- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 2. Armatoler - Bergsund /
1425-1426

(1904) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Berg, Fredrik Teodor B., läkare, statistiker. - 2. Rudolf Fredrik B., industriidkare - 3. Johan( John) Wilhelm B. - Berg, Carl, dansk skolman och filolog - Berg, Franziska, tysk skådespelare - Berg, Karl Johan, ämbetsman f. 1819 i Stockholm.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

juridiska och statsvetenskapliga fakulteten i Köpenhamn
1879. Han blef ledamot af Fysiografiska sällskapet
i Lund 1837, af Vetenskapsakademien 1847, af
Vetenskaps- och vitterhetssamhället i Göteborg 1849
(hedersledamot 1875) och af Landtbruksakademien
1870 (hedersledamot 1880) samt hedersledamot af
Svenska läkarsällskapet 1879. Dessutom var han
ledamot af många för medicin eller statistik verksamma
vetenskapliga institutioner i utlandet. Han afled i
Stockholm 7 maj 1887. Biogr. af Elis Sidenbladh (i
Lefnadst. öfver Vet. akad:s led.; bd IV, 1901).
K. S.

2. Rudolf Fredrik B., den föregåendes
son, industriidkare, f. 31 maj 1846 i Stockholm,
aflade 1865 mogenhetsexamen på reallinjen,
genomgick 1865–68 Teknologiska institutet, hade
därefter några tillfälliga anställningar och uppdrag
samt blef 1873 disponent för skånska
cement-aktiebolaget i Malmö. Jämte denna befattning har han
verkat i ett stort antal af honom själf bildade bolag,
de flesta i sammanhang med cementbolagets
verksamhet. B. har gjort sig mycket förtjänt om
utvecklingen af den svenska cement-industrien, och
det under hans ledning tillverkade cementet har
under namn af lomma-cement (efter fabriken vid
Lomma) vunnit anseende och afsättning inom flera
världsdelar. Lifligt intresserad för arbetarfrågorna,
särskildt egnahems-frågan, har B. därjämte inlagt
stora förtjänster om uppkomsten af Limhamns
municipalsamhälle, som nu är på väg att öfvergå till
köping och räknar omkr. 7,000 invånare. Han har
likaledes varit en drifvande kraft vid bildandet af
Malmö föreläsningsförening (1882, sedan utvidgad
till Malmö biblioteks- och föreläsningsförening), af
Södra Sveriges ångpanneförening (1895) och af
föreningen Malmö högre handelsinstitut (1904), i hvilka
föreningar han alltifrån början varit ordförande.
Genom en mängd föredrag har han dessutom verkat
för ångfärje-förbindelse mellan Malmö och
Köpenhamn, påvisat de fördelar, som frihamns- och
frihandels-institutionerna medföra för industrien, samt
arbetat i den fria missions- och
nykterhetsverksamhetens tjänst. 1894–95 var han ledamot af den
s. k. frihamnskommittén. Sedan 1882 har han varit
ledamot af Malmö stadsfullmäktige.

3. Johan (John) Vilhelm B., den
föregåendes broder, läkare, f. 2 mars 1851 i Stockholm,
blef 1869 student i
Uppsala, där han 1874 tog
med. kandidatexamen.
Efter att 1878 hafva
aflagt licentiatexamen vid
Karolinska institutet samt
1878–79 tjänstgjort
såsom amanuens, kallades
han 1881 till docent i
kirurgi därstädes och
promoverades s. å. till med.
doktor i Uppsala, efter att
hafva försvarat afh.
Studier öfver tungkräftan och
dess behandling
.

illustration placeholder


1880–85 tjänstgjorde han därjämte såsom biträdande
läkare vid ortopediska institutet. 1885 utnämndes han
till e. o. professor i kirurgi vid Karolinska institutet
och biträdande öfverkirurg vid Serafimerlasarettet och
bestridde 1885–92 därjämte platsen som öfverläkare
vid kronprinsessan Lovisas vårdanstalt för sjuka barn.
1893 blef han ord. professor i kirurgi vid
Karolinska institutet samt öfverkirurg vid
Serafimerlasarettet och chef för dess ekonomi och förvaltning. B.
åtnjuter ett synnerligen stort anseende såsom kirurg och
har vid sidan af sin lärar- och ämbetsverksamhet
utöfvat en mycket vidsträckt praktik. Genom flera
resor i utlandet och studier vid dess förnämsta
kliniker har han tillegnat sig den moderna kirurgiens
metoder. Af B:s många vetenskapliga uppsatser må
utom den ofvan anförda nämnas de i "Hygiea"
införda Fall af struma colloides; extirpation; helsa
(1882, bd 43), Om nervsträckning (1883, bd 45), Om
strumaextirpation
(1884, bd 46), Fall af cancer
oesophagi
; oesophagostomia (1885, bd 47), Om
lefverresektion
(1893, bd 55) och Om ureterens behandling
vid operation för njurtuberkulos
(1899, bd 61) samt
de i "Nord. med. arkiv" förekommande Fall af
hårsvulst
; gastrotomi; hälsa (1887, bd 19), Bidrag till
kännedomen om sjukdomarna i näsans bihålor samt
till läran om cerebrospinalvätskas flytning ur näsan

(1889, bd 21), Om den s. k. osteo-periostitis
albuminosa v. serosa
(1892, bd 24), Bidrag till den
operativa behandlingen af ectopia vesicæ
(1893, bd
25), Om refbenskondrit (1895, bd 27), Om den
kirurgiska behandlingen af ulcus ventriculi
(1898, bd
31) och Ueber die bedeutung des einfachen
gethierschten hautlambeaus in der plastischen chirurgie
(1901),
vidare Om trigeminus-nevralgiernas operativa
behandling
(i "Förhandl. vid 5:e Allm. sv. läkarmötet i
Stockholm", 1891), hans tal vid 6:e Allm. sv.
läkarmötet 1892 Om den kirurgiska tuberkulosens
behandling
samt hans föreläsning vid tillträdet af
professuren, Om den moderna hjernkirurgien
("Hygiea", bd 56 II). Därjämte har B. sedan sitt
tillträde till professuren årligen utgifvit Rapport från
Kongl. Serafimerlasarettet
och redigerar sedan 1901
den kirurgiska afdelningen af "Nordiskt medicinskt
arkiv". Han blef 1900 ledamot af Krigsvet. akad.
och 1901 af Vet. akad.
(R. T–dt.)

Berg, Carl, dansk skolman och filolog, f. 1812
i Kolding, d. 1895, blef 1846 öfverlärare vid
metropolitanskolan i Köpenhamn och var 1864–89
rektor vid Frederiksborgs lärda skola, som han ställde
i organisk förbindelse med det kommunala
skolväsendet. Af hans skrifter må nämnas: Græsk formlære
(1843; 7:e uppl. 1892), Græsk-dansk haandordbog
(1864, 2:a uppl. 1885), Om sprogenes udbredelse og
slægtskab
(1868) och Vor ABC:s historie (1871).
E. Ebg.

Berg, Franziska, tysk skådespelerska, f. 1813,
var 1831–89 anställd vid hofteatern i Dresden.
Död 1893. Hennes spel utmärkte sig för natur och
måttfullhet, hennes själfulla organ gaf de bästa
uttryck åt smärta och hänförelse i tragedien, och
i lustspelet utvecklade hon en fin humor. Till hennes
förnämsta roller hörde Lady Macbeth, Phædra och
Isabella i Schillers »Die braut von Messina». [rättelse nfbc/0015]

Berg, Karl Johan, ämbetsman, f. 28 jan.
1819 i Stockholm, blef 1836 student i Uppsala och
antogs, efter aflagda examina, 1840 till e. o.
tjänsteman vid hufvudstadens juridiska ämbetsverk. 1845
blef han fiskal och 1848 assessor i Svea hofrätt, 1853
t. f. byråchef för lagärenden vid
justitie-stats-expeditionen. 1855 revisionssekreterare, 1858
expeditionschef vid nyssnämnda expedition, 1859 justitieråd,
1868 konsultativt statsråd samt 1875 t. f. och 1880
ord. president i Svea hofrätt, från hvilket ämbete
han 1889 erhöll afsked. Jämte dessa ämbeten har

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:55 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbb/0755.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free