- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 2. Armatoler - Bergsund /
1433-1434

(1904) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Berg, Johan Fridtjuv. Skolman, författare och riksdagsman. - Berg, Karl Alfred, musiker f. 1857 i Hudiksvall - Berg, Gunnar, målare f. 1863 på Lofoten - Berg, Emma. Se Meissner. - Berga. 1. Socken i Kronobergs län. 2. Socken i Skaraborgs län. - Berg-abborren. Se Kungsfisksläktet. - Bergaigne, Abel. Fransk språkvetenskapsman, indolog

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

vid bildandet ai "Folkbildningsförbundet") äfvensom
för höjandet af folkskollärarnas bildning genom
pedagogiska bibliotek, omdanande af seminarierna,
öppnande af tillträde till universiteten samt upprättande
af pedagogiska professurer. B. har varit flitig
medarbetare i skolpressen (företrädesvis "Svensk
läraretidning") och verksam deltagare i
folkskollärarkårens föreningsrörelse (han är sedan 1885 medlem
af centralstyrelsen för Sveriges allmänna
folkskollärarförening samt var 1887–97 föreningens
sekreterare och utgifvare af dess årsskrift). Han har
utgifvit pedagogiska skrifter (Folkskolan som
bottenskola
, 1883; Folkbildnings-politikern Adolf
Diesterweg
, 1890; Johan Amos Comenius, 1892; Huru
folkskolestadgan tillkom
, 1892; Om behandlingen af
sedligt försummade och vanartade barn
, 1900;
Stafningsreformen, 1902), ungdomsböcker (i
barnbiblioteket "Saga") samt skolböcker och skolkartor
(läroböcker i svensk historia, geometri och geografi,
väggkartor öfver Stockholm och Stockholms omgifningar)
m. m. Inom riksdagen har B. vid sidan af de
pedagogiska frågorna intresserat sig företrädesvis för de
sociala.

Berg, Karl Alfred, musiker, f. 13 okt. 1857
i Hudiksvall, blef 1877 student vid Uppsala
universitet och 1888 filos. kandidat i Lund samt har
där sedan 1889 varit studentkapellets ledare och
sedan 1891 studentsångföreningens anförare, med
undantag af åren 1894–96, då han idkade
musikstudier vid Leipzigs konservatorium. Tillika blef
han 1892 t. f. och 1897 ord. kapellmästare vid
universitetet. På olika tider har han äfven varit
dirigent för Malmö musikförening, musiksällskapen
i Landskrona och Lund samt en del smärre körer.
Den lundensiska studentsångföreningens många
sångarfärder har han ledt sedan 1892, senast den
framgångsrika till utställningen i S:t Louis 1904. B.
har komponerat kantater, rekviem, orkestersaker,
manskvartetter och solosånger. Dessutom har han i
botaniskt syfte företagit studieresor och offentliggjort
uppsatser i "Botaniska notiser" och "Lunds
universitets årsskrift".
A. L.

Berg, Gunnar, norsk målare, f. 21 maj 1863
i Svolvær på Lofoten, studerade i Düsseldorf, Berlin
och Paris, bodde dessemellan i sin barndomsbygd och
målade ganska käcka, brokiga skildringar af hafvet,
fjällen, fiskarlifvet. Till följd af en kräftböld blef
han krympling 1893 och dog 23 dec. s. å. i Berlin.
Representerad i Stockholms nationalmuseum af en
liten Lofotenbild.
G–g N.

Berg, Emma. Se Meissner.

Berga. 1. Socken i Kronobergs län, Sunnerbo
härad. 17,861 har. 2,966 inv. (1903). Annex till
Hvittaryd, Växjö stift, Sunnerbo kontrakt. – 2.
Socken i Skaraborgs län, Vadsbo härad. 2,360 har.
497 inv. (1903). Annex till Hassle, Skara stift,
Mariestads kontrakt.

Berg-abborren, zool. Se
Kungsfisksläktet.

Bergaigne [bärgä’nj], Abel, fransk
språkvetenskapsman, indolog, f. 31 aug. 1838 i Vimy (dep.
Pas-de-Calais), inträdde på tjänstemannabanan, men
öfvergaf den snart för att i Paris egna sig åt
indologiska och språkvetenskapliga studier, särskildt under
ledning af den såsom lärare utmärkte sanskritisten
Hauvette-Besnault. Från 1867 verkade B. som lärare
i sanskrit ("répétiteur") vid den nyinrättade "École
pratique des hautes études en Sorbonne", en
verksamhet, som afbröts af hans deltagande i
fransk-tyska kriget, där han tjänade såsom löjtnant i
nationalgardet. 1877 blef han lärare ("maître de
conférence") vid universitetet i Sorbonne. Sedan 1885
innehade B. en särskildt för honom inrättad professur
i sanskrit och jämförande indo-europeisk
språkvetenskap i Sorbonne och företrädde samma ämnen såsom
ledamot i "Académie des inscriptions et
belles-lettres". 6 aug. 1888 omkom han genom
olyckshändelse på en rekreationsvandring i de franska
alperna. – B. var en af de störste sanskritlärde, som
någonsin funnits. Viktigast äro hans undersökningar
rörande det äldsta indiska litteraturverket,
"Rigveda", och dess tolkning. I dessa åt den indiska
exegesen och religionen egnade undersökningar ställer
sig B. alltmer i motsats till R. v. Roth, hvilken genom
den rigvediska delen i den s. k. Petersburg-ordboken
är den egentlige grundläggaren af det vetenskapliga
rigvedastudiet. B. betonade framför allt, att
"Rigveda" långt ifrån att vara en samling af jämförelsevis
enkla och primitiva minnesmärken af en ursprunglig,
på omedelbar naturåskådning grundad, religion
tvärtom måste betraktas under synpunkten af en i hög
grad utbildad liturgisk och sakrifikal teknik med i
hög grad konstlade och rent af paradoxa element,
m. a. o. att den innehåller offerhymner, som äro
uttryck för en starkt utbildad präst- och offerreligion.
Hans viktigaste arbeten på detta område äro La
religion védique d’après les hymnes du Rig-Veda

(3 bd, 1878–83), La Samhita primitive du
Rig-Veda, Nouvelles recherches sur l’histoire de la
Samhita du Rig-Veda, La division en adhyayas du
Rig-Veda, Études sur le lexique du Rig-Veda,
Recherches sur l’histoire de la liturgie védique
(alla i
"Journal asiatique"). Rigvedastudiet tjänar också
ett af V. Henry efter B:s död utgifvet arbete Manuel
pour étudier le sanscrit védique
(1890). Själf hade
B. utgifvit en allmän sanskritgrammatik, Manuel
pour étudier la langue sanscrite
(1884). Såsom sin
egentliga lifsuppgift hade B. uppgjort planen att
öfversatta "Rigveda" enligt af honom i "Religion
védique" framställda grundsatser. Vid hans död
funnos emellertid ännu blott öfversättningar (på
försök) af enstaka hymner, offentliggjorda i "Mémoires
de la société de linguistique de Paris". Andra
öfversättningar af B:s hand äro "Sacountala, par
Calidasa, drame en sept actes" (1884; tillsammans med
P. Lehugeur) samt (den buddistiska) dramen
"Nagananda" ("la Joie des serpents", 1879). Till
sanskrit-området hörde hans förstlingsarbete, en kritisk
edition och öfversättning af "Bhamini-vilasa" (1871).
På det språkvetenskapliga området röra sig – utom
en öfversättning af ett arbete af Georg Curtius –
följande arbeten: De la valeur phonétique de
l’Anusvara sanscrit, Du prétendu changement de ar final
en o en sanscrit, Du rôle de la dérivation dans la
déclinaison indo-européenne
m. fl. (i "Mémoires de
la Société de linguistique de Paris") samt den
latinska tesen för doktorat De conjunctivi et optativi in
indoeuropæis linguis informatione et vi antiquissima

(1877). Af specifikt syntaktiskt innehåll äro Essai
sur la construction grammaticale considérée dans
son développement historique, en sanscrit, en grec,
en latin, dans les langues romanes et dans les langues
germaniques; Quelques observations sur les figures
de rhétorique dans le Rig-Veda
(i "Mémoires de la

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:55 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbb/0759.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free