- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 2. Armatoler - Bergsund /
1509-1510

(1904) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bergström, Erik Gustaf Adolf, komisk skådespelare och teaterledare - Bergström, Otto Vilhelm, genealog - Bergström, Karl Ludvig, teologisk författare - Bergström, David Krisitan, publicist och poltiker - Bergström. 1. Alfred Maurits B., målare. 2. Oskar B., operasångare.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

uthyrde den därefter och uppträdde fortfarande på
Södra teatern, ända till han 1899 anställdes vid
Dramatiska teatern. Såsom teaterföreståndare företog
han ofta om somrarna med sitt sällskap turnéer, i
synnerhet till Norrland. – B. hör till de af naturen
gynnade komiker, som omedelbart framkalla
munterhet redan genom det putslustiga i stämmans tonfall
och uppsynen. Hans naturfriska och godmodiga
komik har gjort sin verkan i de till ett antal af några
hundra uppgående roller han utfört. Bland dem
må erinras om Pettersson i "Andersson, Pettersson
och Lundström", Prins Paul i "Storhertiginnan",
Lasse i "Nerkingarne", Pelle Lundqvist i
"Syfröknarna", Alidor i "Resan till Kina", Dardanell,
Knäcksell
i "Positivhataren", Mister Gibson i "Den
nye bibliotekarien", Kalle Kafle i "Hvetebröd och
rågbröd", Professor Klint i "Svärfar", Peterman i
"Petermans flickor" och D:r Crusius i
"Storstadsluft" samt på Dramatiska teatern Apotekar Glansen i
"Första fiolen", Argante i "Scapins skälmstycken",
Kommerserådet Mühlingk i "Ära", Kamrer Grot i
"Fästmanssoffan" och Heindorf i "Krig i fred".

Bergström, Otto Vilhelm, genealog, f. i
Stockholm 5 dec. 1850, utnämndes 1874 till
underlöjtnant och 1891 till kapten vid Upplands regemente
samt tog 1904 afsked från krigstjänsten. 1882–83
var han e. o. amanuens i krigsarkivet och 1883
–87 t. f. krigsarkivarie. Sedan 1898 är han
ledamot af krigsvetenskapsakademien. B. har utgifvit
bl. a.: Bidrag till k. Uplands regementes historia
(1882), Register till ...... Svenska adelns ättartaflor
(1888), Kongl. invalidinrättningen på Ulriksdal
(1891), Systematisk innehållsöversikt till k.
Krigsvetenskaps-akademiens handlingar o. tidskrift årg. 1797–
1896
(1897) och Vadstena krigsmanshus (1901)
samt, i förening med F. U. Wrangel Svenska adelns
ättartaflor ifrån år 1857
(1894–1900). Han har
därjämte redigerat afd. VII (armén) af "Svenskt
porträttgalleri".

Bergström, Karl Ludvig, teologisk författare,
f. 4 sept. 1857 i Malå, Västerbotten, blef student i
Uppsala 1878, filos. kandidat 1881 och teol.
kandidat 1887 samt lektor i kristendom och filosofi
vid Uppsala högre allmänna läroverk 1890. B. har
utvecklat en rik teologisk och religionsvetenskaplig
skriftställarverksamhet i modern anda och rörande
religionsundervisningen, i såväl tal som skrift, ifrigt
bekämpat allt slags katekesplugg. Bland hans skrifter
märkas: Moseböckernas uppkomst (1892),
Moseböckernas värde (1893), Kristendom och socialism (s. å.),
Om judafolkets profeter (1895). samtliga tillhörande
skriftserien "Svenska spörsmål", af hvilken han var
medredaktör, Bibelns lära om Guds ord i kritisk
belysning
(1899), Skapelsen, syndafloden och
världsdomen med hänsyn till den babylonisk-assyriska
världsåskådningens inflytande på gamla testamentets
kosmologi
(s. å.), Hvarför kallas vi kristna? (1900),
Öfversikt af den kristna religionsläran (1901), "Vår
gamla bibel"
(1902) och åtskilliga uppsatser i
tidskriften "Verdandi" från och med 1896.

Bergström, David Kristian, publicist,
politiker, f. 5 nov. 1858 i Brunneby socken i
Östergötland, blef student i Uppsala 1877. Efter 1882
aflagd filosofie kandidatexamen tjänstgjorde han ett
år som e. o. amanuens i Statistiska centralbyrån och
egnade sig 1883–84 åt publicistisk verksamhet i
Stockholm och Göteborg. 1885 återvände han till
Uppsala, vistades läsåret 1886–87 som
fjärde-novemberstipendiat i Kristiania och aflade
licentiatexamen 1889. Han gjorde sig som ordförande i
föreningen Verdandi och som studentkårens
sekreterare 1887–89 mycket bemärkt inom studentlifvet,
läggande i dagen en mindre vanlig målmedveten
energi, särskildt vid startandet af Verdandis
småskrifter, hvilka af honom redigerades 1888–93.
Doktorsgraden förvärfvade han i Lund 1892. Bosatt i
Stockholm från 1889, föreläste B. till 1893 vid
därvarande arbetarinstitut i nationalekonomi. En af
hans föreläsningsserier utkom 1894 i bokform under
titeln Kommunism och socialism, en framställning af
hufvuddragen i de kommunistiska och socialistiska
lärobyggnaderna
. Vid sidan häraf framträdde B.
som en af den i början af 1890-talet framträngande
rösträttsrörelsens mest nitiske kämpar, och som
sekreterare i Sveriges rösträttsföreningars verkställande
utskott 1891–96 samt dess ordförande 1897–1900
visade han sig mäktig att trots många svårigheter
organisera rörelsen landet rundt. Den väldiga
agitationen för den första "folkriksdagen" 1893, vid
hvilken han var vice ordförande, gick ock i första hand
genom hans händer, liksom för 1898 års
rösträttspetition med 400,000 underskrifter af myndiga
medborgare. Ordförande vid den andra "folkriksdagen"
1896, valdes han af densamma till redaktör af
"Svenska folkets öreskrifter" och fungerade som
sådan till 1898. B. har ock inom pressen varit lifligt
verksam för sina idéer. Han blef medarbetare i
Dagens nyheter 1892, inträdde 1894 å Aftonbladets
politiska afdelning och har från 1897 varit
biträdande redaktör af Dagen. Tillika har han varit
outtröttlig i att organisera och sammanknyta de
frisinnade landet rundt. Från och med 1894 har B. i
andra kammaren representerat Stockholms stads femte
valkrets, egnande sin uppmärksamhet åt, jämte
rösträttsfrågan, företrädesvis konstitutionella och sociala
spörsmål. Han har ock flera gånger af regeringen
tillkallats som sakkunnig att afgifva förslag till
planläggande af socialstatistiska undersökningar. Hans
1902 afgifna motion om ett mera praktiskt och mindre
tidsödande sätt att ordna de akademiska studierna
väckte genom sin rikedom på sakuppgifter mycket
uppseende och föranledde s. å. tillsättandet af
universitetsexamens-kommittén med B. som medlem. 1903
–04 hade han plats i konstitutionsutskottet. Han
medverkade till "folkpartiets" bildande 1895 och
uppgick tillika med detta år 1900 i liberala
samlingspartiet. I bokform har B. utom förut nämndt arbete
utgifvit den i flera upplagor i Verdandis småskrifter
ingående skriften Den politiska rösträtten (1890) och
Från rösträttsstridens länder, tio bref till Sveriges
rösträttsvänner
(1894), frukten af en
korrespondensfärd till Österrike, Belgien och Holland.
V. M.

Bergström. 1. Alfred Maurits B.,
målare, f. 15 jan. 1869 i Stockholm, studerade vid
konstakademien 1887–91, vann kungl. medaljen
sistnämnda år och vistades i Frankrike 1894–95. Han
har målat franska och svenska stämningslandskap
(Lågvatten 1895 och Sommarkväll 1902, i
Nationalmuseum) samt är äfven akvarellist och etsare. 1898
–1901 var han extra lärare i landskapsmålning vid
konstakademien. År 1900 blef han ledamot af
akademien.
G–g N.

2. Oskar B., den föregåendes broder,
operasångare, f. 1874 i Stockholm, arbetade först i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:41:04 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbb/0797.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free