- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 2. Armatoler - Bergsund /
1421-1422

(1904) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Berg - Berg. Socken. - Berg, Johan, sjömilitär - Berg, Gustaf, ämbetsman - Berg, Peter, militär - Berg, Magnus, norsk träskulptör. - Berg, Jens Kristina norsk historiker - Berg, Fredrik Vilhelm Rembert (Fedor Fedorovitj) von - Berg, Fredrik Niklas, öfversättare - Berg, 1. Isak Albert B., sånglärare. 2. Josef Albert Soult B., marinmålare.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

innan den nye regenten kommit till myndig ålder,
besattes hans land 1813 af de allierade;
storhertigdömet upplöstes, och B. lämnades, genom
Wienkongressens beslut 1815, åt Preussen. Jfr
Schönneshöfer, "Geschichte des bergischen landes"
(1895).

Berg. 1. Socken i Jämtlands län, Bergs tingslag.
Jämte Åsarne 1,197 kvkm. 2,860 inv. (1903). B.
bildar med Klöfsjö, Rätan och Åsarne ett konsistoriellt
pastorat i Härnösands stift, Jämtlands södra kontrakt.
– 2. Socken i Kronobergs län, Norrvidinge härad.
8,035 har. 1,174 inv. (1903). B. bildar med
Ormesberga ett konsistoriellt pastorat i Växjö stift,
Norrvidinge kontrakt. – 3. Socken i Skaraborgs län,
Vadsbo härad. 4,272 har. 1,046 inv. (1903). B.
bildar med Lerdala, Timmersdala och Böja ett
konsistoriellt pastorat i Skara stift, Billings kontrakt. –
4. Socken i Västmanlands län, Snefringe härad.
6,328 har. 1,114 inv. (1903). B. utgör ett
konsistoriellt pastorat i Västerås stift, Munktorps
kontrakt. – 5. Tingslag i Jämtlands län, ingår i
Härjedalens domsaga och Jämtlands södra fögderi samt
omfattar socknarna Berg, Åsarne, Rätan, Klöfsjö.
2,469 kvkm. 5,972 inv. (1903).

Berg, Johan, sjömilitär. Bergenstjerna.

Berg, Gustaf, ämbetsman. Se Palmquist
(adlig ätt).

Berg, Peter, militär. Se Lilliehorn.

Berg, Magnus, norsk träskulptör,
elfenbenssnidare och målare, f. 1666, d. i Köpenhamn 1739,
var först i tjänst hos ståthållaren U. F. Gyldenlöve,
som blifvit uppmärksam på hans talang för
träskulptur och genom sitt inflytande skaffade honom
kungligt understöd för studieresor i Italien och andra
länder. Som skulptör af vaser o. d. stod B. mycket
högt, hvaremot hans försök som målare icke slogo
lika lyckligt ut. Af hans arbeten finnas många i
Köpenhamn: en stor vas, med utsmyckningar af brons
och silfver, elfenbensreliefer och hans själfporträtt
(målning).
Y. N. (O. G–g.)

Berg, Jens Kristian, norsk historiker och [Christian]
jurist, f. 1775 i Köpenhamn, blef 1792 student, var
1795–98 amanuens vid kungl. biblioteket och blef
1800 volontär i räntekammaren. På kallelse af grefve
Wedel blef han 1803 "sorenbirkeskriver" i dennes
grefskap, Jarlsberg, och bodde därefter på gården
Gulli (vid Tönsberg) till 1814, då han utnämndes till
justitiarius (president) i Akershus stiftsöfverrätt, från
hvilket ämbete han tog afsked 1844. Han dog 1852.
Som ämbetsman och som ledamot i flere
kommittéer o. s. v. utvecklade B. en betydlig verksamhet.
1814 var han medlem af det storting, som beslutade
föreningen med Sverige, och 1816–17 uppehöll han
sig i Köpenhamn såsom norsk kommissarie för att
bestämma Norges andel i Danmarks statsskuld. Han
var i besittning af en omfattande historisk lärdom,
hvars frukter mestadels äro att söka i de noter, med
hvilka han försåg andras arbeten, och företrädesvis i
de två källskriftsamlingarna "Budstikken" (1817
–29) och "Samlinger til det norske folks og sprogs
historie" (1833–39). Hans enda större, särskildt
utgifna, arbete är Historisk underretning om
landevärnet
o. s. v. (1830). Den tid, med hvilken B.
som historiker mest sysselsatte sig, var perioden efter
1537. Enligt hans uppfattning blef Norge under
denna tid ytterst orättvist behandladt af den danska
regeringen, och hans harm däröfver framträder
synnerligen skarpt i hans skrifter, hvilka oaktadt denna
ensidighet hafva verkligt värde.
Y. N.

Berg, Fredrik Vilhelm Rembert
(Fedor Fedorovitj) von, senare grefve Berg,
rysk statsman, f. i
Livland 1794, inträdde 1812
i armén för att deltaga
i fälttåget mot Napoleon,
under hvilket han inom
kort avancerade till
öfverstelöjtnant. Sedermera
gjorde han flera resor i
södra Europa och
orienten, var attacherad vid
de ryska beskickningarna
i München och Neapel,
deltog i turkiska fälttåget
1828–29, i kufvandet
af polska upproret 1830
–31, i ungerska fälttåget 1849 samt ådagalade

illustration placeholder


både militärisk och diplomatisk skicklighet. Under
orientaliska kriget 1853–56 utnämndes B. (1855) till
generalguvernör i Finland, på hvilken post han
kvarstod till 1861. Hans organisatoriska förmåga röjde
sig i åtskilliga åtgärder till främjande af landets
ekonomiska utveckling. Finlands första järnväg, den
1858 påbörjade järnbanan mellan Hälsingfors och
Tavastehus, tillkom i väsentlig mån på hans initiativ.
Däremot förhöll sig B. likgiltig till de kraf på
förverkligande af Finlands politiska författning, hvilka
efter Alexander II:s uppstigande på Finlands och
Rysslands troner alltmera läto sig förnimmas inom
det finska samhället. Särskildt ådrog han sig allmän
ovilja genom godtycke mot pressen. Den allmänna
opinionen blef honom slutligen öfvermäktig, och 1861
bortkallades han från Finland. Två år senare, under
polska upproret, utnämndes han efter storfurst
Konstantin till ståthållare i Polen, i hvilken egenskap
han undertryckte upproret och bedref detta
konungarikes omorganisation till en "Weichselprovins". 1866
blef han generalfältmarskalk. Döden träffade honom
1874 i Petersburg, under det kejsar Alexander II
gjorde honom ett besök. 1856 hade han blifvit
upphöjd i finskt grefligt stånd.
R. C.*

Berg, Fredrik Niklas, öfversättare för
teatern, f. på Brostorp i Halland 13 febr. 1802,
tjänstgjorde vid landsstaten till 1856, då han blef
kassör vid telegrafverkets centralstation i Stockholm.
Han afgick från denna befattning 1875. Död i
Stockholm 8 sept. 1884. B. var en skicklig och särdeles
flitig öfversättare. Han öfverflyttade till svenska vid
pass 250 teaterpjäser samt en massa franska och
tyska romaner, däribland många af Dumas d. ä.

Berg. 1. Isak Albert B., sånglärare, f. 22 sept.
1803 i Stockholm, d. 1 dec. 1886 därstädes, inskrefs
efter aflagd examen 1824 i k. kansliet, men egnade
sig snart åt sångkonsten och studerade för Siboni i
Köpenhamn. 1827–29 reste han i Tyskland och
Italien, uppträdde på konserter, debuterade i "Jefta"
i Venezia 1828 samt utförde sedan i Triest och
andra städer en mängd tenorpartier i italienska
operor. Efter sin återkomst till Stockholm blef han
1831 hofsångare och ledamot af Musikaliska
akademien. 1831–50 och 1862–70 hade han
anställning såsom sångmästare vid k. operan. Därjämte
utvecklade han en storartad verksamhet såsom privat
sånglärare. Bland hans elever, som påstås ha

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:55 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbb/0753.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free