- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 2. Armatoler - Bergsund /
1507-1508

(1904) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bergström. 1. Per Axel B., rättslärd ämbetsman, politiker. 2. Richard B., folklorist, kritiker och biblioteksman. - Bergström, Erik Gustaf Adolf, komisk skådespelare och teaterledare

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

landshöfding i Örebro län. I andra kammaren fortfor
han att representera sin gamla valkrets till 1872,
och 1873–78 hade han plats å dess Stockholmsbänk,
ständigt som en af "intelligensens" pelare, brytande
mången lans mot landtmannapartiet. 1876 väckte
han motion om en gemensam skandinavisk
handelslagstiftning, en motion, som bar frukter i de nya
växel-, firma- och sjölagarna. 1875 blef han ledamot
i en af svenska och norska män sammansatt kommitté,
som 1876 afgaf betänkande och förslag angående
konsulat-väsendets ordnande, och innehade genom
kommitténs val ordförandeplatsen.

Efter att sedan 1878, då hans mandat som ledamot
i andra kammaren för Stockholm utgick, icke hafva
deltagit i det parlamentariska lifvet, valdes B. 1881
för Örebro län till ledamot af första kammaren,
hvilken han sedan tillhörde till sin död. Han kom här
genast att intaga en inflytelserik ställning som
ordförande i lagutskottet vid riksdagarna 1882–87,
1889–90 och 1892, om än hans verksamhet därstädes
af många ansågs gå i en alltför negativ riktning.
Äfven rent politiskt vägde hans ord tungt. Till de
posseska stora förslagen i härordnings- och
skattefrågorna 1883 var B. en utpräglad motståndare,
men två år efteråt biträdde han, som så ofta och så
skarpt bekämpat 1873 års kompromiss med alla dess
konsekvenser, den sammanjämkning af första och
andra kammarens beslut, hvarigenom den första
partiella afskrifningen af grundskatterna kom till stånd,
i samband med 12 dagars ökning af
värnpliktsöfningarna. I den pågående tullstriden tog B. under
1880-talet ringa del. Protektionisterna hade dock
trott sig kunna påräkna hans understöd, hvilket han
under debatten strax före riksdagsupplösningen i mars
1887 dock vägrade att lämna under motiveringen:
"in dubio non est agendum". Han ingick
visserligen 6 febr. 1888 såsom justitieminister i Bildts
protektionistiska kabinett, men lämnade efter en
kort tid, utmärkt af en mängd åtal mot den
socialistiska och utilistiska agitationen, denna post redan
28 sept. s. å., då han återgick till sin
landshöfdingstol. Från hans efterföljande
riksdagsmannaverksamhet må erinras om hans för en person med B:s
läggning ytterst anmärkningsvärda och på sin tid
mycket uppseendeväckande uppträdande i
rösträttsfrågan vid 1891 års riksdag, då han uttalade sig
för politisk rösträtt åt alla män öfver 25 års ålder,
som inneha kommunal rösträtt, eller samma
ståndpunkt, hvilken 1900 blef parollen för liberala
samlingspartiet. Den kommunala rösträttens begränsning rönte
däremot städse ihärdigt motstånd från B., liksom de
flesta motioner i religionsfrihetsvänlig riktning. 1889
års förslag till inskränkning i tryckfriheten
("munkorgslagen") skänkte B. sitt understöd. Såsom
svensk ordförande i de svensk-norsk-danska
växellags- och sjölagskommittéerna hade han vidare sin
del af förtjänsten i dessa lagars utarbetande, och
genom hans verksamhet såsom ordförande i det
särskilda utskott, hvilket riksdagen 1891 tillsatte för
sjölagens behandling, var det, torde man kunna säga,
som sjölagen antogs af riksdagen. B. var ock, för
Strängnäs stift, ledamot af kyrkomötena 1878, 1883
och 1888 samt häfdade där sin moderata
ståndpunkt i religiösa frågor. Under 1893 års riksdag
utnämndes han till ordförande i Nya lagberedningen
och ämnade just begära afsked från
landshöfdingämbetet, då döden mellankom, i Örebro 23 aug.
1893. Sedan 1870 var han ledamot och sedan 1882
hedersledamot af Landtbruksakademien. – En son
till B. är landshöfdingen i Norrbottens län Karl
Johan B.
, f. 1858, landshöfding 1900.
(V. M.)

2. Richard B., den föregåendes kusin,
folklorist, kritiker, biblioteksman, f. 2 dec. 1828 i
Stockholm, vardt student i Uppsala 1847 och filos. doktor
1854. Han började 1859 tjänstgöra i Stockholm vid
k. biblioteket, hvarest han befordrades till amanuens
1862, förste amanuens 1865 och bibliotekarie 1878.
Död i Stockholm 10 dec. 1893. – Såsom
litteraturkritiker (hufvudsakligen i Post- och inrikes
tidningar, under 16 års tid) utmärkte sig B. för själfständig
uppfattning och en pregnant, ofta af humorns sälta
kryddad stil. Han var en förtrogen kännare af
folkdiktningen och inom denna forskningsgren väl den på
sin tid främste fackmannen i landet. Den nya
upplaga han tillsammans med musikern L. Höijer 1880
utgaf af Geijers och Afzelius’ samlingsverk "Svenska
folkvisor" fick, hvad texten angår, ett högt värde
genom B:s kritiska omsikt och ovanligt stora
beläsenhet, som satte honom i stånd att i detalj ådagalägga
bl. a. visornas släktskap med dylika hos andra folk.
Själf gjorde han goda samlingar af inhemsk religiös
folkdiktning. Frukter af B:s vittra kringsynthet äro
de af honom utgifna antologierna "Gerd" (1883,
ny uppl. 1892; en samling "förbisedda" svenska
skaldestycken af mestadels obemärkta författare) och
"Främmande lyror" (1887; en rikhaltig och
etnografiskt ordnad återspegling af världslitteraturen i
svenska öfversättningar). B. förvärfvade tidigt
fackmannainsikter i jaktens idrott, hvilka han framlade
i "Svensk jägarkalender" (1859) och den resonerande
Handbok för svenska jagtvänner (1872), texten till
Bruno Liljefors planschverk "Från skog och mark"
(1890–91; ny uppl. 1894) m. m. Jägarlifvet
utbildade hos B. ett varmt, men från svärmeri frigjordt
sinne för naturen, hvilket karakteristiskt framträder
särskildt i flere småhistorier bland hans Svenska bilder
(1882; därjämte innehållande "stycken ur vår
odlingshistoria"). Samlingen Litteratur och natur (1889)
inrymmer bl. a. större afhandlingar om Ossian och
om den nya vetenskapen folklore. B. utgaf vidare
samlingsverken "Ur folksagans rosengårdar" (3 bd,
1889–90) och tillsammans med O. A. Stridsberg
"En bok om Sverige" (1892–93). Han ombesörjde
en ny edition af Ad. Törneros’ "Bref och
dagboksanteckningar" (1890–91) och utgaf i Svenska
fornskriftsällskapets handlingar mystikern Susos
"Gudeliga snilles väckare". Ett urval Dikter af B:s
hand, offentliggjordt 1894 efter hans död, innehåller
förutom öfversättningar ett tiotal fint kända
originalpoem.

Bergström, Erik Gustaf Adolf, komisk
skådespelare, teaterledare, föddes i Stockholm 24
juni 1837 och var först anställd i kramhandel, men
pröfvade sina sceniska gåfvor vid sällskapsspektakel
och offentliga soaréer med den påföljd, att han
hösten 1858 fick engagemang vid A. T. Schwartz’
sällskap på Ladugårdslandsteatern. 1859–72
tillhörde han Zetterholms trupp vid Södra teatern i
Stockholm och uppträdde 1867–72 äfven på
Djurgårdsteatern om somrarna, hvarefter han en följd af
år var teaterledare. i det att han i bolag med G.
Haqvinius innehade Mindre teatern 1872–76 och
Södra teatern 1876–82. Efter bolagsmannens död
förestod B. ensam sistnämnda scen 1882–83, men

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:41:04 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbb/0796.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free