- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 2. Armatoler - Bergsund /
1423-1424

(1904) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Berg, 1. Isak Albert B., sånglärare. 2. Josef Albert Soult B., marinmålare. - Berg, Per Gustaf, boktryckare, skriftställare - 1. Berg, Fredrik Teodor B., läkare, statistiker.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

uppgått till ett antal af öfver 2,000, märkas Oskar II,
prins Gustaf, Jenny Lind, O. Arnoldson, Amalia
Riego m. fl.
A. L.

2. Josef Albert Soult B., den föregåendes
son, marinmålare, f. 1832 i Stockholm. Döfstum från
sin tidigaste barndom, var han efter fullbordade
skolstudier elev vid konstakademien 1851–53, gjorde
1853 en studieresa på Östersjön och Nordsjön ombord
å ett linjeskepp samt begaf sig s. å. till Düsseldorf,
där han vistades några år och arbetade under A.
Achenbachs ledning. Efter vidsträckta resor genom
Holland, Belgien, Frankrike och Italien återvände
B. 1865 till Stockholm. Motiven till sina arbeten
har han hämtat både från fosterlandets skärgård och
från främmande kuster. Ett jämnt och raskt
utförande, en flärdfri och okonstlad uppfattning af
naturen, en stundom något konventionell
färgbehandling äro de drag, som man återfinner i dessa taflor.
Nationalmuseum eger af B. Storm vid holländska
kusten. Hamnen i Palermo
och Linjeskeppet Ölands
strid med engelska örlogsfartyg år 1704
ha från
museet blifvit flyttade, den ena till Vänersborgs
museum, den andra till Karlskrona
landshöfdingeresidens. Vinter i skärgården finnes på Göteborgs
museum. Vid sidan af sin konstnärliga verksamhet
har B. tagit liflig del i arbetena för
döfstumbildningen i vårt land.
Upk.*

Berg, Per Gustaf, boktryckare, skriftställare,
f. 5 jan. 1805 i Uppsala, blef student därstädes
1821, var bokhandlare i Stockholm 1828–42 och
boktryckare i denna stad 1843–74. Död 14 juli
1889 därstädes. B. samlade och utgaf bl. a.
Anteckningar om svenska qvinnor (1864–66), Svenska
ordnar, sällskaper och föreningar m. m.
(1873) samt
Svenska minnen på utländska orter (1874). Bland
de mer än 500 arbeten, som utkommo på hans förlag,
var ett Svenskt konversations-lexikon (1845–52),
i hvilket han själf var medarbetare.

Berg. 1. Fredrik Teodor B., läkare,
statistiker, f. 5 sept. 1806 i Göteborg, blef student i Lund
1823 och efter aflagda
examina 1836 kallad till
docent i anatomi
därstädes. Någon
lärarverksamhet vid universitetet
kom han dock aldrig att
utöfva, då Stockholms
sjukvårdsanstalter och
medicinska högskola
skyndade att fästa honom vid
sig. Först vid Allmänna
garnisonssjukhuset och
sedan vid Allmänna
barnhuset utöfvade han en
omfattande praktisk

illustration placeholder


verksamhet samt förordnades därjämte att förestå
lärarplatser vid Karolinska institutet först i rättsmedicin
(1841–45) och därefter i pediatrik. Under tiden
hade han (1842) utnämnts till öfverläkare vid
barnhuset och ledare af den kliniska undervisningen
därstädes. Vidsträckta utrikes studieresor bidrogo att
ytterligare rikta B:s erfarenhet. Men då han med
däraf skärpt blick för de rådande missbruken påyrkade
genomgripande reformer af de sanitära anordningarna
vid barnhuset, möttes han från styrelsens sida af
ett motstånd, inför hvilket han snart ej hade annat
val än att afgå från sin plats. Innan den inlämnade
afskedsansökningen hunnit bifallas, hade B. (1849)
kallats till ledamot af sundhetskollegium. Från
detta första skede af hans verksamhet böra, utom den
högt skattade ledningen af den pediatriska kliniken,
särskildt framhållas alstren af hans ganska betydande
medicinska skriftställarverksamhet – t. ex. Om torsk
hos barn
(1846), Kliniska föreläsningar i
barnsjukdomarne vid allm. barnhuset i Stockholm
. I. (1853),
Bidrag till Sveriges medicinska topografi (s. å.) –
och hans deltagande i grundandet af tidskriften
"Hygiea", hvilken 1885 har de sista bidragen af
B:s penna. – B:s namn är dock egentligen fäst
vid ett helt annat verksamhetsfält, nämligen det
statistiska. Redan vid universitetet hade undersökningar
på detta område varit honom en
älsklingssysselsättning; den gren af läkarvetenskapen, åt hvilken han
därpå företrädesvis egnade sig, och den "méthode
numérique", hvilken, samtidigt med hans första
utländska resor, kom till heders inom medicinen, bidrogo
i sin mån att vidmakthålla hans håg för statistisk
forskning, och därigenom att han förordnades till
ledamot i kungl. tabellkommissionen (1850), gafs i
själfva verket uppslaget till en genomgripande
förändring i hans livsverksamhet. Afgjordt egnade han
sig åt statistiken, alltifrån det han af sina nye
ämbetsbröder (1853) förmåddes att öfvertaga den
ledigvordna sekreterarebefattningen inom nämnda
kommission, och sedan fullföljde han nära nog till
lefnadens slut arbetet i statistikens tjänst ihärdigt och
samvetsgrant, framgångsrikt och erkändt af såväl
vårt eget land som utlandet. Redan 1854 blef
inrättandet af ett större statistiskt ämbetsverk ifrågasatt;
B. var ledamot af den kommitté, som utarbetade förslag
i detta hänseende, samt företog för kommitténs räkning
en vidsträckt resa för studiet af likartade
organisationer i främmande länder. 1858 förordnades han att
tills vidare öfvertaga chefskapet för den nyinrättade
statistiska centralbyrån och blef, sedan ämbetsverket
erhållit en ny organisation, i nov. 1879 utnämnd
till öfverdirektör och chef för verket, från hvilken
befattning han dock samma års sista dag erhöll afsked.
(Från sundhetskollegium [medicinalstyrelsen], där B.,
om ock blott nominellt, kvarstått såsom
medicinalråd, erhöll han 1877 afsked.)
Befolkningsstatistiken, det dyrbara arfvet från äldre tider, blef af
B. med sann pietet vårdad och än vidare utbildad
samt allt vidsträcktare områden gjorda till föremål
för det statistiska ämbetsverkets undersökningar och
bearbetningar, såsom k. m:ts befallningshafvandes
femårsberättelser, Sveriges jordbruk och
boskapsskötsel, sparbankerna, riksdagsmannavalen, den
kommunala rösträtten samt kommunernas fattigvård och
finanser. Såväl af dessa statistiska serier som ock af
den tidskrift, Statistiska centralbyrån utgifver, hafva
väsentliga delar – tidtals hela häften – flutit ur B:s
penna. Bland dessa alster af hans statistiska
författarskap må nämnas den rikhaltiga volym, som
undertiteln Befolknings-statistik. Ny följd 1851–55.
I:1
. bildar afslutningen af den gamla
tabellkommissionens arbeten eller, om man så vill, inledningen
till det nya statistiska ämbetsverkets redogörelser,
samt vidare de i Statistisk tidskrift inrymda
monografierna om Dödligheten i första lefnadsåret (1869),
om den numeriska Proportionen mellan könen (1871)
och om Årstidernas inflytande på dödligheten (1879).
– B. blef medicine doktor i Lund 1839, filos.
hedersdoktor i Uppsala 1877 och hedersdoktor inom

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:55 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbb/0754.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free