- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 2. Armatoler - Bergsund /
1447-1448

(1904) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bergenhus, norsk fästning - Bergenhus amt - Bergenia - Bergen op Zoom - Bergenson, Aron Viktor, musiker - Bergens stift - Bergenstjerna, Johan, amiral - Bergenstråhle. 1448-1449 1. Johan B. 1449. 2. Klas Gabriel B., friherre, landshöfding.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

efter att hafva blifvit ombyggda af sten, omkr. 1200
omgåfvos af en ringmur, som jämte det omkr.
1185 anlagda Sverresborg i öfver 200 år
utgjorde Bergens befästningar. Sverresborg förstördes
mot slutet af 15:e årh. af hanseaterna, hvaremot
kungsgården fortfarande begagnades som fästning och
residens för "befallningsmannen" öfver det betydliga
område, som lydde under gården. Efter år 1500
började man allmänt kalla kungsgården Bergenhus.
Den blef försedd med flera nya byggnader af bl. a.
Kristian II:s kraftfulle landshöfding, Jörgen Hanssön
Skriver (1514–23). Omkr. 1530 blef fästningen
förstärkt; 1812 fullbordades den och fick sitt
nuvarande utseende. Efter 1660 blef Sverresborg ånyo
befäst, och samtidigt uppfördes fästet
Frederiksborg på en höjd öster om Vaagen. Därjämte anlades
på olika tider mindre skansar utanför dessa verk.
B. är nu endast garnisons- och depåplats, hvaremot
fort (med det officiella namnet "Bergens
befæstninger"), som försvara Bergen från sjösidan, äro
byggda på längre afstånd från staden, vid Kvarven
och Sandvigen.

De byggnadsverk från medeltiden, hvilka ännu
finnas kvar på B., äro af stort historiskt och
arkitektoniskt intresse. Det s. k. Rosenkrans’
torn
(oriktigt "Walkendorfs torn") är ett
medeltidskastell från 1240, hvilket omkr. 1560 blef något
utvidgadt och nu är fullständigt restaureradt.
Kongehallen, en praktfull byggnad från ungefär
samma tid, af samma slag som de bekanta engelska
hallarna, är likaledes restaurerad.
Y. N.

Bergenhus amt. 1. (Till år 1660 Bergenhus
len
) Fordom ett norskt amt, innefattande större delen
af det västanfjällska Norge (Söndhordland, Hardanger,
Voss, Nordhordland, Sogn, Söndfjord, Nordfjord och
under någon tid äfven Söndmör, som nu hör till
Romsdals amt). Sedan 1763 har detta amt varit
deladt i två, Söndre och Nordre Bergenhus, af hvilka
amtmannen i det södra amtet var stiftsamtman i
Bergens stift, tills 1831 Bergen blef eget amt och
dess styresman stiftsamtman. – 2. Söndre
Bergenhus amt
, omfattande tre fögderier: 1)
Söndhordland, 2) Nordhordland samt 3) Hardanger och
Voss, har ett ytinnehåll af 15,606 kvkm. med
135,752 inv. (1900). 503 kvkm. äro insjöar, 731
kvkm. täckas af snö och is. Största delen däraf ligger
omkring den långa Hardanger- och Bömmelfjord samt
omkring Osterfjorden och innefattar ett betydligt antal
af till en del stora öar längs kusten. Hela amtet är
mycket bergigt, särskildt i de inre delarna, där det
finnes vilda och storartade landskap, med glaciärer,
forsar och fjäll. – 3. Nordre Bergenhus
amt
, omfattande två fögderier: 1) Sogn, 2) Söndfjord
och Nordfjord, har ett ytinnehåll af 18,481,51 kvkm.
med 89,041 inv. (1900). 657 kvkm. äro insjöar,
1,604 kvkm. täckas af snö och is. Amtets södra del
genomskäres af den långa och vidt förgrenade
Sognefjorden, under det i Söndfjord finnas två mindre
fjordar, Dalsfjord och Fördefjord. Nordfjord ligger
omkring en mycket lång fjord, som egentligen icke
har något namn för hela sin sträckning. Naturen i
detta amt är ännu vildare än i det södra; särskildt
hafva de inre delarna att bjuda på landskap, som
höra till det vildaste och mest storartade i Norge.
Mellan Sogn och Nordfjord finnes Norges största
glaciär, Jostedalsbräen, som med sina jöklar sträcker
sig ned till alla de kringliggande dalarna.
Y. N.

Bergenia Mnch., bot., växtsläkte af fam.
Saxifragaceæ. B. crassifolia Engl. (Saxifraga crassifolia L.)
och B. cordifolia A. Br. (Saxifraga cordifolia L.)
odlas allmänt i trädgårdar, där de genom sina stora
blad och många röda blommor, som slå ut tidigt på
våren, göra god effekt; vanligen planteras de på
stenpartier, i grottor och på andra, något skuggiga
ställen.
G. L–m.

Bergen op Zoom [såm], stad i holländska prov.
Noord-Brabant, vid den lilla floden Zooms förening
med östra Schelde. 13,663 inv. (1900).
Ansjovishandel, krukmakerier. B. var förr en af Hollands
starkaste fästningar, anlagd af Cohorn 1699, slopad
1867. Redan före denna fästnings anläggande var
B. omgifvet af murar och hade flera gånger
belägrats af spanjorerna, bl. a. 1588 af hertigen af
Parma och 1622 af Spinola. 1747 intogs det af
fransmännen under marskalk Löwendal och 1795
likaledes af fransmännen under Pichegru. 1814
belägrades det af engelsmännen, men gaf sig först efter
freden i Paris.

Bergenson, Aron Viktor, musiker, f. 1848
i Varnhem, var elev i Stockholms konservatorium,
där han 1885 blef t. f. och 1900 ord. harmonilärare,
hvarjämte han sedan 1893 varit kantor i Slottskyrkan.
1895 blef han ledamot af Musikaliska akademien.
B. har gjort sig känd företrädesvis genom sina
förträffliga läroböcker: Harmonilära (1899) och
Musiklära (1903).
A. L.

Bergens stift, biskopsstift i Norge, omfattande
staden Bergen, Söndre Bergenhus amt, Nordre
Bergenhus amt och Söndmöre fögderi af Romsdals amt.
39,340 kvkm. 355,114 inv. (1900). Stiftet, hvars
biskop sedan 12:e årh. residerat i Bergen,
omfattade i början hela Gula tingslag, men senare
afskildes Stavangers biskopsstift. Amtmannen i Söndre
Bergenhus amt var stiftsamtman till 1831, men
sedan dess har Bergens amtman varit det.

Bergenstjerna, Johan, amiral, f. i Norrtälje
1618, ingick 1640 vid flottan som bysseskyttare och
deltog i åtskilliga sjödrabbningar under kriget mellan
Sverige och Danmark 1643–45. År 1646 tog han
anställning som båtsman på en ostindiefarare, besökte
Indien, Java, Siam, Japan m. fl. länder – i
personalierna öfver B., af A. Alcinius (Åbo 1678),
meddelas utdrag af hans reseanteckningar – och blef vid
sin hemkomst, 1651, utnämnd till löjtnant i
amiralitetet. Under Karl X:s krig mot Danmark utmärkte
sig B. genom stor tapperhet och vann den ena
befordran efter den andra, tills han 1676 blef amiral.
Han utbytte då sitt borgerliga namn (Berg) mot
det adliga Bergenstjerna, men tog aldrig
introduktion på riddarhuset. S. å., under kriget mot
Danmark, utgick han med flottan från Älfsnabben, men
dog på sitt amiralsskepp efter ett par dagars förlopp.

Bergenstråhle, svensk adlig och friherrlig ätt,
utgången från de borgerliga släkterna Wetterberg och
Rudman, adlad 1719, friherrlig 1821 och 1855;
de friherrliga grenarna äro utgångna.

1. Johan B., militär, f. 13 maj 1756, son af
hofrättsrådet Rudman B., blef öfverstelöjtnant vid
Nylands infanteri 1788, öfverste därstädes 1794,
generaladjutant 1802 och öfverste för Västerbottens
regemente 1805, erhöll afsked med generalmajors
rang 1813 samt dog i Stockholm 7 mars 1840. B.
var chef för en expedition på omkr. 1,000 man med
4 kanoner, som i juni 1808 utsändes från Umeå

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:55 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbb/0766.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free