Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Berg, Frans Oskar Teodor, bildhuggare. - Berg, Georg Vilhelm, historiks, arkeologisk och genealogisk forskare. - Berg. 1. Karl (Carl) Oskar B., nykterhetstalare och tidskriftsutgifvare. - Berg. 2. Karolina Vilhelmina B., religiös skriftställare under signaturen L. S. - Berg, Johan Fridtjuv. Skolman, författare och riksdagsman.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Mandolinspelaren i marmor (på Stockholms slott) samt – äfvenledes
i marmor – De första stegen och Gosse som
modellerar (Nationalmuseum). Andra i Rom utförda arbeten
voro, förutom porträttbyster, Faun och satyr samt
Kristus vid tolf års ålder. B. var sedan bosatt i
London och från 1880 i Stockholm. Han utförde
dekorativa figurer för Uppsala universitetshus,
kvinnofiguren Kiss me, byster, bland dem K. G. Tessins
för Nationalmuseum, och har medverkat vid prydandet
af konstakademiens nybyggnad, för hvilken han
modellerat fyra relieffigurer i huggen sten,
framställande antikens, medeltidens, renässansens och vår
tids konst, och fyra medaljonger, hvarjämte han
omarbetat Qvarnströms fyra fasadfigurer å den äldre
akademibyggnaden (arkitekturen, skulpturen,
målarkonsten och gravyren) till fristående takfigurer.
B. utförde efter återkomsten från London
illusoriska grupper öfver ämnon ur Jesu lif och
anordnade vid Stockholmsutställningen 1897 ett Bibliskt
galleri af dylika grupper.
K. W–n.*
Berg, Georg Vilhelm, historisk, arkeologisk
och genealogisk forskare, f. 8 aug. 1839 på Visingsö,
genomgick Jönköpings elementarläroverk och
tjänstgjorde sedermera vid bruk i bergslagen. År 1870
kom han till Göteborg, där han 1872 inträdde som
kassör vid Bergslagsbanan och 1876 blef detta företags
förste kamrerare, med hvilken befattning han äfven
förenat samma tjänst vid Göteborgs–Hallands och
Göteborgs–Borås järnvägar. År 1902 blef han
Bergslagsbanans byråchef, med bibehållande af
samma tjänsteåligganden som förut. B. har utöfvat
en ytterst flitig forsknings- och skriftställarverksamhet
samt äfven arbetat för utveckling af Göteborgs och
dess omnejds andliga intressen och vårdande af ortens
minnen. Så var han 1878 den främste stiftaren af
sällskapet "Gnistan" och under en följd af år dess
nitiske sekreterare samt medverkade som sådan
kraftigt vid konstutställningarna 1881, 1886 och
1891. Han har inlagt ett betydande arbete för
Göteborgs slöjdförening och dess samlingar i
egenskap af dess bibliotekarie och konservator. Han var
1886 en af stiftarna af Göteborgs och Bohus läns
fornminnesförening och har alltsedan varit dess
sekreterare och redaktör af dess tidskrift. Därjämte
har B. såsom ledamot i styrelsen för Göteborgs
museum under en följd af år deltagit i dess
utvecklingsarbete. Sin arkeologisk-historiska
författarverksamhet började B. egentligen på 1870-talet dels i
"Svenska fornminnesföreningens tidskrift" (Om
Visingsö), dels i de af Bohus läns hushållningssällskap
bekostade "Bidrag till kännedom om Göteborgs och
Bohusläns fornminnen och historia". B. var bl. a.
en af de förste, som behandlade de s. k. svenska
verkstadsfynden, och den förste, som redogjort för
grafvar i vårt land, motsvarande de s. k. bornholmska
brandpletterne (i Vitt. hist. o. ant. akad:s
"Månadsblad"). I ofvannämnda "Bidrag" redogjorde han
ock för Slottsruinen på Ragnhildsholmen (1883) och
de fynd, som vid de under hans egen ledning
företagna gräfningarna gjorts å denna holme nära
Kungälf. Andra arbeten, som af honom offentliggjorts dels
särskildt, dels i "Bidragen", äro: Samlingar till
Göteborgs historia (2 bd, 1882, 87), Visingsö jemte
anteckningar om Visingsborgs grefskap (1885),
"Christine kyrkas böcker 1627–1774" (3 bd, 1890–93),
Göteborgs stift under 1700-talet (1891), Expeditionen
till Arkangelsk 1701 (1893), Augustinerklostret i
Konungahälla (1894), Dragsmarks kloster (1895),
Anteckningar om Göteborgs äldre teatrar I–III
(1896–1900) m. m. B. är korresponderande ledamot
af Vitt. hist. o. ant. akademien (1882) samt ledamot
af Vet. o. vitt. samhället i Göteborg (1885), hvars
ordförande han var 1902–03, och af Nord.
oldskriftselskabet i Köpenhamn.
K. W–g.
Berg. 1. Karl (Carl) Oskar B.,
nykterhetstalare, tidskriftsutgifvare, f. 30 okt. 1839 i Kumla
socken i Västmanland, d. 14 okt. 1903 i Stockholm,
idkade grosshandelsrörelse därstädes 1863–89 och
var 1880–92 rumänsk generalkonsul. Han inrättade
1871 i Stockholm ett sjömanskapell och höll där
andliga föredrag. För nykterhetssaken verkade han
i flera år nitiskt genom föredrag Sveiige rundt; många
af dessa trycktes, delvis under egendomliga titlar,
såsom Andersson, Pettersson och Lundström (1874),
Döden i grytan (1875), Hvar är ve? Hvar är sorg?
o. s. v. Han redigerade i religiös anda 1875–1903
den af honom uppsatta illustrerade månadsskriften
"Arbetarens vän" samt likaså 1877–88 "Barnens
vän". B. var 1876–84 ledamot af riksdagens första
kammare (för Kopparbergs län) och 1888–90 en af
Stockholms stads protektionistiske representanter i
andra kammaren.
2. Karolina Vilhelmina B., den
föregåendes hustru, f. 1832 i Fröderyds socken,
Jönköpings län, d. 1903 i Stockholm, var dotter af den
bekante predikanten Jonas Sandell och trädde 1867
i äktenskap med B. Äfven hon utöfvade en ej
obetydlig litterär verksamhet på det religiösa området,
mestadels under signaturen L. S., bl. a. med
Berättelser för söndagsskolan (1870–74), Samlade sånger
(2 bd, 1882–85), kalendern Korsblomman (1865–
1902), en mängd öfversättningar o. s. v. Hon
redigerade från 1889 "Barnens vän".
Berg, Johan Fridtjuv, skolman, pedagogisk
författare, riksdagsman, f. 20 mars 1851 i Ödeshögs
socken, Linköpings län, blef 1869 biträdande lärare
vid Finspångs folkskola, aflade folkskollärarexamen
1875, anställdes s. å. som lärare vid nyssnämnda
skola, vardt 1878 dess föreståndare och är sedan
1881 lärare vid Stockholms folkskolor. Han valdes
1891 till en af Stockholms stads representanter i
riksdagens andra kammare, hvilket förtroendevärf
förnyats under efterföljande valperioder. Han har
där slutit sig till folkpartiet och liberala
samlingspartiet. Sedan 1894 har han varit ordförande i
kammarens tillfälliga utskott för skolfrågor. Genom
sin far, folkskolläraren A. Berg, kom B. från
barndomen under inflytande af den pedagogiska riktning,
hvars främste målsmän voro Torsten Rudenschöld
och P. A. Siljeström, och i sin verksamhet som
skolman och politiker har han satt som mål att bidraga
till fullföljandet af deras verk. I enlighet härmed har
han genom föredrag, skrifter och riksdagsmotioner
verkat för folkskolans utvecklande till "bottenskola"
(se d. o.) och allmänna läroverkets ställande i
organiskt samband därmed, beredande af särskild
uppfostran åt vanartade och sedligt försummade barn
(han var medlem af "tvångsuppfostringskommittén"
1896–99), inskränkning af katekesläsningen,
förenkling af rättskrifningen och införande i
folkskoleundervisningen af poesi och konst m. m., utvecklande
af folkskolans öfverbyggnader (högre folkskolan och
folkskolans högre afdelning) samt befrämjande af
folkbibliotek och folkliga föreläsningar (B. medverkade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
