- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 2. Armatoler - Bergsund /
1445-1446

(1904) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - von Bergen - Bergendal, David, zoolog - Bergenheim, Edvard, finsk ärkebiskop - Bergenhjelm, Johan, ämbetsman - Bergenhus, norsk fästning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

svällande perioderna; originalitet eller humor egde
han icke. – Under senare delen af sitt lif bekämpade
B. utilism och agnosticism. Under fejderna mot den
materialistiska världsåskådningen fördes han med
tiden oväntadt långt från sin förra position i de
frisinnades led. Han fattade äfven intresse för
spiritism och teosofi samt sökte göra den moderna
psykiska vetenskapens resultat kända i mera vida kretsar,
för hvilket ändamål han efter engelsk förebild stiftade
"Svenska samfundet för psykisk forskning" i
Stockholm 1890. Skr.: Frågor på dagordningen (1881),
Vårt reaktionära "Unga Sverige" (1890) m. m.

Bergendal, David, zoolog, f. 4 maj 1855 i
Kville socken, Bohus län, aflade 1874
mogenhetsexamen i Göteborg, blef 1884 filos. doktor i Lund, 1883
docent i botanik, 1886 i zoologi, 1894 e. o. professor i
jämförande anatomi samt 1904 professor i zoologi. B.
har idkat zoologiska studier i Heidelberg, Leipzig,
Berlin, Neapel och Messina samt företog en vetenskaplig
resa till Nord-Grönland 1890. Flertalet af hans många
skrifter behandla nemertiner och turbellarier:
Studier öfver turbellarier (I, i Vet. akad:s handl. 1892,
II Lunds univ. årsskr. 1896), Polypostia similis
(ibid. 1892–93), Några anmärkningar om Sveriges
triklader
(i Öfversikt af Vet. akad:s förhandl. 1892),
Zur parovariumfrage bei tricladen (i festskriften för
V. Lilljeborg 1896), Studier öfver nemertiner (i
Lunds univ. årsskr. 1900), Till kännedomen om de
nordiska nemertinerna
(I o. II, i Öfv. af Vet. akad:s
förhandl. 1900 och "Zoologischer anzeiger" 1902).
Dessutom märkas: Bidrag till örtartade
dikotyledoners jemförande anatomi
(grad. afh. 1882–83),
Jemförande studier och undersökningar öfver
benväfnadens struktur, utveckling och tillväxt
(1885
–86) och Zur rotatorienfauna Grönlands (1891
–92), alla i Lunds univ. årsskrift.
L–e.

Bergenheim, Edvard, finsk ärkebiskop, f. 1798
i Vasa, blef student i Åbo 1817 och i Dorpat 1819,
filos. doktor i Åbo 1S23, lärare i historia vid
Fredrikshamns kadettkår s. å. samt lektor i samma ämne vid
Åbo gymnasium 1832. Han prästvigdes 1830. B.
var en framstående skolman. Samtidigt med att han
skötte sin lektorstjänst grundlade han i Åbo en privat
läroinrättning under namn af "Realskola och
realgymnasium", där språkundervisningen byggdes på
moderna språk i st. f. klassiska språk. Skolan
upprätthölls 1840–43. En af honom utgifven
bearbetning från danskan af H. F. J. Estrups "Lärobok
i allmänna verldshistorien" (1837) var länge använd
i de finska skolorna. B. utnämndes 1850 såsom
innehafvare af andra förslagsrummet till ärkebiskop i
Åbo. Han deltog i flere ecklesiastiska kommittéer
och förde såsom talman ordet i prästeståndet 1863
–64, 1867, 1872 och 1877–78. Till sitt politiska
åskådningssätt var han konservativ och
regeringsvänlig. B. dog i Åbo 1884. Hans barn upphöjdes
i friherrligt stånd.
M. G. S.

Bergenhjelm, Johan, ämbetsman, f. 1629 i
Kuddby socken i Östergötland, d. 1704, blef 1661
professor i historia vid Uppsala universitet och
kallades 1665 till protokollssekreterare i
rådskammaren. 1677 blef B. landshöfding i Uppsala län,
1684 kansliråd och statssekreterare vid
utrikesexpeditionen och 1693 hofkansler. Han adlades 1668
(hette förut Berg) och blef friherre 1694. B. sändes
1699 som ambassadör till Ryssland och användes
sedermera i åtskilliga diplomatiska uppdrag, bl. a.
vid utarbetandet af defensivallians-traktaten mellan
Sverige, Hannover och Braunschweig-Lüneburg 1704.
B. ansågs ega goda historiska kunskaper och utgaf
bl. a. Boeclerus’ historia om kriget mellan Sverige
och Danmark 1643–45, försedd med kritiska
anmärkningar (Stockholm 1676, Strassburg 1679).

Bergenhus [hårdt g], norsk fästning, den
nordöstligaste delen af staden Bergen, kallades under
medeltiden Holmen och sedermera rätt ofta
Kommunen eller Kannikeberget. Redan i början af
12:e årh. anlades där en kungsgård, hvars byggnader,

illustration placeholder
Utsikt till Bergenhus fästning. 1. Kongehallen.

2. Kommendantbostad. 3. Rosenkrans’ torn.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:41:04 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbb/0765.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free