelsfest 1836,
i G. Ljunggrens fina estetiska analyser "Bellman och
Fredmans epistlar" 1867, i den byst (modellerad af
Byström), som 1829 restes vid Bellmansro å
Djurgården, i en 1872 aftäckt staty (modellerad af Alfr.
Nyström) på Hasselbacken därstädes, i dramatiska
bagateller som H. von Numers’ "På Gröna Lund"
(1856) och H. Sätherbergs "Bellman" (dikter 1862
–63), i teckningar och målningar af Elis Chiewitz,
K. A. Dahlström, J. V. Wallander m. fl. och i
en sångarkult, som utbildat speciella
Bellmanssångare, aktören Lars Hjortsberg, kaptenen A. A.
Raab, studenten P. U. Kernell, målaren G. U.
Troili, hofrättsrådet H. M. Munthe, konstnären V.
Andrén, revisorn Edv. Björklund, fotografen Sven
Scholander, skådespelaren Knut Nyblom m. fl. Af
dessa har Scholander vunnit ryktbarhet långt utom
Sveriges gränser.

Ett missljud i denna enstämmiga Bellmanshyllning
var And. Fryxells monografi i "Berättelser ur
svenska historien", del 45 (1878). Den bekante
historikerns bemödande att reducera skalden till en vanlig
krogpoet gaf nytt lif åt Bellmansforskningen, hvars
resultat framlades i tidskrifter och tidningar samt
af Eichhorn i en mot Fryxell riktad broschyr,
"Bellman och hans senaste biograf" (1879). År
1892 följde A. Björkmans "Bellmansforskning", en
ypperlig materialsamling till skaldens biografi, och
hundraårsminnet af hans död firades 1895 bl. a.
genom värdefulla uppsatser i "Ord och bild" och
"Samlaren" (jfr sp. 1292) samt genom
publicerandet af "Outgifna dikter af C. M. Bellman",
med ett historisk-kritiskt utkast af R. Steffen, och
"C. M. Bellman, hans omgifning och samtid" af
Nils Erdmann, som 1899 offentliggjorde "C. M.
Bellman, en kultur- och karaktärsbild från
1700-talet", den fullständigaste af alla hittills utkomna
Bellmans-monografier. O. Levertins "En
Bellmans-karakteristik" (i "Från Gustaf III:s dagar", ny
uppl. 1897) och "Fredmans epistlar" (i "Svenska
gestalter", ny uppl. 1904) äro synnerligen
förtjänstfulla essayer öfver en diktare, om hvilken mycket
återstår att skrifva.
N. E–nn.

Bellmaniad, dikt i K. M. Bellmans maner eller
behandlande Bellman och bellmansfigurer.

Bellmanian, diktare i Bellmans maner.

Bellmansdagen. Skalden Bellmans genom
sällskapet Par Bricoles försorg resta byst å k. Djurgården
aftäcktes 26 juli 1829 med stor högtidlighet, i
närvaro af konung och tronföljare samt folk ur alla
samhällsklasser. Alltsedan dess firas årsdagen af
denna högtid (26 juli, "Bellmansdagen") hvarje år
såsom en folkfest med musik och sång (af Par Bricoles
kör) omkring nämnda Bellmansbyst. Äfvenledes har
Nordiska museet sedan 1893 årligen å Skansen
högtidlighållit denna dag medelst festliga anordningar,
hvari särskildt ingått Bellmans sånger, gustavianska
dansar samt ett festtåg, framställande typer ur
Bellmans diktning.

Bellmansfigurer. Se Bellman, sp. 1290.

Bellmans fränder, en af Atterbom införd
benämning på en grupp, med Bellman ungefär samtida
vitterhetsidkare, som enligt Atterboms mening voro
befryndade med Bellman i afseende på
världsåskådning och skaldskap: K. I. Hallman, O. Kexél, J.
Wallenberg, O. Rudbeck den yngste, J. M.
Lannerstjerna, K. Envallsson och E. Schröderheim. Med
lika mycket eller större skäl skulle dit kunna räknas
S. O. Tilas, K. A. Rooth m. fl.

Bellmanska sällskapet, ett vittert-backanaliskt
gille, som utgjorde en fortsättning af Gröna rutan
(se d. o.). Det stiftades i Stockholm 15 nov. 1824
af Bellmanssångaren A. A. Raab, skalden K. F.
Dahlgren, dåv. statskommissarien P. Westerstrand
m. fl. Ledamöternas antal fick uppgå till högst 24,
och efter hand invaldes bl. a. sidenkramhandlaren
Adolf Bellman (ganska begåfvad vitterlekare, son till
skalden Karl Mikael B.), författarna Stjernstolpe,
K. Livijn och P. Sondén, skådespelaren Lars
Hjortsberg och bildhuggaren Byström. Sällskapets
ändamål var att åter uppkalla Bellmans humoristiska
diktvärld genom antagna namn ur "Fredmans
epistlar", kostymer och antydningsvis genomförda
karaktärer därur, sång, tal och "måttligt tömmande af
pokalen". Man sammanträdde högst en gång i
månaden, och såsom högtidsdag firades 4 febr., K.
M. Bellmans födelsedag. Sällskapet blomstrade ännu
på 1830-talet och lär hafva sammanträdt ännu några
gånger efter Dahlgrens 1844 timade död. Bland
protokollen, som finnas bevarade i 7 handskrifna
folioband, framstå alster på vers och prosa af
Dahlgrens strömmande humoristiska ingifvelse. Jfr A.
Ahnfelt, "Bellmanska sällskapet" (1877).

Bellmanskören, en manssångförening, som 1891
utbröts ur typografiska kören i Stockholm, med
uppgift att hufvudsakligen odla Bellmanssånger. Under
E. Åkerberg som ledare har denna kör på flera
konserter vunnit anseende som en af de mest virtuosa
och tränade i landet.
A. L.

Bellmansro, ett idylliskt beläget friluftsschweizeri
i närheten af Bellmans byst på Djurgården vid
Stockholm. Det anlades 1828 och kallades först
Carlmarks konditori. Ombyggnad och utvidgning af
lokalen skedde 1896–97.

Bello [be’lljå], Andrés, sydamerikansk
författare, f. 1781 i Carácas, d. 1865 i Santiago i Chile,
var från utbrottet af revolutionen i Venezuela 1810
anställd vid denna stats legation i London, antog
1829 en honom erbjuden statstjänst i Chile och
blef s. å. redaktör af landets officiella tidning "El
Araucano" samt 1834 sekreterare i
utrikesdepartementet, 1843 därjämte rektor för det nya universitetet
i Santiago. Samtidigt deltog han i utarbetandet af
en civillag för Chile. B. var en rikt utrustad
personlighet och ovanligt verksam på det intellektuella
området. Han sysselsatte sig med filosofiska studier,
folkrätt (Principios de derecho internacional, 1840,
flere uppl.), litteraturhistoria, språklära (en högt
värderad, för en ny chilensk rättstafning pläderande
Gramatica de la lengua castellana 1847; 13:e uppl.
Madrid 1883, ny uppl. Paris 1891) och poetiska
öfversättningar samt skref framstående originaldikter. I

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:41:04 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbb/0689.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free