- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 3. Bergsvalan - Branstad /
1-2

(1905) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bergsvalan ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

NORDISK FAMILJEBOK

KONVERSATIONSLEXIKON

OCH

REALENCYKLOPEDI

———

Bergsvalan, zool. Se Klippsvalan.

Bergsvetenskap, sammanfattningen af de
rön och iakttagelser, som blifvit gjorda
angående nyttiga malmers och minerals förekomst samt
angående sätten för deras uppsökande, bearbetning
och förädling. Denna vetenskap, hvars studium
förutsätter kunskap i kemi, fysik, mekanik, matematik,
mineralogi och geologi, indelas i: a) gruf-vetenskap,
b) metallurgi och hyttkonst, c) bergsmekanik.
Th. N–m.*

Bergsvik, ångsåg i Piteå socken af Norrbottens
län. Sågverket eges af ”Aktiebolaget Storfors” (se
Storfors).

Bergsvikt kallades en inom bergslagen fordom
bruklig vikt för vägning af malmer och bergsprodukter
(utom tackjärn och råkoppar, som vägdes med andra
vikter). Bergsvikten delades, liksom den förr brukliga
viktualievikten, i skeppund (= 20 lispund), lispund
(= 20 skålpund) och skålpund (= 32 lod eller
7,821 79/125 ass). Ass var den gemensamma enheten
i alla de äldre vikterna. – Ett skålpund bergsvikt
motsvarade 0,3757 kg. (0,884 skålp. viktualievikt).
Ett skeppund viktualievikt var lika med 1,13121
skeppund bergsvikt. Bergsvikten upphörde att brukas
med början af år 1863.
Th. N–m.

Bergsvärdie kallades en tjänsteman vid Sala
silfververk, hvilken det ålåg att probera malmer och
mineralier, föra smältbok och, tillika med
bergs-hauptmannen, till bergsöfverstyrelsen inlämna rapport
om smältningen m. m. Han egde äfven säte och
stämma i grufrätten, tills denna upphäfdes, 1852.
Tjänsten upphörde, då staten från och med 1888
öfverlät sin eganderätt till Sala grufva på
bergslaget.
Th. N–m.

Bergsyra, bot. Se Rumex.

Bergsystem. Se Berg, sp. 1416.

Bergsöe [bärgsö]. 1. Adolf Frederik B.,
dansk statistiker, f. 1806, d. 1854, blef 1845
professor vid Köpenhamns universitet och 1850 chef för
statistiska byrån. Hans hufvudarbete är Den danske
stats statistik
(4 dlr, 1844–53).

2. Vilhelm B., dansk naturforskare och
skönlitterär författare, f. 8 febr. 1835 i Köpenhamn,
där fadern var chef för den kungl.
porslinsfabriken, blef student 1854, tog 1860
magisterkonferensen och blef 1864 filos. doktor. Han egnade
sig främst åt entomologien och skref en duktig
special-afhandling öfver en parasit hos svärdfisken
(Philichthys xiphiæ, 1864) samt goda iakttagelser öfver
den italienska taranteln och tarantismens historia i
medeltiden (1865). Men hans vetenskapliga
verksamhet afbröts af en ögonsjukdom, som delvis
framkallades genom ett alltför träget bruk af mikroskopet
och för en tid gjorde honom blind. Förgäfves sökte
han bot under resor i Italien. Under sin blindhetstid
tog han itu med skönlitterära arbeten och lyckades
snart göra sitt namn kändt. Hans första bok var
romanen eller snarare novellcykeln Fra Piazza del
popolo
(1866, 9:e uppl. 1901; ”Från Piazza del
popolo”, 1871), och därefter följde raskt på
hvarandra Fra den gamle fabrik (1869, 5:e uppl. 1895;
”Den gamla porslinsfabriken”, 1872), I Sabinerbjergene
(1871), Gjengangerfortællinger (1871, ”Från
andeverlden”, 1876), Bruden fra Rörvig (1872,
3:e uppl. 1884), Italienske noveller (1874, 2:a uppl.
1896; ”Italienska noveller”, 1875), Julefortællinger
(1893) och Falskmöntneren (1900); vidare flera
diktsamlingar, I ny og næ (1867; 5:e uppl. 1887), Hjemvee
(3 uppl. 1893) och Blomstervignetter (1873; 3:e uppl.
1897), samt ett satiriskt skådespel, Sandhedens mænd
(1894), och en stor bok om Rom under Pius den niende
(2 bd, 1877). Som författare har B. en frodig, mäkta
romantisk fantasi, med böjelse för att uppfinna och
skildra sällsamma, delvis ohyggliga tilldragelser, samt
en liflig stil. Han har därför också vunnit en talrik
läsekrets, men icke öfvat djupare inflytande på
litteraturen. Vid sidan af sin litterära verksamhet har han
under en följd af år (sedan 1887) tagit en väsentlig
del i de systematiska sträfvandena att utrota
ollonborrarna, liksom hans gamla naturvetenskapliga
intressen framkallat ett stort populärt arbete
Fra mark og skov. Billeder af insekternes liv (2 bd, 1881).
Slutligen har han drifvit numismatiska studier och
författat ett par skrifter i detta fack: Danske
medailler og jetons samt militære hæderstegn 1789–
1892
(1893) och Trankebar-mönter 1674–1845
samt mönter og medailler vedrörende den danske
handel paa Ostindien 1657–1777
(1895). Sedan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:41:06 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbc/0017.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free