- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 2. Armatoler - Bergsund /
1327-1328

(1904) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Benecke, George Friedrich, tysk språkforskare - Benecke, Berthold Adolf, iktyolog och professor i topografisk anatomi - Bend. Förkortning för P. J. van Beneden. - Benedek, Ludwig von, österrikisk general. - Beneden. 1. Pierre Joseph van B., belgisk zoolog. 2. Edouard van B., belgisk anatom. - Benedetti, Vincente de, fransk diplomat.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

död af W. Müller och Zarncke (1854–66); 2
supplement därtill äro utgifna af Lexer (1870–74).

Benecke, Berthold Adolf, tysk iktyolog,
f. 1843 i Elbing, d. 1886 såsom professor i
topografisk anatomi vid universitetet i Königsberg, räknas
till antalet af dem, som i Tyskland mest kraftigt
verkat för fiskodling och fiskerinäringens höjande.
Från 1885 var han medlem af kommissionen för
utforskande af de Tyskland berörande hafven. Hans
viktigaste arbeten äro Fische, fischerei und
fischzucht in Ost- und Westpreussen
(1880–81), Die
teichwirtschaft
(1885; 3:e uppl. 1894) och Handbuch
der fischzucht und fischerei
(tills. med von der Borne
och Dallmer, 1886).

Bened., i naturvetenskapliga beteckningar
förkortning för P. J. van Beneden.

Benedek, Ludwig von, österrikisk general, f.
i Ungern 1804, ingick 1822 i armén och hade 1846
stigit till öfverste.
Såsom sådan deltog han
verksamt i det galiziska
upprorets undertryckande.
1848–49 stred han
med utmärkelse i Italien,
och sistnämnda år sändes
han som generalmajor till
Ungern, där han kämpade
med stor tapperhet.
Efter ungerska fälttågets
slut beordrades han till
Italien som chef för
Radetzkys stab, och 1853
blef han fältmarskalklöjtnant

illustration placeholder


samt chef för den österrikiska armékår, som
under Krimkriget var uppställd i Galizien. 1859
sändes B. åter till Italien, som chef för 8:e
armékåren, och utmärkte sig i slaget vid Solferino, där
han på sin flygel kastade piemonteserna tillbaka och
anträdde ett ordnadt återtåg. S. å. befordrades han
till "feldzeugmeister". I april 1860 blef han civil-
och militärguvernör i Ungern, men utnämndes efter
några månaders förlopp till öfverbefälhafvare för
österrikiska armén i Italien. Vid krigsutbrottet 1866
ställdes B. mot sin vilja i spetsen för nordarmén,
men visade sig ingalunda vuxen uppgiften att kämpa
mot preussarna. Efter krigets slut fick han afsked
med pension. En mot honom inledd undersökning
om hans krigföring afbröts på kejsarens befallning.
Den ädle och högsinnade mannen tillbragte sina
återstående dagar i tillbakadragenhet och dog i Graz 27
april 1881.
(C. O. N.)

Beneden. 1. Pierre Joseph van B.,
belgisk zoolog, f. 1809 i Malines, vardt 1836 professor
vid universitetet i Louvain och innehade ända till
sin död, 1894, lärostolen i zoologi och jämförande
anatomi därstädes. Han vardt 1842 ledamot af
belgiska vetenskapsakademien, 1860 direktör för dess
naturvetenskapliga klass och 1881 akademiens
president. Han var dessutom ledamot af Royal society,
franska institutet och andra lärda samfund, från 1884
af vetenskapsakademien i Stockholm. B. egnade sig
framgångsrikt åt forskningar rörande de lägre djuren,
parasitförhållandena, blåsmaskens utveckling och
hafsfaunan. Han utgaf bl. a. Zoologie médicale (2
bd, 1859; tills. med P. Gervais), Iconographie des
helminthes ou des vers parasites de l’homme
(1860),
La vie animale et ses mystères (1863), Ostéographie
des cétacés vivants et fossiles
(1868–77; tills. med
Gervais) och Histoire naturelle des cétacés des mers
d’Europe
(1889).

2. Edouard van B., den föregåendes son,
belgisk anatom, f. 1846 i Louvain, sedan 1870
professor i zoologi och jämförande anatomi i Liège, har
utgifvit ett stort antal viktiga arbeten inom den
jämförande anatomien och embryologien, hvilka till
största delen äro tryckta i den af honom tillsammans
med Ch. van Bambeke sedan 1880 redigerade
tidskriften "Archives de biologie".
2. R. T–dt.

Benedetti, Vincent de, grefve, fransk
diplomat, f. på Corsica 1817, d. 1900 i Paris, blef
efter att en tid hafva
varit ambassadsekreterare i
Konstantinopel 1855
direktör för den politiska
afdelningen i
utrikesministeriet och tjänstgjorde
som sekreterare vid
fredskongressen i Paris 1856.
År 1859 genomdref han
att Savojen och Nizza
afträddes till Frankrike, och
1861 utnämndes han till
detta lands sändebud i
Turin. Han uppbjöd
därefter alla sina krafter

illustration placeholder


för att åstadkomma en försoning mellan den påfliga
stolen och italienska regeringen. 1864 förflyttades
han till Berlin och sökte förgäfves på Napoleons vägnar
1866 åstadkomma en medling till Österrikes förmån
efter kriget s. å. Han spelade en viss roll i
Luxemburg-frågan, hvilken en tid hotade att framkalla
krig mellan Frankrike och Preussen. Under de
ödesdigra dagarna från 9 till 13 juli 1870 trädde B:s
personlighet i förgrunden. Å sin monarks vägnar
protesterade han mot prins Leopolds af Hohenzollern
kandidatur till spanska kronan och fordrade, att
konungen af Preussen skulle afgifva den försäkran,
att ingen prins af Hohenzollern skulle få tillåtelse att
uppträda som kandidat till den spanska tronen.
Hastigt spred sig det ryktet, att konungen af
Preussen, som för tillfället vistades i Ems, vägrat mottaga
det franska sändebudet och personligen förolämpat
B. Den förra delen af ryktet var sann, den senare
icke, såsom B. sedermera själf erkände. Emellertid
bidrog detta rykte väsentligt att påskynda krigets
utbrott. B. var äfven inblandad i ett annat
intrigspel, som stod i samband med krigsförklaringen af
1870. 25 juli s. å. lät nämligen Bismarck i "Times"
offentliggöra ett utkast till en traktat mellan Preussen
och Frankrike. Enligt detta utkast, som förskref sig
från 1866, skulle Frankrike garantera Preussen dess
nya maktställning i Tyskland mot det att preussiska
regeringen icke hindrade Frankrike att annektera
Belgien. Bismarck förklarade, att förslaget härrörde
från fransk sida och att konceptet, skrifvet med
B:s handstil, funnes i det preussiska utrikesarkivet.
B. å sin sida påstod, att han endast nedskrifvit
förslaget efter Bismarcks diktamen, och att han råkat
kvarglömma konceptet hos den senare. På hvems
sida sanningen befinner sig i dessa påståenden, är
ännu omstridt. B. utträdde 1871 ur statens tjänst
och begaf sig till Italien. Sedermera lät han inskrifva
sig såsom advokat i Ajaccio och blef 1877 ledamot
af generalrådet (landstinget). Till försvar för sin

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:41:04 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbb/0706.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free