- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 2. Armatoler - Bergsund /
1461-1462

(1904) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bergh 1. Ludvig Sofus Rudolf B., dansk läkare och zoolog. 2. Rudolf Sofus B. - Bergh. 1. Johan Edvard B., landskapsmålare. 2. Sven Richard B., målare, konstförfattare. 3. Severin B.,urkundsutgifvare.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

tog magisterkonferensen 1882. Efter ett års
embryologiska studier i Würzburg och
Villefranche-sur-mer blef han 1885 filos. doktor på afhandlingen
Undersögelser over metamorfosen hos Aulastoma gulo.
B. har utgifvit ett stort antal synnerligen
förtjänstfulla arbeten öfver de lägre djurens (urdjurens,
maskarnas och kavitetsdjurens) morfologi. Hans
Forelæsninger over den almindelige udviklingshistorie
(1887; tysk öfvers. 1895) är den enda strängt
vetenskapliga framställning af den allmänna embryologien,
som den skandinaviska litteraturen eger. På danska
föreligger äfven hans Forelæsninger over den dyriske
celle og de simple dyriske væv
(1892; tysk öfvers.
1894). Hans öfriga skrifter äro utgifna på tyska. B.
har äfven utgifvit sångkompositioner och skrifvit
musikkritiker.
L–e.

Bergh. 1. Johan Edvard B.,
landskapsmålare, föddes i Stockholm 29 mars 1828, blef
student i Uppsala 1844
och egnade sig där först
åt naturvetenskapliga,
sedan åt juridiska studier,
tog hofrättsexamen 1849
och tjänstgjorde några år
dels i Svea hofrätt, dels
i Stockholms
rådstufvurätt. Han hade emellertid
blifvit medveten om sin
egentliga kallelse, och
den skandinaviska
konstutställningen i Stockholm
1850 samt en resa till
Düsseldorf 1851 stadgade

illustration placeholder


hans beslut att på allvar egna sig åt målarkonsten.
1852 började han sina studier vid
konstakademien, hvilken 1853 belönade hans Landskap, motiv
från Göta älf
, med kungliga medaljen. 1854 begaf
han sig åter till Düsseldorf, där han studerade
under Gude, reste 1855 öfver Paris till Genève, där
han nyttjade Calames undervisning, och tillbragte
sedan ett år, 1856–57, i Rom, där han målade och
utställde ett större arbete, Utsikt af passet öfver
Simplon
, som såldes till England. Hemkommen hösten 1857,
började han att kostnadsfritt meddela akademiens
elever undervisning i landskapsmålning, hvilket blef
uppslaget till akademiens landskapsskola. Han blef
1861 vice och 1867 ordinarie professor i
landskapsmålning. 1869 gjorde han en längre studieresa i
Norge. Vid 1862 års världsutställning i London
och 1872 års skandinaviska utställning i Köpenhamn
var han kommissarie för den svenska
konstafdelningen. – B:s tidigare landskap visa stark påverkan
af Achenbach, Gude och Calame. Ett eget
uttryckssätt arbetade han sig till under studiet af den svenska
naturen. "Hans lynne kom honom att välja just de
stämningar, som hans landsmän voro mest förtrogna
med och som de helst sågo afbildade. Han blef
björkhagarnas och insjösträndernas målare,
sommarhimlens och middagssolens, de betande kornas och
de hvita molnens. Han sökte mindre det majestätiska
i naturen än dess blida leende eller dess stilla
ensamhet" (G. Nordensvan). Bland hans målningar äro
motiven från Mälarens stränder många,och han tröttnade
ej att upprepa dem – äfven från Bohus läns
fisklägen, från Skåne och från Norge målade han
kustbilder och fjällmotiv i lugn och i storm. Hans
landskap äro med omsorg och skicklighet komponerade
och solidt målade med smidig och elegant pensel.
De beteckna ett betydelsefullt led i den svenska
landskapskonstens utveckling. Nationalmuseum eger tre
af B:s målningar: Utsikt i Uri i Schweiz (1858),
Skogslandskap med vattenfall i Småland (1862) och
I barrskogen (1868), sex finnas i Göteborgs
museum, Under björkarna (1870) i Köpenhamns
konstmuseum och Björkskog (1876) i Kristiania
nationalgalleri. Många af hans målningar såldes till
utlandet, och vid flera utställningar hemma och
utrikes erhöll han utmärkelser, bl. a. i Paris 1867
och Wien 1873. B. dog i Stockholm 23 sept. 1880.

2. Sven Richard B., den föregåendes son,
målare, konstförfattare, f. 28 dec. 1858 i
Stockholm, blef 1877 elev af
Perséus och studerade
från hösten samma år till
1881 vid konstakademien.
Ett 1880 måladt Porträtt
af konstnärens fader
eges
af akademien. 1881
målade B. prisämnet Kung
Hans och Gustaf Vasa
,
reste s. å. till Paris,
studerade där
hufvudsakligen på J. P. Laurens’
ateljé och utställde på
salongen 1883 porträtt

illustration placeholder


i olja af målaren Nils
Kreuger
(Köpenhamns konstmuseum) och porträtt i
pastell af skulptören Teodor Lundberg samt
belönades med 3:e klassens medalj. S. å. målade han
porträtt i olja af Julia Beck, och på salongen 1884
utställdes Slutad séance, interiör af en ateljé med
en modell, som klär sig. Sommaren s. å. målades
i Arilds läge friluftsstudien Mot aftonen (Göteborgs
museum) och följande vinter porträtt af Konstnärens
fästmö
och af generalkonsul J. W. Smitt (Stockholms
högskola). 1885 återvände B., som lifligt deltog i
den då utbrytande opponentrörelsen (jfr
Konstnärsförbundet), till Paris, utställde på salongen
1886 porträttet Min hustru (Göteborgs museum) och
1887 genrebilden En hypnotisk séance. Efter ett
par års vistelse på landsbygden i Sverige återvände
B. 1889 till Paris som svensk kommissarie vid
världsutställningen och var den ende svensk, som då erhöll
hedersmedaljen. I Paris målade han s. å. porträtt
af Eva Bonnier (Nationalmuseum). Han har sedan
– kortare resor frånräknade – varit bosatt i Sverige.
I Stockholm målades porträtt af Ellen Key, doktor
E. Kleen (helfigur) m. fl. Sommaren 1893 tillbragtes
i Visby, och från hösten s. å. till 1895 bodde B. i
Varberg. Där målade han Vision, senare utställd
under titeln Erinran från Visby, en i teckning och
i färg strängt stiliserad utsikt af Visby norrifrån
med en rad gyllene snäckor ute på hafvet, och
ett Halländskt landskap (Göteborgs museum). 1894
målades Gerda, porträtt af konstnärens andra hustru
(Kristiania nationalgalleri), 1896 ett Själfporträtt och
landskapsstämningen Tystnad (tillhör prins Eugen).
Från samma tid är den förträffliga Affisch till
Stockholmsutställningen 1897
, utförd efter täflan,
hvarvid B. vann priset. Nämnda år utställdes
Riddaren och jungfrun (Folkets hus, Stockholm), 1898
ett nytt Själfporträtt (Uffizierna i Florens), 1899
porträtt af Olga Fåhræus, 1900 helfigursporträtt af
Fru Lisen Bonnier, 1901 den stora stämningstaflan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:55 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbb/0773.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free