- Project Runeberg -  Nordisk familjebok /
Uggleupplagan. 3. Bergsvalan - Branstad

(1905) Tema: Reference
Titel och innehåll | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

NORDISK FAMILJEBOK
KONVERSATIONSLEXIKON
OCH
REALENCYKLOPEDI

Ny, reviderad och rikt illustrerad upplaga

Redaktionskommitté:
Leche, V., professor vid Stockholms högskola
Meijer, B., filos. doktor
Nyström, J. F., lektor vid högre realläroverket i Stockholm
Warburg, K., professor, bibliotekarie i Svenska Akademiens Nobel-institut
Westrin, Th., arkivarie i Riksarkivet, kommitténs ordförande

Huvudredaktör: Bernhard Meijer

TREDJE BANDET
BERGSVALAN - BRANSTAD

Stockholm 1905
Nordisk familjeboks förlags aktiebolag
Nordisk familjeboks tryckeri


Förord till den elektroniska upplagan

Detta är 3:e bandet av andra utgåvan ("uggleupplagan") av Nordisk familjebok. Bandet presenteras här som en faksimilutgåva i svartvitt. Planscher ur bandet redovisas inte separat, utan finns tillgängliga som PDF-filer i färg från respektive faksimilsida.

Några intressanta artiklar ur detta band:


The above contents can be inspected in scanned images: smutstitel, titelsida, titelbladets baksida

Korrstapel / Proof bar for this volume

Innehåll / Table of Contents


Titel och innehåll - smutstitel, titelsida, titelbladets baksida
Ordinarie medarbetare - v, vi, vii
Tillfälliga medarbetare i detta band - vii
I detta band förekomma signerade artiklar af följande bland den första upplagans ej ofvan nämnde samt af denna upplagas genom döden bortryckte medarbetare - vii, viii
Signering af artiklarna - viii
Uttalsbeteckning - viii
Förteckning öfver illustrationer i tredje bandet - ix, x, xi
Förkortningar - xii, xiii, xiv
Rättelser - xv, xvi

B


Bergsvalan, zool. Se Klippsvalan - 1-2
Bergsvetenskap, rön och iakttagelser som blifvit gjorda - 1-2
Bergsvik, ångsåg i Piteå socken - 1-2
Bergsvikt en inom bergslagen bruklig vikt för vägning af malmer och bergsprodukter - 1-2
Bergsvärdie, en tjänsteman vid Sala silfververk - 1-2
Bergsyra, bot. Se Rumex - 1-2
Bergsystem. Se Berg, sp. 1416 - 1-2
Bergsöe. 1. Adolf Frederik B., dansk statistiker - 1-2
Bergsöe. 2. Vilhelm B., dansk naturforskare och skönlitterär författare - 1-2
Bergsöfverstyrelse är efter bergskollegiets upplösning (1857) kommerskollegium (se d. o.) - 1-2
Bergtagen. Se Bergfolk - 1-2
Bergthorsson, Guðmund, isländsk skald. Se Isländska språket och litteraturen - 1-2
Bergtora Skarphedinsdotter (Bergþóra Skarpheðinsdóttir), Nial Torgeirssons hustru - 1-2
Bergtor Hrafnsson (Bergþórr Hrafnsson), lagsagoman på Island 1117-1122 - 1-2
Bergtorsk, zool. Se Torsken - 1-2
Bergtroll, nord. myt. Se Bergfolk - 1-2
Bergues, stad och fästning af andra rang i franska depart. Nord - 1-2
Berg-uf, Bulo maximus, zool., den största af alla ugglor - 1-2, 3-4
Bergunda, socken i Kronobergs län, Kinnevalds härad - 3-4
Bergvald, Anders Johan, finsk ämbetsman. Se Wasastjerna - 3-4
Bergvax, miner. Se Ozokerit - 3-4
Bergverkstionde, den staten tillkommande andelen af tillverkningen af metaller och mineral - 3-4
Bergvik, vattensåg om sex ramar i Söderala socken af Gäfleborgs län - 3-4
Bergviken, insjö i södra Hälsingland - 3-4
Bergvättar. Se Vättar - 3-4
Bergzabern, stad i bajerska regeringsområdet Pfalz - 3-4
Bergås. Se Berg, geogr. - 3-4
Bergö, holme i Vasa skärgård - 3-4
Berhampur l. Barhampur. 1. Hufvudstad i distr. Murshidabad, Bengalen - 3-4
Berhampur. 2. Stad i indiska distr. Nimar - 3-4
Berhampur. 3. Hufvudstad och militärstation i distriktet Gandjam, Madras - 3-4
Beriberi, patol. sjukdom - 3-4
Bericiska bergen (Monti Berici), en isolerad berggrupp i prov. Vicenza - 3-4
Bering, Vitus Jonassen, dansk-rysk upptäcktsresande - 3-4, 5-6
Berings haf (fordom Kamtsjatka-hafvet) är namnet på den nordöstra delen af Stora oceanen - 5-6
Beringskjold, Magnus, dansk konspiratör - 7-8
Berings sund kallas det sund som förbinder Norra Ishafvet och Stora oceanen - 7-8
Berings ö (ry. Avatsja), en Ryssland tillhörig klippö vid södra ändan af Berings haf - 7-8
Bériot, Charles Auguste de, belgisk violinist - 7-8
Berisslavl, stad i ryska guvern. Cherson - 7-8
Berja, stad i spanska provinsen Almería - 7-8
Berk., i botaniska beteckningar förkortning för M. J. Berkeley - 7-8
Berkan l. Perkan (it. barracano), ett tvåskaftadt tyg af gethår och ull - 7-8
Berkeley. 1. Stad i grefsk. Gloucester - 7-8
Berkeley. 2. Stad i staten Kalifornien - 7-8
Berkeley, sir William, brittisk ämbetsman - 7-8, 9-10
Berkeley. 1. George B., engelsk filosof - 9-10
Berkeley. 2. Elisabeth B., engelsk författarinna. Se Craven - 9-10
Berkeley. 3. Miles Joseph B., engelsk botanist - 9-10
Berkhampstead, Great, l. Hampstead, stad i grefskapet Hertford - 9-10
Berkovets, rysk handelsvikt = 10 pud = 163,8 kg - 9-10
Berks l. Berkshire, grefskap i södra England - 9-10
Berkshire. Se Berks - 9-10
Berkshire-svin, berömd engelsk svinras - 9-10
Bêrlad (Bîrlad, Bârlad, i forntiden Palloda), hufvudstad i rumänska kretsen Tutova - 9-10
Berleburg, baroni (”standesherrschaft”) i preussiska regeringsomr. Arnsberg (Westfalen) - 9-10
Berleburg-bibeln, i Berleburg i 8 folioband 1726-42 utkommen - 9-10
Berlepsch. 1. Hermann Alexander von B., tysk skriftställare - 9-10
Berlepsch. 2. Hans Eduard von B. (-Valendas), arkitekt, landskapsmålare - 9-10, 11-12
Berlepsch, August von, baron, tysk biodlare - 11-12
Berlepsch, Hans Hermann von, friherre, preussisk ämbetsman och politiker - 11-12
Berlichingen, Götz (Gottfried) von, "med järnhanden", tysk krigare - 11-12
Berlin, Preussens och Tyska rikets hufvudstad - 11-12, (blank), Berlin med förstäder., Berlin med förstäder. (forts.), (blank), 13-14, 15-16
Berlin. Befolkning - 15-16
Berlin. Industri, handel och kommunikationer - 15-16, 17-18, 19-20
Berlin. Bildningsanstalter - 19-20
Berlin. Förvaltning - 19-20, 21-22
Berlin. Fattigvårdsväsende - 21-22
Berlin. Budget - 21-22
Berlin. Vapen (sedan 1709) - 21-22
Berlin. Berlins omgifningar - 21-22
Berlin. Historia - 21-22, 23-24
Berlin. 1. Stad i kanadensiska prov. Ontario - 23-24
Berlin. 2. Stad i staten New Hampshire - 23-24
Berlin. 3. Stad i staten Wisconsin - 23-24
Berlin, Nils Johan, ämbetsman, kemist - 23-24
Berlinare, en lätt fyrsitsig vagn; ett slags täckvagn - 23-24, 25-26
Berlinchen, stad i preussiska regeringsområdet Frankfurt - 25-26
Berliner, Abraham, judisk teolog och historiker - 25-26
Berliner-blått, kem., en vackert mörkblå målarfärg - 25-26
Berliner-brunt. Se Färg - 25-26
Berliner börsen-courier, en 1867 uppsatt tysk tidning - 25-26
Berliner börsenzeitung, en 1855 uppsatt tysk tidning - 25-26
Berliner evangelische missions-gesellschaft für Deutsch-Ostafrika - 25-26
Berliner-grönt. Se Färg - 25-26
Berliner lokalanzeiger, en 1883 uppsatt tysk tidning - 25-26
Berliner-rödt. Se Färg - 25-26
Berliner stadt- und ringbahn - 25-26
Berliner tageblatt ("Berlins dagblad"), en i Berlin 1872 uppsatt tidning - 25-26, 27-28
Berlin-freden. Se Berlinkongressen - 27-28
Berlin-generalakten. Se Kongo-konferensen - 27-28
Berlingska boktryckeriet, sedan 1742 den vanliga benämningen på akademiska boktryckeriet i Lund - 27-28
Berlingske tidende, Danmarks äldsta tidning - 27-28
Berlin-konferensen, en sommaren 1880 i Berlin hållen konferens - 27-28
Berlin-kongressen, i Berlin 13 juni-13 juli 1878 - 27-28, Berlinkongressen 1878., (blank), 29-30
Berlioz, Hector, fransk kompositör - 29-30
Berlitz-metoden för inlärande af främmande språk, eng. The Berlitz school of languages - 29-30
Berlock, prydnad, som hänger vid en urkedja - 29-30
Berm, fortif. Se Bärm - 29-30
Bermeo, hamnstad i spanska prov. Vizcaya - 31-32
Bermondsey, stadsdel i sydvästra delen af London - 31-32
Bermuda- l. Somers-öarna, en liten ögrupp i Atlantiska oceanen - 31-32
Bermuda-båt, äfven kallad Mudian l. Mugian, sjöv., på Bermuda-öarna bruklig enmastad båt - 31-32, 33-34
Bermuda-gräs, bot. Se Cynodon - 33-34
Bermudas, en äldre, mindre riktig form för Bermuda (se d. o.) - 33-34
Bermuda-segel. Se Bermuda-båt - 33-34
Bermudez, stat i sydamerikanska republiken Venezuela - 33-34
Bern, namnet på Verona i gamla tyska och nordiska sånger - 33-34
Bern (fr. Berne). 1. Den folkrikaste och näst största kantonen i Schweiz - 33-34
Bern. 2. Hufvudstad i kantonen af samma namn - 33-34, 35-36
Bern. Historia - 35-36
Bern., i naturvetenskapliga beteckningar förkortning för Claude Bernard - 35-36
Bernabei, Erecolea, italiensk komponist - 37-38
Bernacchi, Antonio, italiensk kastratsångare - 37-38
Bernadotte, en från det lilla pyreneiska berglandet Béarn härstammande släkt - 37-38
Bernadotte, Oskar Karl August, prins - 37-38, 39-40
Bernaerts, Nicasius, flamsk målare - 39-40
Bernalda, stad i italienska prov. Potenza - 39-40
Bern-alperna kallas en stor afdelning af de schweiziska alperna - 39-40
Bernard, Aristide Martin, fransk politiker - 39-40
Bernard, Claude, fransk fysiolog - 39-40, 41-42
Bernard, Simon Francois, fransk politiker, - 41-42
Bernard, Thalès, fransk skald - 41-42
Bernard, Tristan, fransk dramatiker och romanförfattare - 41-42
Bernardakes, Demetrios, nygrekisk skald - 41-42
Bernard de Ventadour, fransk skald. Se Provensalska språket och litteraturen - 41-42
Bernard du Grail de la Villette, Pierre Marie Charles de, fransk romanförfattare - 41-42
Bernardes, Diogo, portugisisk skald - 41-42
Bernardin de Saint-Pierre. Se Saint-Pierre - 41-42
Bernardino, San, alppass. Se Bernhardin, S:t - 41-42
Bernardo, Teodoro. Se Barentsz - 41-42
Bernardska sticket, med. Se Sockersjuka - 41-42
Bernau, stad i preussiska regeringsomr. Potsdam (Brandenburg) - 41-42
Bernauer, Agnes, enligt sägnen dotter till en badarmästare i Augsburg - 41-42
Bernay, arrondissemangshufvudstad i franska depart. Eure - 41-42
Bernays. 1. Jakob B., tysk filolog af judisk börd - 41-42, 43-44
Bernays. 2. Michael B., tysk litteraturhistoriker - 43-44
Bernburg, stad i hertigdömet Anhalt - 43-44
Berndes (Berendesa), adlig ätt, som härstammade från Brandenburg - 43-44
Berndes. 1. Johan B., ämbetsman - 43-44
Berndes. 2. Fabian B., härförare - 43-44
Berndes, borgerlig släkt, som härstammar från Tyskland och omkr. 1715 inkom till Sverige - 43-44
Berndes. 1. Per Bernhard B., militär, kemist - 43-44
Berndes. 2. Anton Ulrik B., gravör, miniatyrmålare, konstskriftställare - 43-44
Berndtson. 1. Fredrik B., skald, litteratör - 43-44
Berndtson. 2. Gunnar Fredrik B., målare - 43-44
Bernd von Guseck, pseudonym för tyske författaren Berneck - 43-44
Berne-Bellecour, Étienne Prosper, fransk målare - 45-46
Berneck, Karl Gustav von, tysk militärförfattare och novellist (pseud. Bernd von Guseck) - 45-46
Berner, Albert Friedrich, tysk rättslärd - 45-46
Berner, en från norra Tyskland till Kristiania inflyttad familj - 45-46
Berner. 1. Hagbard Emanuel B., norsk ämbetsman, bankman och politiker - 45-46
Berner. 2. Karl Kristian B., norsk politiker - 45-46
Berner. 3. Sören Hjalmar Normann B., läkare - 45-46, 47-48
Berneray, en af Barra-öarna - 47-48
Berner-Oberland, södra delen af kantonen Bern. Se Bern - 47-48
Berner-Oberland-ras (Freiburg-), en i Schweiz förekommande nötkreatursras - 47-48
Berners, lord, engelsk författare. Se Bourchier - 47-48
Bernesk (it. poesia bernesca), humoristisk-burlesk poesi. Jfr Berni - 47-48
Bernh. l. Bhrd., i botaniska beteckningar förkortning för J. J. Bernhardi - 47-48
Bernhard, S:t, Stora och Lilla, bekanta alppass - 47-48
Bernhard, konung af Italien - 47-48
Bernhard af Clairvaux, kallad "den helige", asket och mystiker - 47-48
Bernhard, hertig af Sachsen-Weimar - 47-48, 49-50
Bernhard, Carl, pseudonym för den danske novellförfattaren Andreas Saint-Aubain - 49-50
Bernhard, Anton, katolsk präst, påflig - 49-50
Bernhardi. 1. August Ferdinand B., tysk språkforskare och författare - 51-52
Bernhardi. 2. Felix Theodor von B., tysk historiker, nationalekonom och politiker - 51-52
Bernhardi. 3. Friedrich von B., militärskriftställare - 51-52
Bernhardin, S:t (San Bernardino), bergpass i Graubünden-alperna - 51-52
Bernhardin-orden, munkorden. Se Cisterciens-orden - 51-52
Bernhardshunden. Se Hunden - 51-52
Bernhards-kräftan, zool. Se Eremitkräft-släktet - 51-52
Bernhardt, August, tysk forstman - 51-52
Bernhardt, Sarah (egentl. Rosine), fransk skådespelerska - 51-52, 53-54
Bernhardy, Gottfried, tysk filolog och litteraturhistoriker - 53-54
Bernheim, Ernst, tysk historiker - 53-54
Berni, Francesco, italiensk skald - 53-54
Bernicia. Se Northumberland - 53-54
Bernike. Se Berenike - 53-54
Bernina, bergskedja mellan Lombardiet och Graubünden - 53-54
Bernini, Giovanni Lorenzo, italiensk arkitekt, bildhuggare och målare - 53-54, 55-56
Bernis, François Joachim de Pierre de, grefve af Lyon, kardinal, fransk statsman och skald - 55-56
Bernkastel, kretsstad i preussiska regeringsområdet Trier (Rhenprovinsen) - 55-56
Bernkonventionen, en enhetlig rätt på de litterära och artistiska områdena - 55-56
Berno, abbot. Se Benediktiner - 55-56
Bernoulli, en från Antwerpen härstammande familj somflyktade till Basel - 57-58
Bernoulli. 1. Jaques B., matematiker - 57-58
Bernoulli. 2. Jean B., matematiker - 57-58
Bernoulli. 3. Nicolas., professor i matematik i Padova och professor i logik i Basel - 57-58
Bernoulli. 4. Nicolas B., professor i juridik i Bern - 57-58
Bernoulli. 5. Daniel B., matematiker, mekaniker - 57-58
Bernoulli. 6. Jean B., professor vid universitet i Basel - 57-58
Bernoulli. 7. Jean B., astronom - 57-58
Bernoulli. 8. Jacques B., den föregåendes yngste broder, - 57-58, 59-60
Berns salonger, förlustelseställe vid Berzelii park i Stockholm - 59-60
Bernstein, Georg Heinrich, tysk orientalist - 59-60
Bernstein, Aaron, tysk författare - 59-60
Bernstein, Eduard, tysk socialdemokratisk nationalekonom och politiker - 59-60
Bernstein. Se Bärnsten - 59-60
Bernstorff, slott nära Köpenhamn - 59-60
Bernstorff, tysk-dansk adelsätt, härstammande från Mecklenburg - 59-60, 61-62
Bernstorff. 1. Johan Hartvig Ernst B., grefve, dansk statsman - 61-62
Bernstorff. 2. Andreas Peter B., dansk statsman - 61-62, 63-64
Bernstorff. 3. Kristian Günther B., grefve, dansk och sedan preussisk statsman - 63-64
Bernstorff. 4. Joakim Frederik B., grefve, direktör i utrikesministeriet - 63-64
Bernstorff. 5. Albrekt B., grefve, diplomat - 63-64
Bernström, John Petter Fredrik, industriidkare - 63-64, 65-66
Berntsen, Arent (äfven kallad Bergen), norsk (dansk) författare - 65-66
Bernu. Se Bornu - 65-66
Bernward, tysk biskop, statsman och konstnär - 65-66
Bernwardskorset. Se Bernward - 65-66
Bero, latiniserad form af namnet Björn - 65-66
Berobanga, ö vid Borneo. Se Balambangan - 65-66
Beroë, zool. Se Mareld - 65-66
Beroea. 1. Det nuv. Veria, en af de äldsta städerna i Macedonien - 65-66
Beroea. 2. Det nuv. Aleppo l. Haleb. Se Aleppo 2 - 65-66
Berolina l. Berolinum (nlat.), Berlin - 65-66
Beronius, Magnus, ärkebiskop - 65-66
Beronius. 1. Jonas B., grufbyggare - 65-66
Beronius. 2. Jonas Otto B., sångare - 65-66
Berosus, präst vid Bel-Marduks tempel i Babylon, historieskrifvare och astronom - 65-66
Berounka (tjech.). Se Beraun - 65-66
Berquin, Arnaud, fransk författare - 65-66, 67-68
Berre, Étang de, strandsjö i franska depart. Bouches-du-Rhône - 67-68
Berri, fordom franskt hertigdöme. Se Berry - 67-68
Berruguete, Alonso, spansk bildhuggare, målare och arkitekt - 67-68
Berry l. Berri, fordom franskt hertigdöme - 67-68
Berry. 1. Charles Ferdinand de Bourbon, hertig af B. - 67-68
Berry. 2. Caroline Ferdinande Louise, hertiginna af B. - 67-68
Berry, Sir Graham, australisk politiker - 67-68
Berrya, bot. Se Tiliaceæ - 67-68
Berryer, Pierre Antoine, fransk advokat och politisk talare - 67-68, 69-70
Berry-kanalen, i mellersta Frankrike - 69-70
Bersaba, Beerseba, Berseba, i forntiden den sydvästligaste orten i Judéen i Palestina - 69-70
Bersaglieri, skarpskyttar eller jägare i italienska armén - 69-70
Bersbo, gruffält i Värna socken, Östergötlands län - 69-70
Berseba. Se Bersaba - 69-70
Berserkar, rättare Bärsärkar (se d. o.) - 69-70
Bersezio, Vittorio, italiensk författare och politiker - 69-70
Bersier, Eugène Arthur François, fransk reformert predikant - 69-70, 71-72
Bersodde. Se Fredericia - 71-72
Berson, slott i Livland - 71-72
Berså (fr. berceau), löfsal - 71-72
Bert, ett slags krage eller garnityr (af spetsar o. d.) - 71-72
Bert, Paul, fransk fysiolog och statsman - 71-72
Bert., i naturvetenskapliga beteckningar förkortning för Ant. Bertoloni - 71-72
Berta, äfven Edithberga, "den heliga", dotter af den frankiske konungen Charibert - 71-72
Berta, frankiska furstinnor - 71-72
Berta. 1. (Bertrada) En dotter till grefve Charibert af Laon - 71-72
Berta. 2. En af Karl den stores döttrar - 71-72
Berta, gemål till konung Rudolf II i transjuranska Burgund - 71-72
Bertall (anagram af Albert), konstnärsnamn för den franske karikatyrtecknaren Charles Constantin Albert Nicolas d’Arnoux - 71-72
Bertaut, Jean, fransk skald - 71-72
Berteaux, Héléna, född Hébert, fransk bildhuggarinna§ - 71-72, 73-74
Berteljärn, maskinb. Se Bleckslageri - 73-74
Bertelmaskin, maskinb. Se Bleckslageri - 73-74
Bertelsen. Se Bartholin 1 - 73-74
Berth., i zoologiska beteckningar förkortning för A. A. Berthold, professor i Göttingen - 73-74
Berthelot, Marcellin Pierre Eugène, fransk kemist - 73-74
Berthelsdorf, by i sachsiska kretsen Bautzen - 73-74
Berthet, Élie Bertrand, fransk romanförfattare - 73-74
Berthier, Alexandre, furste af Neufchâtel och Valengin, furste af Wagram, fransk marskalk och vice-konnetabel - 73-74, 75-76
Berthold. Se Bertold - 75-76
Bertholdus Ratisbonnensis. Se Bertold - 75-76
Berthollet, Claude Louis, grefve, fransk kemist - 75-76
Bertholletia H. & B., bot., växtsläkte af fam. Lecythidaceæ - 75-76
Berti, Domenico, italiensk statsman och filosofisk skriftställare - 75-76, 77-78
Bertillon. 1. Louis Adolphe B., fransk statistiker - 77-78
Bertillon. 2. Jacques B., fransk statistiker - 77-78
Bertillon. 3. Alphonse B., fransk antropolog - 77-78, 79-80
Bertillonage. Se Antropometri och Bertillon 3 - 79-80
Bertils, Sankt (fi. Pertteli), socken i Halikko härad och domsaga, Åbo och Björneborgs län - 79-80
Bertin. 1. Louis Francois B., kallad "den äldre" (Bertin l’aîné), fransk journalist - 79-80
Bertin. 2. Louis François B. de Vaux, kallad "le superbe" - 79-80
Bertini Henri, fransk pianist - 79-80
Bertla, maskinb. Se Bleckslageri - 79-80
Bertola, Aurelio de’ Giorgi, italiensk skald - 79-80
Bertold, Livlands andre apostel, abbot i cisterciens-klostret Loccum - 79-80, 81-82
Bertold af Regensburg (Bergtholdus Ratisbonnensis), den tyska medeltidens främste folkpredikant - 81-82
Bertold, grefvar och hertigar af Zähringen (se d. o.) - 81-82
Bertold, grefve af Henneberg, kurfurste af Mainz - 81-82
Bertold, tysk katolsk biskop - 81-82
Bertold I:s af Zähringen orden. Se Ordnar (Baden) - 81-82
Bertolè-Viale, Ettore, italiensk militär - 81-82
Bertolini, Francesco, italiensk historiker - 81-82
Bertoloni, Antonio, italiensk botanist - 81-82
Bertolonia, bot. Se Melastomataceæ - 81-82
Bertolotti, Antonino, italiensk skriftställare - 81-82
Berton, Henri Montan, fransk operakompositör - 81-82
Berton, Jean Baptiste, fransk militär - 81-82
Bertrada. Se Berta - 81-82
Bertram. 1. Theodor B ., tysk operasångare, baryton - 81-82, 83-84
Bertram. 2. Fanny Moran-Olden, tysk operasångerska - 83-84
Bertramrot, farm., Radix Pyrethri (germanici), den officinella roten af den ettåriga Anacyclus officinarum - 83-84
Bertrand, Henri Gratien, grefve de B., fransk general - 83-84
Bertrand. 1. Alexandre Louis Joseph B., fransk arkeolog - 83-84
Bertrand. 2. Joseph Louis François B., fransk matematiker - 83-84
Bertrand de Born, vicomte d’Hautefort, fransk trubadur - 83-84
Bertrandit Damour, ett mineral, sönderdelningsprodukt af beryll - 83-84
Bertrich, by och badort i preussiska Rhenprovinsen - 83-84
Berttula. Se Ypäjä - 83-84
Bertuch, Friedrich Justin, tysk litteratör och förlagsbokhandlare - 83-84
Berufjördur, en 22 km. lång fjord på Islands östkust - 85-86
Bérulle, Pierre de, fransk kardinal, den franska oratorieordens stiftare - 85-86
ai-Beruni (el-Biruni), Abu Raihan Muhammed ibn Ahmed, islamitisk lärd - 85-86
Berustadt (berustadt infanteri och berustadt kavalleri). Se Rustning - 85-86
Berut. Se Beirut - 85-86
Berwald. 1. Johan Fredrik B., musiker - 85-86
Berwald. 2. Franz Adolf B., tonsättare - 85-86, 87-88
Berwald. 3. Julia Matilda B., operasångerska - 87-88
Bervic, Charles Clément (urspr. Balvay), fransk kopparstickare - 87-88
Berwick. 1. Grefskap i sydöstra Skottland - 87-88
Berwick. 2. B. upon Tweed, stad i grefskapet Northumberland - 87-88
Berwick, James Fitzjames, hertig af B., marskalk och pär af Frankrike - 87-88
Berwick upon Tweed. Se Berwick 2 - 87-88
Berycidae, zool., en fiskfamilj, som tillhör gruppen Acanthopterygii (Taggfeningar) - 87-88
Beryll, miner., ett aluminium- och berylliumsilikat - 87-88, 89-90
Beryllium, kem., ett grundämne - 89-90
Beryllos, biskop i Bostra i Arabien. Se Antitrinitarier - 89-90
Berytos, stad. Se Beirut - 89-90
Beryx, zool., typ för den till de taggfenstråliga fiskarna hörande familjen Berycidæ - 89-90
Berzelia Brongn., bot., växtsläkte af fam. Bruniaceæ - 89-90
Berzelianit Dana, miner. Se Selenkoppar - 89-90
Berzelianska stipendiet. Se Vetenskapsakademien - 89-90
Berzelii park, en liten vacker parkanläggning i Stockholm - 89-90
Berzelius, Jöns Jakob, kemist - 89-90, 91-92, 93-94, 95-96
Berzelius-lampa, kem., en för dubbelt luftdrag af Berzelius konstruerad spritlampa - 95-96
Berzsényi, Daniel, ungersk skald - 95-96
Berättelse, jur. Skriftlig framställning - 95-96
Berörings-elektricitet (Kontakts-elektricitet, Galvanisk elektricitet, Galvanism), fys. Se Galvanism - 95-96
Bes l. Bessis, lat. , fornromersk vikt, = 2/3 (8/12) as - 95-96
Bes, fornegyptisk gud af dvärgaktig och grotesk skepnad - 95-96
Bes., i zoologiska beteckningar förkortning för J. M. Beseke, tysk ornitolog - 95-96
Besan och Besanmast, gamla benämningar på mesan och mesanmast (se d. o.) - 95-96
Besançon, hufvudstad i franska depart. Doubs - 95-96, 97-98
Besanmast. Se Besan - 97-98
Besant. 1. Sir Walter B., engelsk romanförfattare - 97-98
Besant. 2. Annie B., född Wood, engelsk kvinnlig agitator - 97-98, 99-100
Besarabien, ryskt guvernement. Se Bessarabien - 99-100
Besborodko, Aleksander Andrejevitj, furste, rysk statsman - 99-100
Besche, de, nederländska, till Sverige öfverflyttade arkitekter. Se De Besche - 99-100
Bescheij. 1. Balthasar B., flamsk landskaps- och figurmålare - 99-100
Bescheij. 2. Carel B., målare - 99-100
Bescherelle, Louis Nicolas, fransk språkforskare - 99-100
Beschlik, turkiskt mynt. Se Besjlik - 99-100
Beschnitt, Johannes, tysk tonsättare - 99-100, 101-102
Bescht, Israel, polsk sektstiftare - 101-102
Beschtaner, Israel Beschts anhängare. Se Chasidéer - 101-102
Beschtau, en skoglös bergsgrupp på norra sluttningen af Kaukasus - 101-102
Besebleck, boktr., en stålskifva för inriktning af linjen på typer - 101-102
Besegling, en för den irvingianska sekten egendomlig religiös akt. Se Irving - 101-102
Besekirskij, Vasilij, rysk violinist - 101-102
Besekloss, boktr., plan järnkloss för att undersöka tjocklek och parallellhet på typer - 101-102
Beseler. 1. Wilhelm Hartwig B., tysk politiker - 101-102
Beseler. 2. Karl Georg Christoph B., tysk rättslärd - 101-102
Besemschon, hand., den del af en vara, som vid tömmandet ur emballeringen kan bli fastsittande vid fatet - 101-102
Besenval. 1.Jean Victor de B., baron, fransk diplomat - 101-102
Besenval. 2. Pierre Victor de B., baron, fransk militär och hofman - 101-102, 103-104
Besett. Se Chrozophora - 103-104
Besiffring (Generalbas-skrift), mus., en öfver basnoten an bragt sifferbeteckning - 103-104
Besigheim, stad i konungariket Württemberg - 103-104
Bésigue l. Bézigue, fr., ett kortspel - 103-104
Besika-viken, vik på nordvästra kusten af Mindre Asien - 103-104
Besiktning, metodisk och legal undersökning af någots eller någons materiella beskaffenhet - 103-104
Besiktnings-instrument, skriftlig affattning af en besiktnings resultat - 103-104
Besiktningsrustmästare. Se Rustmästare - 103-104
Besittning, jur., faktisk rådighet öfver ting eller rättighet - 103-104, 105-106, 107-108
Besittningshemman, kam., kronohemman, till hvilket åborätt en gång tillförsäkrats - 107-108
Besittningsmynt, mynt hvilka äro slagna inom någon af Sveriges förutvarande besittningar - 107-108
Besjbarmak, berg i kaukasisk-ryska guvern. Baku - 107-108
Besjiktasj, vackert belägen förstad till Konstantinopel - 107-108
Besjlik, turkiskt silfvermynt om 5 piaster - 107-108
Beska droppar, farm., i dagligt tal brukligt namn på "malörtsdroppar" - 107-108
Beskattning. Se Skatt - 107-108
Beskattningsrätt, statsr. Rätten att besluta, huru de nödiga statsinkomsterna skola åvägabringas - 107-108, 109-110
Beskattningsrätt.England - 109-110
Beskattningsrätt.Tyska riket - 109-110
Beskattningsrätt.Sverige - 109-110, 111-112
Besked, krigsv., uppgift på en truppstyrkas storlek och sammansättning vid vissa tillfällen - 111-112
Beskickning, dipl., en suverän stats representation hos en annan suverän stat - 111-112, 113-114
Beskickning, metall, en viss bestämd mängd råämnen som "uppsättes" å en ugn för att smältas - 113-114
Beskickningsflagg. Se Unionstecknet - 113-114
Beskiderna l. Bieskiderna, namn på några delar af Karpaterna - 113-114
Beskjutningsplan, artill., en på starkt material utförd karta öfver en del af en befäst plats - 113-114
Beskow, en från staden Beeskow i Preussen härstammande släkt - 113-114, 115-116
Beskow. 1. Bernhard von B., skald, historisk och politisk skriftställare - 115-116, 117-118
Beskow. 2. Gustaf Emanuel B., predikant, pedagog - 117-118, 119-120
Beskow. 3. Bernhard August B., ståldekoratör - 119-120
Beskow. 4. Fredrik Natanael B., predikant, skolman - 119-120
Beskow. Elsa B., född Maartman, tecknarinna - 119-120
Beskowska skolan, ett läroverk för gossar i Stockholm - 119-120, 121-122
Beskrifvande geometri l. Deskriptiv geometri. Se Geometri - 121-122
Besksöta l. Kvesved, bot. farm., en klättrande, spenslig buske, Solanum dulcamara L. - 121-122
Beskt te. Se Te - 121-122
Beskällare, benämning på hingst som användes till betäckning - 121-122
Beskällarsjuka, veter. Sjukdomsprocess hos hästar - 121-122
Beskärning, trädg. Se Trädgård - 121-122
Beslag. 1. Fys. och kem. Ett tunt lager af något ämne, som utfällt sig - 121-122
Beslag. 2. Jur. En tjänsteman sätter sig i besittning af gods - 121-122
Beslag. 3. Veter. Se Hofbeslag - 121-122
Beslag. 4. Tekn. De metalldelar, som anbringas å inredning och möbler - 121-122
Beslagarandel. Se Beslagare - 121-122
Beslagare, tjänsteman, som verkställer beslag - 121-122, 123-124
Beslagsband, sjöv., af garn hopflätadt, platt, mot ändan afsmalnande tåg - 123-124
Beslagskarl. För att olaglig handel skulle kunna förekommas - 123-124
Beslagslina, sjöv. Se Beslagsband - 123-124
Beslagslära, veter., detsamma som hofbeslagskonst (se d. o.) - 123-124
Beslagssejsing, sjöv. Se Beslagsband - 123-124
Besler, Basilius, tysk apotekare och botanist - 123-124
Beslut, psyk., viljans bestämda upptagande af en viss bestämningsgrund - 123-124
Beslutets natt. Se Muhammed - 123-124
Beslutmässig, behörig att fatta beslut - 123-124
Beslå. 1. Sjöv. Rulla ihop och fastbinda någonting - 123-124
Beslå. 2. Tekn. Se Beslag 4 - 123-124
Beslå sig, fys., öfverdragas med ett beslag - 123-124
Besman, en snällvåg med flyttbar egg - 123-124
Besnard, Paul Albert, fransk målare - 123-124, 125-126
Besoar, vanligare Bezoar (se d. o.) - 125-126
Besoeki, nederländskt residentskap i östligaste Java - 125-126
Besoldning. Se Sold - 125-126
Besoldningsryttare, värfvadt, aflönadt rytteri - 125-126
Besparingar å hufvudtitlarna, sådana behållningar å de beräknade statsutgifterna, som uppstå - 125-126
Besparingsbrännare. Se Gas - 125-126
Besparingsskog, skogsh., de vid storskifte afsatta sockenallmänningarna - 125-126
Besprutning, trädg. För att skydda växter mot svampsjukdomar eller angrepp - 125-126
Bess., i botaniska beteckningar förkortning för S. I. G. W. Besser, tysk-österrikisk botanist - 125-126
Bessarabien (Besarabien), ryskt guvernement - 125-126, 127-128
Bessarion, teolog - 127-128
Bessastaðir, gård på halfön Alptanes nära Reykjavik - 127-128
Bessèges, stad i franska depart. Gard - 127-128
Besseggen, smal bergkam - 127-128
Bessel, Friedrich Wilhelm, tysk astronom - 127-128
Bessels, Emil, tysk polarfarare - 127-128, 129-130
Bessemer, sir Henry, engelsk mekaniker och metallurg - 129-130
Bessemerprocessen är en färskningsprocess - 129-130, 131-132
Bessemerprocessen. Arbetsförfarande vid den sura bessemermetoden - 131-132
Bessemerprocessen. Basisk bessemerprocess - 131-132, 133-134, 135-136
Bessenyei, György, ungersk författare. Se Ungerska litteraturen - 135-136
Besser (l. Bessi), ett vildt och krigiskt folk i nordvästra Tracien - 135-136
Besshö, fjällspets vid Besseggen (se d. o.) - 135-136
Bessi. Se Besser - 135-136
Bessica. Se Besser - 135-136
Bessières. 1. Jean Baptiste B., hertig af Istrien, marskalk af Frankrike - 135-136, 137-138
Bessières. 2. Bertrand B., baron, brigadgeneral - 137-138
Bessin, franskt landskap i nedre Normandie - 137-138
Bessis (lat.). Se Bes - 137-138
Bessonov, rysk språkforskare. Se Bezsonov - 137-138
Bessos (lat. Bessus), persisk satrap i Baktrien - 137-138
Bessus (lat.). Se Bessos - 137-138
Best, oskäligt djur; fig., rå, elak människa - 137-138
Best, William Thomas, engelsk orgelvirtuos och musikskriftställare - 137-138
Bestialisera. Se Best - 137-138
Bestialisk. Se Best - 137-138
Bestialitet. Se Best - 137-138
Bestiarii (lat.). Se Bes - 137-138
Bestick, låda eller fodral för matematiska eller kirurgiska redskaps förvaring - 137-138
Bestick, sjöv., positionsbestämning - 137-138
Bestillingsmand, da. och no., tjänsteman utan kunglig utnämning och utan pensionsrätt - 137-138
Bestla, nord. myt., Burs maka, jätten Boltorns dotter, moder till Oden - 137-138
Bestockning, landtbr., utvecklingen af sidoskott hos stråsädesslagen - 137-138
Bestrykande. Ett gevärs kulbana om den är obetydligt krökt - 137-138
Bestrålning l. Insolation, fys. och meteor., de direkta solstrålarnas inverkan på det föremål - 137-138
Bestusjev, Alexander Alexandrovitj, rysk författare, pseudonymen A. Marlinskij - 137-138
Bestusjev-Rjumin. 1. Michail B., grefve, rysk diplomat - 137-138, 139-140
Bestusjev-Rjumin. 2. Aleksej Petrovitj B., grefve, ambassadör - 139-140
Bestusjev-Rjumin. 3. Michail B., konspiratör - 139-140
Bestusjev-Rjumin. 4. Konstantin Nikolajevitj B., rysk historieskrifvare - 139-140
Bestusjevs nervdroppar motsvara svenska farmakopéns eterhaltiga järnkloriddroppar - 139-140
Bestyckning. 1. Krigsv. Det gemensamma namnet på de eldvapen, som tillhöra en befäst plats - 139-140
Bestyckning. 2. Sjöv. Gemensamt namn på alla kanoner och kulsprutor på ett örlogsfartyg - 139-140
Bestyckningsplan. Se Bestyckning 1 - 139-140
Bestånd, skogsh. Se Skogsbestånd - 139-140
Beställning, krigsv., en tjänst, som medför viss militär grad eller däremot svarande rang - 139-140
Beställningshemman, kam., hemman, af hvilka räntorna voro till löner åt den indelta arméns befäl - 139-140
Beställningsmän, krigsv., det manskap, som är afsedt för vissa tjänstegrenar, hvilka fordra yrkesskicklighet - 139-140
Bestämning, filos., det, genom hvilket något är hvad det är - 139-140, 141-142
Bestötlåda, boktr., ett verktyg för att hyfla träsnittsstockar rätvinkliga - 141-142
Besuki, tysk namnform af Besoeki (se d. o.) - 141-142
Besutenhet, förv. - 141-142
Besvär. 1. Kam. De bidrag i form af tjänstgöring som utkräfvas för att fylla ett direkt allmänt behof - 141-142
Besvär. 2. Statsr. Klagomål och önskningar - 141-142
Besvär. 3. Förv. Försök att erhålla rättelse i en förvaltande myndighets åtgärder eller beslut - 141-142
Besvär. 4. Processr. a) I tvistemål ett rättsmedel - 141-142, 143-144
Besvär. 4. Processr. b) I brottmål ett rättsmedel - 143-144
Besvärjelse, vissa ord eller satser som anses besitta en underbar kraft - 143-144
Besvärsbok, en å hvarje järnvägsstation befintlig bok, för införande af klagomål - 143-144
Besvärshänvisning, jur., skyldighet att meddela angående hvad som bör iakttagas af den, som vill besvära sig - 143-144
Besvärskammaren. Se Kammarrevisionen - 143-144
Besvärsmål, jur., de mål, som genom besvär blifvit dragna under högre rätt - 143-144
Besvärs- och ekonomi-utskottet. Se Allmänna besvärs- och ekonomi-utskottet - 143-144
Besvärsskrift, jur., skrift, som en klagande ingifver - 143-144
Besvärstid, jur., den tid inom hvilken en besvärsskrift skall hafva blifvit ingifven - 143-144
Besze, Th. de. Se Beza - 143-144
Besztercze, ungerska namnet på staden Bistritz. B. är äfven namn på en biflod till Sajo - 143-144
Besztercze-bánya, det ungerska namnet på staden Neusohl - 143-144
Besztercze-Naszod, ungerskt komitat. Se Bistritz-Naszod - 143-144
Besåningshygge, skogsh., afverkad skogstrakt, å hvilken naturlig återväxt beräknas uppkomma - 143-144
Besättning. 1. Krigsv. a) De trupper, som äro afsedda till en fästnings omedelbara försvar - 143-144
Besättning. 1. Krigsv. b) De trupper som under krig förläggas i en fientlig fästning - 143-144, 145-146
Besättning. 2. Sjöv. De personer, som äro inmönstrade på ett fartyg - 145-146
Besättning. 3. Landtbr. Sammanfattningen af de å en landtgård befintliga husdjuren af ett visst slag - 145-146
Besättningslista (Bemanningslista), sjöv., tabellarisk förteckning öfver hela besättningen - 145-146
Besättningstrupper, krigsv., de trupper, som äro afsedda att vid ett krigs utbrott utgöra besättning i fästningar - 145-146
Besökare (Tullbesökare), lägre tjänstemän, som gingo ombord på ankommande fartyg - 145-146
Besökelsedag. Se Jungfru Marie besökelsedag - 145-146
Besökelsenunnor. Se Visitantinnor - 145-146
Bet (hebr., hus) förekommer såsom första sammansättningsdel i en mängd bibliska ortnamn - 145-146
Bet, spelt., straffinsats i kortspel - 145-146
Beta (Β, β), namn på andra bokstafven i grekiska alfabetet - 145-146
Beta L., bot., ett växtsläkte af fam. Chenopodiaceæ - 145-146
Beta. 1. Mangold l. romersk kål - 145-146
Beta. 2. Betor - 145-146, 147-148
Beta, sjöv. Lägga en ankarkätting omkring en beting - 147-148
Beta, kem. tekn. Se Betning - 147-148
Betabara, en ort vid Jordan - 147-148
Betalningsafgift. Se Upphandlingsafgift - 147-148
Betalningsbalans. Se Handelsbalans - 147-148
Betania, en Helgelseförbundets missionsstation i brittiska kolonien Natal i Syd-Afrika - 147-148
Betanien. 1. En by omkr. 4 km. s. ö. om Jerusalem - 147-148
Betanien. 2. En ort vid Jordan - 147-148
Betanzos, stad i spanska prov. Coruña - 147-148
Betbrand, växtpat., ödeläggande sjukdom å betor - 147-148
Bet din haggadol. Se Sanhedrin - 147-148
Bet-Djibrin, det nuv. namnet på Eleutheropolis - 147-148
Bête, fr., oskäligt djur; fig., dum människa - 147-148, 149-150
Bete. Se Betesfodring, Betesmarker och Mulbete - 149-150
Bételgeuze l. Batageuze, fr., a Orionis, astron., fixstjärna af första storleken i Orion - 149-150
Betel, bot. Se Areca, Kateku och Piper - 149-150
Betel, en ort i Kanaan - 149-150
Betel, en Helgelseförbundets missionsstation i Zululandet i Syd-Afrika - 149-150
Bet el-Fakih, stad i arabiska landskapet Jemen - 149-150
Betelflagg. Se Betelkapten - 149-150
Betelkapten, sjöv., befälhafvare å handelsfartyg, hvilken har rättighet att föra betelflagg - 149-150
Betelnöt, bot. Se Areca och Arekanöt - 149-150
Betelpalm, bot. Se Areca - 149-150
Betelpeppar, bot. Se Areca - 149-150
Betelseminariet, en läroanstalt för utbildande af pastorer och missionärer - 149-150
Betelskepp. Se Betelkapten - 149-150
Bête-noire, fr. Se Bête - 149-150
Beterræ (Bæterræ), romarnas namn på staden Béziers - 149-150
Betesda, en damm i Jerusalem - 149-150
Betesfodring, husdjurssk. - 149-150, 151-152
Betesgröe. Se Gröe - 151-152
Betesmarker, landbr. Höglända, mer eller mindre stenbundna fält - 151-152
Betfage, en by på Oljeberget - 151-152
Bethany college, en i Lindsborg (Kansas) inrättad, svensk-amerikansk högre läroanstalt - 151-152
Bet-Haran l. Bet-Haram, amoritisk stad i öst-jordanlandet - 151-152
Bethell, Richard, från 1861 baron Westbury, engelsk jurist - 151-152
Béthencourt, Jean, seigneur de B., fransk sjöfarande - 151-152, 153-154
Bethesda, stad i grefsk. Carnarvon (Wales) - 153-154
Bethlehem, stad i Pennsylvania - 153-154
Bethlen, gammal ungersk adelssläkt - 153-154
Bethlen. 1. Gábor (Gabriel) B. af lktár, vanligen kallad B. Gábor, furste i Siebenbürgen - 153-154
Bethlen. 2. Stefan B. af Iktár, furste i Siebenbürgen - 153-154
Bethlen. 3. Johan B. af B., siebenbürgisk kansler - 153-154, 155-156
Bethlen. 4. Wolfgang B. af B., siebenbürgisk kansler - 155-156
Bethlen. 5. Nikolaus B. af B., son till Johan B., siebenbürgisk kansler - 155-156
Bethlen. 6. Andreas B. af B., grefve, ungersk statsman - 155-156
Bethmann, en ansedd, urspr. judisk bankirfamilj i Frankfurt a. M. - 155-156
Bethmann, Friederike Auguste Konradine, född Flittner, tysk skådespelerska - 155-156
Bethmann-Hollweg, Moritz August von, tysk rättslärd och statsman - 155-156
Bethnal Green, stadsdel i östra London - 155-156
Bet-Horon, det öfre och nedre, tvenne byar - 155-156
Bethulie. Se Betulia 2 - 155-156
Béthune, arrondissemangshufvudstad i franska depart. Pas-de-Calais - 155-156
Bethune, David, kardinal. Se Beaton - 155-156
Béthune. 1. Maximilien de B. Se Sully - 155-156
Béthune. 2. A. J. de B. Se Charost - 155-156
Bethusy-Huc, Valeska von, grefvinna, tysk romanförfattarinna under pseudonymen Moritz, von Reichenbach - 155-156
Beting. Se Arbetsbeting - 155-156
Beting, skpsb., en för ankartågets beläggning, på däck uppförd timmersammansättning - 155-156, 157-158
Betingsarbete. Se Arbetsbeting - 157-158
Betingsknekt. Se Beting, skpsb. - 157-158
Beting-stoppare, sjöv. Se Stoppare - 157-158
Betingstryckare. Se Beting, skpsb. - 157-158
Bêtise, fr. Se Bête - 157-158
Betjänte, betjäningen vid ett allmänt verk - 157-158
Betlehem. 1. Stad i Palestina - 157-158
Betlehem. 2. Ort i Sebulons stamområde - 157-158
Betlehem. 3. Stad i Pennsylvania. Se Bethlehem - 157-158
Betlehemiter, namn på flera katolska ordnar - 157-158
Betlehemiter. 1. I 13:e årh:s midt funnos i Cambridge engelska betlehemiter - 157-158
Betlehemiter. 2. I 15:e årh. stiftade Pius II (1459) till skydd mot turkarna - 157-158, 159-160
Betlehemiter. 3. I 17:e-19:e årh., Betlehemit-orden af Guatemala l. Betlehemsbröderna - 159-160
Betlehemitiska barnamordet - 159-160
Betlehemitiska orden, andlig riddarorden. Se Korsorden - 159-160
Betlehemsbröderna. Se Betlehemiter 3 - 159-160
Betlen Gábor, furste af Siebenbürgen. Se Bethlen - 159-160
Betlyftare, landtbr., maskin för betors upptagande ur jorden - 159-160
Betmar, markis de. Se Saint-Germain - 159-160
Betmögel, sjukdom å betor (foder- och sockerbetor) - 159-160
Betning, kem. tekn. 1. En substans, med hvilken ett färgämne kan fästas vid trådfiber - 159-160, 161-162
Betning. 2. Vid bearbetning af trä - 161-162
Betning. 3. Metaller och metallföremål betas genom behandling med utspädda syror - 161-162
Betning. 4. I garfverier betas hudar med sura bad - 161-162
Betning. 5. Landtbr. Utsäde betas i lösningar - 161-162
Betodling - 161-162, 163-164
Betogabra, fordom namn på Eleutheropolis - 163-164
Betol, kem. farm., en eterartad förening af ß-naftol och salicylsyra - 163-164
Beton, fr. Se Betong - 163-164
Betong l. Beton, tekn., ett slags konstgjord stenmassa - 163-164, 165-166
Betongbro. Se Bro - 165-166
Betongfundament, tekn., grundläggningen för en byggnad - 165-166
Betongpåle, tekn. Pålar, gjorda af betong med järninlägg, för att ersätta vanliga träpålar - 165-166
Betonica L., bot. farm., ett släkte bland labiaterna - 165-166
Betoning. Se Accent - 165-166
Betriacum. Se Bedriacum - 165-166
Bet-Rima. Se Arimatia - 165-166
Betrost, en sjukdom å betor (foder- och sockerbetor), framkallad af en svamp - 165-166
Bets, kem. tekn., vätskor som gifva trä en mörkare färg - 165-166
Betsa, behandla trä med bets (se d. o.) - 165-166
Betsaida, ort i Galiléen - 165-166, 167-168
Bet-San. Se Bet-Sean - 167-168
Betschwa, biflod fr. v. till March i Mähren - 167-168
Bet-Sean l. Bet-San, en gammal kanaaneisk stad - 167-168
Betsel. 1. De remtyg och bett, som användas för hästens styrande och behärskande - 167-168, 169-170
Betsel. 2. Den del af en plog, harf etc, vid hvilken anspänningen sker - 169-170
Betseta, fordom förstad till Jerusalem (se d. o.) - 169-170
Betsiboka, en af Madagaskars största floder - 169-170
Betsileo, en med hova närbesläktad folkstam på Madagaskar - 169-170
Betsimaraka, den smala kustremsan på Madagaskars östkust - 169-170
Betsimisaraka, en af de tre hufvudstammarna af malajiskt ursprung på Madagaskar - 169-170
Betsje-mesj, präststad i Palestina - 169-170
Betsjuanaland (Bechuanaland), område i Syd-Afrika - 169-170, 171-172
Betsjuaner (Bechuaner), kanske riktigare Tsjuaner, namn på en grupp bland de sydafrikanska bantufolken - 171-172
Betskij (Betskoj), Ivan Ivanovitj, rysk konstkännare, filantrop - 171-172
Betskoj. Se Betskij - 171-172
Betsman. Se Besman - 171-172
Betsockertillverkning - 171-172, 173-174
Bet-Sur, stad i Palestina - 173-174
Bettani (el-Bettani l. al-Battani, mindre riktigt al-Batani; latiniseradt Albategnius), eg. Muhammed Ibn-Djabir el B., astronom - 173-174
Bettelheim, Anton, tysk skriftställare - 173-174
Bettelini, Pietro, italiensk kopparstickare - 173-174
Betterton, Thomas, engelsk skådespelare - 175-176
Betti, Enrico, italiensk matematiker - 175-176
Bettia, stad i distriktet Champaran, brittisk-indiska prov. Behar - 175-176
Bettina, tysk författarinna. Se Arnim 3 - 175-176
Bettinelli, Saverio, italiensk skriftställare - 175-176
Bettleri. Se Tiggeri - 175-176
Bettna, socken i Södermanlands län, Oppunda härad - 175-176
Betto, Bernardino di, italiensk målare. Se Pinturicchio - 175-176
Betto Bardi, Donato di, italiensk bildhuggare. Se Donatello - 175-176
Betul, en Evangeliska fosterlandsstiftelsens missionsstation - 175-176
Betula, bot. Se Björk - 175-176
Betulaceæ, Betulacéer, bot., naturlig växtfamilj af hängeträdens (Amentaceæ) grupp - 175-176
Betulacéer. Se Betulaceæ - 175-176
Betulia. 1. (Betylua) En fästning - 175-176
Betulia. 2. (Bethulie) Stor by i södra delen af brittiska Oranjeflodskolonien - 175-176
Betulin, farm. kem., ett i björkens bark förekommande, indifferent ämne - 175-176
Betuwe (det forna Batavorum insula), landskap i nederländska provinsen Gelderland - 175-176
Betydelselära, språkv., del af grammatiken - 175-176
Betyg, skriftligt intyg l. vitsord rörande en persons beskaffenhet - 175-176
Betyg. Examensbetyg - 177-178
Betyg. Terminsbetyg - 177-178
Betyg. Afgångsbetyg - 177-178
Betyg. Nationsbetyg - 177-178
Betyg. Tentamensbetyg - 177-178
Betyg. Profårsbetyg - 177-178
Betyg. Tjänstgöringsbetyg - 177-178
Betyg. Orlofssedel - 177-178
Betyg. Afskedsbetyg - 177-178
Betyg. Arbetsbetyg - 177-178, 179-180
Betyg. Prästbetyg (Prästbevis) - 179-180
Betyg. Frejdbetyg - 179-180
Betyg. Hinderslöshetsbetyg - 179-180
Betyg. Äktenskaps-certifikat - 179-180
Betyg. Läkarbetyg (sjukbetyg, friskbetyg o. s. v.). Se Läkarintyg - 179-180
Betylier var hos de gamle grekerna namnet på stenar, som dels åtnjöto gudomlig dyrkan - 179-180
Betylua. Se Betulia - 179-180
Betz, Franz, tysk sångare - 179-180
Betzonich. 1. Georg Emil B., dansk författare - 179-180
Betzonich. 2. Axel Emil B., dansk teaterförfattare - 179-180
Betäckning. 1. Krigsv. a) Trupper som afdelas för att skydda andra trupper - 179-180
Betäckning. 1. b) Naturföremål - 179-180
Betäckning. 2. Astron. Inträffar då två himlakroppar befinna sig i rät linje med åskådaren - 179-180, 181-182
Betäckning. 3. Landtbr. Handjurets parning med hondjuret - 181-182
Betäckning. 4. Skogsh. Se Fröbetäckning, Markbetäckning och Sådd - 181-182
Betäckta vägen, fortif., gång anlagd för att utgöra en skyddad förbindelse - 181-182
Betänkande, skriftligt utlåtande öfver någon af ett utskott till pröfning förehafd fråga - 181-182
Beuçkelaer, Joachim, flamsk figurmålare. Se Bueçkelaer - 181-182
Beud., i naturvetenskapliga beteckningar förkortning för Fr. S. Beudant - 181-182
Beudantit A. Levy, miner., ett rombiskt mineral - 181-182
Beukelsz l. Beukelszoon, Willem, äfven kallad Bökel och Buckelings, fiskare i Biervliet - 181-182
Beulé, Charles Ernest, fransk arkeolog och politiker - 181-182
Beuningen, Koenraad van, holländsk statsman - 181-182, 183-184
Beureus. Se Beurreus - 183-184
Beurmann, Karl Moritz von, tysk upptäcktsresande - 183-184
Beurnonville, Pierre de Ruel, markis de B., fransk marskalk och statsman - 183-184
Beuron, by och vallfärdsort i preussiska regeringsområdet Sigmaringen - 183-184
Beurré, smörpäron - 183-184
Beurreus, Dionysius (äfven Beureus, Beurræus, Burreus, Burrey och Bouré), Erik XIV:s lärare, teolog, läkare, diplomat, geograf och latinsk skald - 183-184, 185-186
Beurten, holl., föreningar af skeppsegare (beurtmannen) i Holland och Tyskland - 185-186
Beust, Friedrich Ferdinand, grefve von B., först sachsisk och sedan österrikisk statsman - 185-186, 187-188
Beuth, Peter Christian Wilhelm, preussisk ämbetsman - 187-188
Beuthen, Ober-Beuthen, kretsstad i preussiska prov. Schlesien - 187-188
Beuvray, berg i franska depart. Saône-et-Loire - 187-188
Bevakning. 1. Krigsv. Åtgärder till förekommande af öfverrumpling - 187-188
Bevakning. 2. Sjöv. Åtgärder till förekommande af öfverrumpling - 187-188
Bevakning. 3. Jur. Anmälan af förment rätt hos domstol - 187-188, 189-190
Bevakningsblockad, sjöv. Se Blockad - 189-190
Bevakningstjänst. Se Bevakning 1 - 189-190
Bevakningstrakt, skogsh., tjänstgöringsområdet för en kronojägare eller skogvaktare - 189-190
Bevakningstrupp. Se Bevakning 1 - 189-190
Bevattning - 189-190
Beveland, Noord-B. och Zuid-B., två fruktbara öar i Scheldeflodens delta - 189-190
Beveren, köping i belgiska prov. Öst-Flandern - 189-190
Beverley, stad i grefskapet York - 189-190
Beverloo, by i belgiska prov. Limburg - 189-190
Beverly, stad i staten Massachusetts - 189-190
Bevern, köping i braunschweigska kretsen Holzminden - 189-190
Bevern, August Wilhelm, hertig af Braunschweig-B., preussisk general - 189-190
Beverningk, Hieronymus van, holländsk statsman - 189-190
Beverwijk, köping i nederländska prov. Noord-Holland - 189-190
Bewick, Thomas, engelsk träsnidare - 189-190
Bevillning, statsr., Statsverkets extra ordinarie inkomster - 189-190, 191-192
Bevillning. Bevillningsförordning - 191-192, 193-194
Bevillning. Postmedlen - 193-194
Bevillning. Stämpelmedlen - 193-194
Bevillning. Acciser - 193-194
Bevillning. Tullar - 193-194, 195-196
Bevillningsberedning, förv., en af de tre kommittéer, som årligen tillsättas för att ombesörja bevillningstaxeringen - 195-196
Bevillningsdeputation. Se Bevillningsutskottet - 195-196
Bevillningsförordning. Se Bevillning, sp. 192 - 195-196
Bevillningskrona - 195-196
Bevillningsrätt. Se Beskattningsrätt - 195-196
Bevillningstaxering, förv. 1. Taxeringsvärde åsättes fastigheter och skatteskyldigas inkomster värderas - 195-196
Bevillningstaxering, förv. 2. Det i bestämda fastighetsvärden och inkomstbelopp uttryckta resultatet af taxeringsarbetet - 195-196
Bevillningsutskottet, ett af den lagtima svenska riksdagens fem ständiga utskott - 195-196
Bevingade ord, allmänna uttryck och talesätt som kunna föras tillbaka bestämd skrift eller person - 195-196
Bevis. 1. Log. Ett klart och tydligt ådagaläggande af ett omdömes sanning eller sannolikhet - 195-196, 197-198
Bevis. 2. Jur. Grunder för den juridiska vissheten (sanningen) af ett faktum - 197-198
Bevisningsgrund. Se Bevis - 197-198
Bevisningsmedel, jur., allt som tjänar att bevisa riktigheten af ett i en rättegång framstäldt faktiskt påstående - 197-198
Bevisningsteori, jur. Sammanfattningen af de så kallade legala bevisningsreglerna. Jfr Bevis 2 - 197-198
Bevära, sjöv., utrusta ett örlogsfartygs båtar för strid eller för landstigning - 197-198
Beväring. 1. Krigsv. och sjöv. Dels numera icke bruklig benämning på beväpningen, dels det genom allmän värnplikt uttagna manskapet - 197-198, 199-200
Beväring. 2. Her. Se Vapen - 199-200
Beväringselit, beväringsyngling som mot vissa förmåner förband sig till längre tjänstgöring än öfriga - 199-200
Beväringsfonden, Allmänna. Se Allmänna beväringsfonden - 199-200
Beväringsman, person som tillhörde den s. k. beväringen (se d. o.) - 199-200
Beväringsmanskapets invalid- eller pensionsfond - 199-200
Beväringsmönstring, de beväringsskyldiges duglighet till krigstjänst - 199-200
Beväringsmöte kallades intill 1902 de särskilda öfningar, som afsågo beväringsmanskapets utbildning - 199-200
Bex, ort i schweiziska kantonen Pays de Vaud - 199-200
Bexell. 1. Sven Petter B., historieforskare - 199-200
Bexell. 2. Karl Emanuel B., teologisk skriftställare, nykterhetsifrare - 199-200
Bexheda, socken. Se Bäckseda - 199-200
Bexhill, stad och badort i grefsk. East Sussex - 199-200
Bexley, stad i grefsk. Kent - 199-200
Bey (arab.). Se Bej - 199-200
Bey., i paleontologiska beteckningar förkortning för H. E. Beyrich - 199-200
Beyer, Absalon Pederssön, norsk författare - 199-200
Beyer. 1. Johan von B., posttjänsteman. Se Beijer - 199-200
Beyer. 2. Johan Gustaf von B., vitterlekare. Se Beijer - 199-200
Beyer, Gustav Friedrich von, tysk general - 199-200
Beyer, Konrad, tysk skriftställare - 199-200
Beyerlein, Franz Adam, tysk författare - 199-200, 201-202
Beyla, nord. myt., enligt Lokasenna guden Frejs tjänarinna och "bagerska" - 201-202
Beyle, Marie Henri, fransk författare, känd under pseudonymen Stendhal - 201-202
Beylon, Jean François, ”lecteur” hos drottning Lovisa Ulrika - 201-202
Beypur, Baipur l. Bepur, stad i brittiska Indien - 201-202
Beyrich, Heinrich Ernst, tysk paleontolog - 201-202
Beyrichia M’Coy, paleont., fossilt släkte af ostrakoderna - 201-202, 203-204
Beyrichiakalk. Se Beyrichia - 203-204
Beyrichit Liebe, miner., ett slags nickelkis - 203-204
Beyschlag, Johann Heinrich Christoph Willibald, tysk teolog - 203-204
Beza, Théodore (egentl. de Besze), reformert teolog - 203-204
Bezdán, köping i ungerska komitatet Bács Bodrog - 203-204
Beziaker, en serbisk-kroatisk folkstam i trakten af Pisino i Istrien - 203-204
Béziers, arrondissemangshufvudstad i franska depart. Hérault - 203-204
Bézigue. Se Bésigue - 203-204
Bezirk (ty.), ”område”, i de flesta tyska stater mellanleden i förvaltningen - 203-204, 205-206
Bezoar (Besoar), farm. I magen hos åtskilliga idisslare förekomma konkrement - 205-206
Bezoar-antilopen. zool. Se Antiloper, sp. 1145 - 205-206
Bezoar-bocken l. Pasengen, Capra ægagrus, zool., en lefvande bock-art - 205-206
Bezoar-rot, bot. Se Dorstenia - 205-206
Bezold. 1. Albert von B., tysk fysiolog - 205-206
Bezold. 2. Friedrich von B., tysk historiker - 205-206
Bezold. 3. Karl B., tysk assyriolog - 205-206
Bézout, Étienne, fransk matematiker - 205-206
Bezpopovsjstjini, rysk sekt. Se Raskolniker - 205-206
Bezsonov l. Bessonov, Petr Aleksejevitj, rysk språkforskare - 205-206
Bezzenberger, Adalbert, tysk språkvetenskapsman - 205-206, 207-208
Beöthy, Zoltán, ungersk novellist och litteraturhistoriker - 207-208
Bge, i botaniska beteckningar förkortning för A. von Bunge - 207-208
Bgh, i zoologiska beteckningar förkortning för E. S. Bergh - 207-208
Bhachtris. Se Balch 2 - 207-208
Bhagalkand l. Bagalkhand, riktigare Baghelkhand (se d. o.) - 207-208
Bhagalpur, Bagalpur, Bhaugulpore. 1. Division i brittisk-indiska prov. Behar - 207-208
Bhagalpur. 2. Distrikt i den liknämnda divisionen - 207-208
Bhagalpur. 3. Hufvudstad i distriktet och divisionen af samma namn - 207-208
Bhagavad-gita, en lärodikt inväfd som episod i den stora hjältedikten Mahabarata - 207-208
Bhagirathi, en af Ganges’ källfloder. Se Ganges - 207-208
Bhamo l. Banmo (kin. Sing-haitsin). 1. Distrikt i brittisk-indiska prov. Upper Burma - 207-208
Bhamo. 2. Hufvudstad i det liknämnda distriktet - 207-208
Bhandara. 1. Distrikt i div. Nagpur i brittisk-indiska Centralprovinserna - 207-208
Bhandara. 2. Hufvudstad i nämnda distrikt - 207-208, 209-210
Bhar, handelsvikt. Se Bahar - 209-210
Bharatpur. Se Bhartpur - 209-210
Bharavi, indisk epiker - 209-210
Bhartpur l. Bharatpur, - 209-210
Bhurtpore. 1. Skyddsstat i brittisk-indiska lydlandet Rajputana - 209-210
Bhurtpore. 2. Hufvudstad därstädes - 209-210
Bhartrihari, en indisk skald - 209-210
Bharutsj. Se Broach - 209-210
Bhaskara, indisk astronom - 209-210
Bhat, ostindisk sångar- och krönikeskrifvarkast - 209-210
Bhatgaon l. Bhatgong, äfven Dharmaputra och Dharmapatan ("lagstaden"), stad i indiska konungariket Nepal - 209-210
Bhatgong. Se Bhatgaon - 209-210
Bhatti förutsattes som författare till konsteposet Bhattikavya - 209-210
Bhaugulpore. Se Bhagalpur - 209-210
Bhaunagar l. Bhavnagar, tributstat i brittisk-indiska presidentskapet Bombay - 209-210
Bhavabhuti, näst Kalidasa och "Lervagnens" författare Indiens mest betydande dramatiske författare - 209-210
Bhavalpur. Se Bahawalpur - 209-210
Bhavnagar. Se Bhaunagar - 209-210
Bhawulpore. Se Bahawalpur - 209-210
Bhera, stad i brittisk-indiska prov. Punjab - 209-210
Bhikshu, Biksju, "tiggare", i Indien namnet på en braman i hans sista lefnadsskede - 209-210
Bhil (Bil, Bhilla), ostindisk folkstam - 209-210
Bhilla. Se Bhil - 209-210
Bhilsa l. Bilsa, stad i brittisk-indiska vasallstaten Gwalior - 209-210
Bhima, biflod till Kistna - 209-210
Bhim-Gorá, hinduisk vallfärdsort i distriktet Saharanpur - 211-212
Bhingar, engelska namnet på Bhim-Gorá - 211-212
Bhiwani, stad i distr. Hissar i brittisk-indiska prov. Punjab - 211-212
Bhopal l. Bopaul, vasallstat i brittiska agentskapet Central-Indien - 211-212
Bhot l. Bhota, en tibetansk folkstam - 211-212
Bhota. Se Bhot - 211-212
Bhotan, stat i Indien. Se Bhutan - 211-212
Bhotija. Se Bhot - 211-212
Bhownaggree, sir Mancherjee Merwanjee, brittisk politiker af indisk börd - 211-212
Bhrd., vid naturvetenskapliga namn förkortning för J. J. Bernhardi - 211-212
Bhrigu, ind. myt., mystiska väsenden - 211-212
Bhudsj. Se Bhuj - 211-212
Bhuj l. Bhudsj, hufvudstad i vasallstaten Cutch - 211-212
Bhumidj, indisk folkstam. Se Kolh - 211-212
Bhurtpore. Se Bhartpur - 211-212
Bhuta, ind. myt., en ond ande - 211-212
Bhutan (Bhotan, Butan), oberoende stat i Främre Indien - 211-212
Bhuthja. Se Bhot - 211-212
Bi, kemiskt tecken för metallen vismuts (lat. bismuthum) atomvikt - 213-214
Bi, sjöv. Hålla fartyget med förskeppet upp mot vinden - 213-214
Bi, Honungsbi, Apis, zool., ett insektsläkte tillhörande ordn. steklar - 213-214, 215-216, 217-218
Biabanak, en oasgrupp i den stora persiska öknen - 217-218
Biafra-bukten, den östligaste och djupaste delen af Guinea-viken - 217-218
Bi-afsked. Se Afsked 1 - 217-218
Biala. 1. Liten gränsflod mellan Galizien och österrikiska Schlesien - 217-218
Biala. 2. Biflod fr. h. till Dunajec - 217-218
Biala. 3. Stad i det forna hertigdömet Auschwitz i österrikiska Galizien - 217-218
Biala. 4. (Ry. Bjela) kretsstad i rysk-polska guvern. Siedlce - 217-218
Białowiez-skogen, ett stort skogsområde i ryska guvernementet Grodno - 217-218
Bi-alperna. Se Alperna, sp. 702 - 217-218
Białystok, befäst kretsstad i västryska guvern. Grodno - 217-218
Bianca Capello. Se Capello - 217-218
Biancavilla, stad i italienska prov. Catania - 217-218
Biancheri, Giuseppe, italiensk politiker - 217-218
Bianchi, Francesco, italiensk kompositör - 219-220
Bianchi, Friedrich von, friherre, hertig af Casalanza, österrikisk militär - 219-220
Bianchi, Nicomede, italiensk historiker - 219-220
Bianchi, Luigi, italiensk matematiker - 219-220
Bianchi, Bianca, egentl. Schwarz, tysk sångerska - 219-220
Bianchi-Giovini, Aurelio, italiensk häfdatecknare och journalist - 219-220
Bianchini, Francesco, italiensk astronom och arkeolog - 219-220
Bianco, Andrea, veneziansk geograf - 219-220
Bianco, Baccio del Bartolomeo, italiensk arkitekt - 219-220
Bianco e nero antica (it.), marmor, hvit med svarta ådror - 219-220
Biandrata, G., italiensk läkare. Se Blandrata - 219-220
Biandri, äktenskap med två män, tvåmansäktenskap - 219-220
Biard, Auguste François, fransk målare - 219-220
Biarki l. Diarki, dubbelvälde, samregering, tvenne regenters samtidiga styrelse - 219-220
Biarrits l. Biarritz, stad och badort på kusten af franska dep. Basses-Pyrénées - 219-220, 221-222
Biart, Lucien, fransk författare - 221-222
Bias, en af Greklands sju vise, från Priene i Karien - 221-222
Bias, pseudonym för P. E. Bergstrand - 221-222
Biawar, stad i brittisk-indiska prov. Ajmere-Merwara - 221-222
Bi-axel. Se Axel, sp. 527 - 221-222
Bibamus (lat.), låtom oss dricka! - 221-222
Biban. 1. Berömd dalklyfta i Algeriet - 221-222
Biban. 2. Biban el-muluk, dal i Egypten, vid Tebe - 221-222
Bibana, en till en större järnväg sig anslutande mindre sådan - 221-222
Biban el-muluk. Se Biban - 221-222
Bibars (Baibars, Beibars) I, mamluksultan i Egypten - 221-222
Bibbiena, stad i italienska prov. Arezzo - 221-222
Bibbiena, Bernardo Dovizi da, italiensk skald - 221-222
Bibel, kristenhetens religiösa urkund - 221-222, 223-224
Bibelforskaren, en i Uppsala utkommande tidskrift - 223-224
Bibelförbud. De av katolska kyrkan åtgärder för att hindra bibelns läsning af den stora mängden - 223-224
Bibelhandskrifter, afskrifter af bibelns böcker - 223-224
Bibelhandskrifter. I. Handskrifterna af gamla testamentet - 223-224
Bibelhandskrifter. 1. Synagogrullar - 223-224
Bibelhandskrifter. 2. Privathandskrifter - 223-224
Bibelhandskrifter. II. Handskrifterna af nya testamentet - 223-224
Bibelhandskrifter. 1. Uncial- eller majuskel-handskrifter - 223-224, 225-226
Bibelhandskrifter. 2. Kursiv- eller minuskel-handskrifter, med små bokstäfver - 225-226
Bibelkanon. De böcker hvilka anses innehålla regeln för människans tro - 225-226
Bibelkanon. I. Gamla testamentets kanon - 225-226, 227-228
Bibelkanon. II. Nya testamentets kanon - 227-228
Bibelkommission, personer som fått i uppdrag att gemensamt förbättra en bibelöfversättning - 227-228, 229-230, 231-232
Bibelkommunister. Se Perfektionister - 231-232
Bibelkritik, vetenskapsgren - 231-232
Bibelkritik. I. Textkritik - 231-232, 233-234
Bibelkritik. II. Historisk kritik - 233-234, 235-236, 237-238, 239-240
Bibelot, fr., litet prydnadsföremål - 239-240
Bibelsällskap, förening för bibelns spridning - 239-240, 241-242
Bibelteologi. Se Biblisk teologi - 241-242
Bibeltext. I. Gamla testamentets text - 241-242
Bibeltext. II. Nya testamentets text - 241-242, 243-244
Bibeltryckstunnan, kamer., användes till bekostande af bibelns öfversättning till svenska - 243-244
Bibelverk, större exegetisk-populära arbeten som innehålla de bibliska skrifterna i öfversättning - 243-244
Bibelöfversättningar. I. Gamla testamentet - 243-244, 245-246
II. Hela bibeln eller blott nya testamentet - 245-246, 247-248, 249-250
Biber, Heinrich, bömisk violinvirtuos - 249-250
Biberach, stad i württembergska Donau-kretsen - 249-250, 251-252
Biberg, Nils Fredrik, filosof - 251-252, 253-254
Bibesco. 1. Barbo B., genom adoption furst Stirbey, hospodar af Valakiet - 253-254
Bibesco. 2. Georg B., hospodar af Valakiet - 253-254
Bibi (fr.), en hatt (för såväl damer som herrar) med synnerligt smalt brätte - 253-254
Bibiena, da, italiensk konstnärsfamilj. Se Galli - 253-254
Biblia pauperum (lat.), "de fattiges bibel" eller "munkbibeln", namn på en samling bilder - 253-254
Biblicitet, öfverensstämmelse med bibeln; skriftenlighet - 253-254
Bibliofil, bokvän, bokälskare, boksamlare - 253-254
Bibliofobi, bokskygghet, bokhat. Jfr Bibliomani - 253-254, 255-256, 257-258
Bibliognosi, bokkännedom - 257-258
Bibliograf, en afskrifvare af böcker - 257-258
Bibliografi, egentl. bokbeskrifning, bokkännedom - 257-258
Bibliografi. a) Bibliografisk litteratur - 257-258
Bibliografi. b) Världslitteraturen (Universalbibliografier) - 257-258
Bibliografi. c) Sällsynta, dyrbara och värdefulla arbeten - 257-258
Bibliografi. d) Förbjudna och indragna arbeten - 257-258
Bibliografi. e) Anonyma och pseudonyma arbeten - 257-258, 259-260
Bibliografi. f) Alla arbeten utgifna af och om en viss samhällsklass eller person - 259-260
Bibliografi. g) Alla under en viss tidrymd utgifna arbeten - 259-260
Bibliografi. h) Alla till en viss vetenskap hörande arbeten (vetenskapliga fackbibliografier) - 259-260, 261-262
Bibliografi. i) Lärda samfunds, universitets och läroverks publikationer - 261-262
Bibliografi. j) Alla inom eller om ett visst land utgifna arbeten ("nationalbibliografier") - 261-262, 263-264, 265-266, 267-268, 269-270
Bibliographisches institut, en bokförlagsaffär, 1826 grundad i Gotha af Joseph Meyer - 269-270
Bibliolatri, vidskeplig dyrkan af det bibliska ordet - 269-270
Bibliolit, papyrus-handskrift, som genom vulkaniska utbrott blifvit förkolad och förstenad - 269-270
Bibliologi, läran om bokväsendet - 269-270
Biblioman, bokvurm, ifrig boksamlare utan urskillning. Jfr Bibliofil och Bibliomani - 269-270
Bibliomani, bokvurmeri, passionerad äflan att samla böcker, icke så mycket för deras inre värde - 269-270, 271-272
Bibliomanti, spådom ur på slump uppslagna ställen i bibeln - 271-272
Bibliophile Jacob, pseudonym för J. P. Lacroix (se d. o.) - 271-272
Bibliotaf, bokgömmare, en, som högst ogärna låter andra begagna eller låna böcker - 271-272
Bibliotek - 271-272, 273-274, 275-276, 277-278, 279-280, 281-282, 283-284, 285-286, 287-288, 289-290
Bibliotekarie (jfr Bibliotek), bokvårdare, person, som har tillsyn öfver ett bibliotek - 289-290
Bibliotekarie-föreningar, -möten och -kongresser - 289-290, 291-292
Bibliotekografi, biblioteksbeskrifning - 291-292
Biblioteksbyggnader - 291-292, 293-294, 295-296, 297-298, 299-300, 301-302, 303-304, 305-306, 307-308
Biblioteksvetenskap är en systematisk framställning af allt som hör till biblioteksväsendet - 307-308
Bibliothéca ambrosiana (lat.). Se Ambrosianska biblioteket - 307-308
Bibliotheca mathematica, internationell tidskrift för matematikens historia - 307-308
Bibliotheque mazarine, ett bibliotek i Paris. Se Mazarin - 307-308
Bibliothèque nationale, det franska riksbiblioteket i Paris - 307-308, 309-310
Bibliska kommunister. Se Perfektionister - 309-310
Biblisk arkeologi (jfr Arkeologi) l. Biblisk fornkunskap - 309-310
Biblisk filologi, det vetenskapliga studiet af de språk, på hvilka bibelns böcker äro skrifna - 309-310
Biblisk fornkunskap. Se Biblisk arkeologi - 309-310
Biblisk historia. En lärobok som innehåller de viktigaste af bibelns berättelser - 309-310, 311-312
Biblisk inledning l. Isagogik, sammanställningen af vissa för vetenskapligt bibelstudium nödiga förkunskaper - 311-312
Biblisk teologi, utforskar läroinnehållet i de bibliska böckerna - 311-312
Biblist, en under medeltiden vanlig benämning på bibelkännare, bibelförklarare - 311-312
Biblistik, bibelkunskap; kännedomen om allt, som rör bibeln - 311-312
Bi-blommor kallas ofta sådana blommor, hvilkas befruktning förmedlas af bin - 311-312
Biboras natricus, farm., borax (se d. o) - 311-312
Bibracte. Se Beuvray - 311-312
Bi-bröd, produkt som åtskilliga insekter framställa - 311-312
Biby, fideikommiss i Södermanlands län - 311-312
Bicarbonas natricus, farm., natriumbikarbonat (tvåfaldt kolsyradt natron). Se Soda - 311-312
Bicefalisk l. Bikefalisk, tvåhöfdad - 311-312
Biceps. 1. Rom. myt. Binamn på Janus - 311-312
Biceps. 2. Anat. Benämning på en af öfverarmens och en af lårets muskler - 311-312
Bicester, stad i grefskapet Oxfordshire - 311-312
Bicêtre, by i franska dep. Seine - 311-312
Bichat, Marie François Xavier, fransk naturvetenskapsman - 311-312, 313-314
Bichir, Polypterus bichir, zool., en fisk, tillhörande ganoiderna - 313-314
Bichon, fr., liten knähund - 313-314
Bickell, Gustav Wilhelm Hugo, tysk syriolog och katolsk teolog - 313-314
Bicocca. by i italienska prov. Milano - 313-314
Bicolor, tvåfärgad - 313-314
Bicornes, bot. Se Ericaceae - 313-314
Bicorniger l. Bicornis (grek. Dikeros), lat., "tvåhornad", binamn på Dionysos - 313-314
Bicornis. Se Bicorniger - 313-314
Bicuhyba-fett, bot. Se Virola - 313-314
Bicykel, "tvåhjuling". Se Velociped - 313-314
Bida, Alexandre, fransk tecknare - 313-314
Bi-dal, geogr. Se Dal - 313-314
Bidar, Bider l. Bidery, stad i en provins af samma namn i brittiskindiska vasallstaten Haidarabad - 313-314
Bidassoa (Vidassoa), flod, som rinner upp på södra sidan af Pyrenéerna - 313-314
Biddeford, stad i staten Maine - 313-314
Bidder, Heinrich Friedrich, rysk fysiolog - 313-314
Biddle, John, engelsk sektstiftare - 313-314, 315-316
Biddle, Nicholas, nordamerikansk finansman - 315-316
Biddlianer, unitaristisk sekt. Se Biddle (John) - 315-316
Bideford, stad i grefskapet Devon - 315-316
Bidenkap, Johan Lauritz, norsk läkare - 315-316
Bidens L., bot., växtsläkte af fam. Compositæ - 315-316
Bider. Se Bidar - 315-316
Bidery. Se Bidar - 315-316
Bidet, fr., liten häst, klippare; tvättbord, ett slags tvättfat; sittbad - 315-316
Bidevind, sjöv. Segla så nära vinden som möjligt - 315-316
Bidevindare, sjöv. Se Bidevind - 315-316
Bidevindseglare, zool, ett vanligt namn på kolonier af Hydra-artade individer - 315-316, 317-318
Bidevindslinje, sjöv., den linje, på hvilken ett fartyg framgår då det seglar bidevind - 317-318
Bi-dominant, mus. Se Dominant - 317-318
Bidpai, den diktade författaren till Bidpais fabler. Se Kalila va-Dimna - 317-318
Bidrag till Sveriges officiella statistik, en serie statistiska redogörelser - 317-318
Bidriarbeten (eng. Bidery). Se Inkrustera - 317-318
Bidsjapur. Se Bijapur - 317-318
Biduum, tid af två dagar - 317-318
Bidz, Konrad, biskop i Åbo 1460-89 - 317-318
Bie, by i Floda socken i Södermanland - 317-318
Bieb., Bieberst., M. B. och M. v. B., förkortning för en tysk botanist, frih. F. A. Marschall von Bieberstein - 317-318
Bieberst. Se Bieb - 317-318
Biebrich, B.-Mosbach, stad i preussiska regeringsområdet Wiesbaden - 317-318, 319-320
Biebrichs skarlakan, tekn. Se Azo-färgämnen och Färg - 319-320
Biecz, stad i Galizien (Österrike) - 319-320
Biedermann, Friedrich Karl, tysk författare - 319-320
Biedermann, Aloys Emanuel, schweizisk teolog - 319-320
Biefve, Édouard de, belgisk målare - 319-320
Biegga-galles l. Biegga-olmai. Se Lapsk mytologi - 319-320
Biehl, Charlotte Dorotea, dansk författarinna - 319-320
Biel, fr. Bienne, stad i kantonen Bern - 319-320
Biel, Gabriel, medeltids-skolastiker - 319-320, 321-322
Biela. 1. Biflod fr. v. till Elbe - 321-322
Biela. 2. Biflod fr. v. till Elbe - 321-322
Biela, Wilhelm von, baron, österrikisk astronom - 321-322
Bielau, by i preussiska prov. Schlesien. Se Langenbielau - 321-322
Biele, namn på två bifloder till Glatzer Neisse - 321-322
Bielefeld, kretsstad i preussiska prov. Westfalen - 321-322
Bielefeldt, Viggo Emil, dansk musiker - 321-322
Bielenstein, August Johann Gottfried, lettisk språkforskare - 321-322
Bieler-see. Se Bielsjön - 321-322
Bielitz, stad i österrikiska prov. Schlesien - 321-322
Bielke (Bjelke), adlig ätt - 321-322
Bielke 1. Erik Turesson B. d. ä., till Benhammar, riksråd - 321-322, 323-324
Bielke 2. Nils Turesson B., Ölands, Tiohärads och Finlands lagman, drots - 323-324
Bielke 3. Sten Bengtsson B. till Ridö, riksmarsk - 323-324
Bielke 4. Ture Turesson B., marsk - 323-324
Bielke 5. Erik Turesson B. d. y., till Benhammar, Häradsäter och Räfvelsta, riksråd - 323-324
Bielke 6. Anna B., den föregåendes dotter - 323-324, 325-326
Bielke 7. Svante Turesson B., friherre, rikskansler - 325-326
Bielke 8. Gunilla B., drottning - 325-326
Bielke 9. Nils Turesson B., friherre, riksråd - 325-326
Bielke 10. Hogenskild B., statsman - 325-326, 327-328
Bielke 11. Klas B., statsman - 327-328, 329-330
Bielke 12. Ture B., statsman - 329-330
Bielke 13. Sten B., friherre, statsman - 329-330
Bielke 14. Sten B., riksskattmästare - 329-330, 331-332
Bielke 15. Nils B., fältherre, generalguvernör - 331-332
Bielke 16. Ture Gabriel B., grefve, krigare, statsman - 331-332, 333-334
Bielke 17. Nils B., grefve, romersk senator - 333-334
Bielke 18. Sten Karl B., friherre, vetenskapsidkare - 333-334
Bielke 19. Nils Adam B., grefve, hofman och ämbetsman - 333-334, 335-336
Bielke 20. Ture Johan B., friherre - 335-336
Bielke 21. Axel Gabriel B., grefve - 335-336
Bielke, norsk-dansk ätt. Se Bjelke - 335-336
Biella, kretsstad i italienska prov. Novara - 335-336
Bielowski, August, polsk lärd - 335-336
Bielschowitz, by i regeringsområdet Oppeln - 335-336
Biel-sjön, ty. Bieler-see, sjö i Schweiz - 335-336
Bielski, Marcin (Martin), polsk historieskrifvare - 335-336
Bien, fr., väl, godt, bra - 335-336
Bienewitz. Se Apianus - 335-336
Bien-ho, äfven kallad Tonlesap och Soi-rama, en stor grund sjö i Kambodja - 335-336
Bien-Hoa. 1. Arrondissemang i franska kolonien Kochinkina - 335-336
Bien-Hoa. 2. Hufvudstad i nämnda arrondissemang - 335-336, 337-338
Bienn l. Biennal, som varar två år. Jfr Lifslängd - 337-338
Biennal. Se Bienn - 337-338
Bienne, stad i Schweiz. Se Biel - 337-338
Biennium, tidrymd af två år - 337-338
Bien public, fr., allmänt väl, det allmänna bästa - 337-338
Bier, ty., öl (se d. o.) - 337-338
Bierbaum, Otto Julius, tysk författare - 337-338
Bierfreund, Lorentz Kristian Theodor, dansk författare - 337-338
Bierhalle, ty., ölstuga - 337-338
Bierley, stundom benämning på det engelska fabrikssamhället North B. - 337-338
Biermann, Karl Eduard, tysk landskapsmålare - 337-338
Biernatzki, Johann Christoph, dansk-tysk författare - 337-338
Biesbosch, äfven kalladt het Bergsche Veld, ett omkr. 200 kvkm. stort moras - 337-338
Bieskiderna. Se Beskiderna - 337-338
Bietigheim, stad i Neckarkretsen, Württemberg - 337-338
Biferno, forntidens Tifernus, flod i italienska prov. Campobasso - 337-338
Biff, kött af oxens länd; stekt sådant kött - 337-338
Bifilar l. Bifilar-magnetometer, fys., ett magnetiskt instrument - 337-338
Bifilar-elektroskop, fys. Se Torsions-elektroskop - 337-338
Bifilar-magnetometer. Se Bifilar - 337-338
Bifilar-upphängning, fys., en kropps upphängning på tvenne lika långa trådar - 339-340
Bifilär lindning. Se Bifilär veckling - 339-340
Bifilär veckling l. Bifilär lindning, fys., en veckling - 339-340
Bi-fjäril, zool. Se Vaxmal - 339-340
Biflidi. Se Biflindi - 339-340
Biflindi l. Biflidi, nord. myt., "spjutskakaren", ett af Odens tillnamn - 339-340
Biflod. Se Flod - 339-340
Biflorisk, tvåblommig - 339-340
Bifolisk, tvåbladig - 339-340
Bifora Hoffm., växtsläkte af fam. Umbellatæ - 339-340
Bifom, dubbelformig - 339-340
Bifrost, nord. myt., regnbågen - 339-340
Bifurkation, tudelning, klyfning - 339-340
Biga, vagn med två dragare, tvåspann - 339-340
Bigami, tvegife (se d. o.) - 339-340
Bigaradier, bot. Se Citrus - 339-340
Bigaradolja, bot. Se Citrus - 339-340
Bigarrå (fr. bigarreau], trädg. Se Körsbär - 339-340
Bigatus, num., fornromerska mynt som på frånsidan visa två hästar och en vagn - 339-340
Big black river, biflod fr. v. till Mississippi - 339-340
Big blue river, biflod fr. v. till Kansas - 339-340
Bigelow, kir., ett instrument som användes vid stenkrossning - 339-340, 341-342
Bigelow, Erastus Brigham, nordamerikansk uppfinnare och nationalekonomisk författare - 341-342
Bigelow. 1. John B., nordamerikansk diplomat och publicist - 341-342
Bigelow. 2. Poultney B., nordamerikansk skriftställare - 341-342
Bigenerisk, tvåkönad - 341-342
Bigerrones. Se Bigorre - 341-342
Biggah, indiskt ytmått - 341-342
Biggar, Joseph Gillis, irländsk politiker - 341-342
Biggleswade, stad i engelska grefsk. Bedford - 341-342
Bigha, stad i den asiatiska delen af vilajetet Konstantinopel - 341-342
Big Horn mountains, ett högt parti af Klippbergen - 341-342
Big Horn river, största tillflödet till floden Yellowstone - 341-342
Bigift. Den vätska som honungsbiet vid sitt styng ingjuter i huden - 341-342, 343-344
Bigio, italiensk målare. Se Franciabigio - 343-344
Bignon, Jérôme, fransk författare - 343-344
Bignon, Louis Pierre Édouard, baron de B., fransk diplomat, publicist och historiker - 343-344
Bignonia L., bot., växtsläkte af fam. Bignoniaceæ - 343-344
Bignoniaceæ, Bignoniacéer, bot., naturlig växtfamilj - 343-344
Bignoniacéer. Se Bignoniaceæ - 343-344
Bigordi, italiensk målare. Se Ghirlandajo - 343-344
Bigorre, fordom en del af det franska landskapet Gascogne - 343-344, 345-346
Bigott, tillgjordt eller öfverdrifvet andäktig; skenhelig - 345-346
Bigott (jfr Bigott), fromleri, öfverdrifven eller tillgjord andakt - 345-346
Biguèche, fr., en med långa, veckade skört, tofsar och snören försedd uniformsrock - 345-346
Bihač l. Bihatsj (turk.Bihke), befäst stad i landskapet Bosnien - 345-346
Bihar, österländsk vikt. Se Bahar - 345-346
Bihar, komitat i Ungern - 345-346
Biharbergen, bergskedja mellan Hvita och Snabba Körös’ öfversta dalar - 345-346
Bihatsj. Se Bihac - 345-346
Bihe, fruktbart landskap i portugisiska kolonien Angola - 345-346
Bihk, arabisk vikt, = 10 mitskal = 46,54 gr. - 345-346
Biisk, stad i rysk-sibiriska guvern. Tomsk - 345-346
Bija, en af Obs källfloder. Se Ob - 345-346
Bijapur, Beejapur, Bidsjapur. 1. Distrikt, fordom kalladt Kaladgi, i brittisk-indiska presidentskapet Bombay - 345-346
Bijapur. 2. Fordom hufvudstad i ett rike B. - 345-346
Bijerre. Se Aruvimi - 345-346
Bijou, fr., ädelsten, smycke, dyrbarhet - 345-346
Bijouterier, Bijouterivaror, smycken, smärre prydnadsföremål - 345-346
Bijuga, negerfolk. Se Bissagos-öarna - 345-346
Bika, dalsänkan mellan Libanon och Antilibanon, forntidens Celesyrien - 345-346
Bikaner. 1. Lydstat i brittisk-indiska landskapet Rajputana - 345-346, 347-348
Bikaner. 2. Hufvudstad i nämnda lydrike - 347-348
Bikarbonat, kem., kallas kolsyrans sura salter - 347-348
Bikefalisk. Se Bicefalisk - 347-348
Bikelas, Dimitrios, nygrekisk författare - 347-348
Biketera, hand., väga mvnt på guldvåg - 347-348
Biklöfvar, zool. Se Nagelbildningar - 347-348
Bikol, en till tagalerna hörande malajisk folkstam på Luzon - 347-348
Bikollateral, bot. Se Kärlsträng - 347-348
Bikonkav, på bägge sidor skålformigt urholkad. Se Lins - 347-348
Bikonvex, på bägge sidor kupig. Se Lins - 347-348
Bikrona, bot., utskott eller fjäll på kronbladens insida - 347-348
Biksju, indisk tiggarmunk. Se Bhikshu - 347-348
Bikt, förekommer inom den katolska kyrkan - 347-348, 349-350
Biktbarn. Se Biktfader - 349-350
Biktbok (Biktspegel, Botbok), en bok med förteckning på de olika slagen af synder och straffen - 349-350
Biktbud. Sed, att man biktade sig före nattvardens begående - 349-350
Biktens insegel, förpliktelsen att hålla hemligt det, som under bikt uppenbaras - 349-350
Biktfader, Biktbarn - 349-350
Biktoffer l. Biktpenningar, fastställd afgift som den biktande erlägger åt biktfadern - 349-350
Biktpenningar. Se Biktoffer - 349-350
Biktregister, förteckning på dem som biktat sig, och dem som uraktlåtit det - 349-350
Biktsedel, ett af prästen gifvet intyg om att man biktat - 349-350
Biktspegel. Se Biktbok - 349-350
Biktstol, en för biktens hållande särskildt inrättad plats i kyrkan - 349-350
Biktvesper. Se Vesper - 349-350
Bikupa. 1. Se Bi och Biskötsel - 349-350
Bikupa. 2. Namn på åtskilliga filantropiska anstalter - 349-350
Bikuspid l. Bikuspidal, anat., dels om två tänder, dels om klaff (valvel) i hjärtat - 349-350
Bikvadrat, mat., dubbelkvadrat - 349-350
Bil, nord. myt. Se Asar och Hjuke - 349-350
Bil, ostindisk folkstam. Se Bhil - 349-350
Bi-labialer. Se Kontaktsläge och Labialer - 351-352
Bilad (arab.), land - 351-352
Bilad el-dsjerid (Biled ul-dsjerid), landskap i södra Tunisien - 351-352
Bilalo l. Guilala, sjöv., en tvåmastad bred båt som begagnas i Manila - 351-352
Bilander l. Billender, sjöv., ett tvåmastadt fartyg, förr till fraktfart på Nordsjökusterna - 351-352
Bilans, hand., skillnaden mellan debet och kredit - 351-352
Bilaras, J. Se Nygrekiska litteraturen - 351-352
Bilateral, tvåsidig; som sträcker sig åt två sidor - 351-352
Bil-attest, sjöv., ett af två trovärdiga personer utfärdadt intyg angående här i riket byggdt fartyg - 351-352
Bilbao (baskiska Ibaizabel). 1. Förutvarande spansk provins - 351-352
Bilbao. 2. Hufvudstad i spanska provinsen Vizcaya - 351-352, 353-354
Bilbasov, Vasilij Aleksejevitj, rysk historieforskare - 353-354
Bilberg. 1. Johan B. (skref sig först Billberg), biskop - 353-354
Bilberg. 2. Fredrik Otto B., militär, politiker - 353-354
Bilbilis, romersk stad i Hispania Tarraconensis - 353-354
Bilboquet, leksak - 353-354
Bilbref, en skriftlig handling som skulle utfärdas för hvarje fartyg - 353-354
Bild, den föreställning om ett föremål hvilken framkallas genom synintryck - 353-354, 355-356
Bild. 1. (Bildligt uttryck.) Språkv. Den användning af ett ord som framkallats af en liknelse eller jämförelse - 355-356
Bild. 2. Fot. Den medelst kameran alstrade afbildningen - 355-356
Bildande konst. Se Konst - 355-356
Bildbibel (Bilderbibel), en med illustrationer försedd bibel - 355-356
Bilddyrkan. Den försinnligade bildframställningen af gudomen - 355-356, 357-358
Bilde, dansk adlig ätt. Se Bille - 357-358
Bilderbibel. Se Bildbibe1 - 357-358
Bilderdijk, Willem, nederländsk skald - 357-358
Bildformat. Se Bild 2 - 357-358
Bildfält. Se Bild 2 - 357-358
Bildgjuteri. Se Bildhuggarkonst och Gjutning - 357-358
Bildhuggarkonst - 357-358, 359-360
Bildhuggarkonst. Bildhuggarkonstens historia - 359-360, 361-362, 363-364, 365-366, 367-368
Bildhuggarkonst. Bildhuggarkonstens historia - 369-370, 371-372
Bildhuggarkonst. Bildhuggarkonstens historia - 373-374
Bildligt uttryck, språkv. Se Bild - 373-374
Bildmikroskop. Se Mikroskop - 373-374
Bildnings-cirkel, föreningar i syfte att hos medlemmarna väcka intresse - 373-374
Bildningsläge, språkv. Se Kontaktsläge - 373-374
Bildningslära, språkv. Se Kompositum - 373-374
Bildningsväfnad, bot. Se Meristem - 373-374
Bildningsvärme, kem. Se Termokemi - 373-374
Bildpunkt, fys. Se Lins - 373-374
Bildrim. Se Bildverser - 373-374
Bildskrift, form af skrift i hvilken genom bilder betecknas föreställningar - 373-374
Bildskrift. 1. Begreppsskrift, den bildskrift - 373-374
Bildskrift. 2. Talskrift, d. v. s. skrift i vanlig användning - 373-374, 375-376
Bildsnideri, bildhuggarkonst, som betjänar sig af mindre hårda ämnen - 375-376
Bildstod l. Stod, Staty, en fristående plastisk framställning af människan i hel figur - 375-376
Bildstormare. Se Bilddyrkan - 375-376
Bildstrider. Se Bilddyrkan - 375-376
Bildt, svensk adlig och friherrlig ätt - 375-376
Bildt. 1. Didrik Anders Gillis B., militär, ämbetsman, politiker - 375-376
Bildt. 2. Karl Nils Daniel B., friherre, diplomat, historisk författare - 375-376, 377-378
Bildt. 3. Knut Gillis B., militär - 377-378
Bildu-dalur, handelsplats vid Arnarfjord på Islands nordvästra halfö - 377-378
Bildverser l. Bildrim, verser, som vid nedskrifning eller tryckning återgifva formen af något föremål - 377-378
Bildögon. Se Öga - 377-378
Bileam (i nya testamentet Balaam), en profet - 377-378
Biledjik, ort i Mindre Asien - 377-378
Biled ul-dsjerid. Se Bilad el-dsjerid - 377-378
Bilek, befäst stad i Hercegovina - 377-378
Bilguer, Paul Rudolf von, tysk schackspelare - 377-378
Biliar, som har afseende på gallan - 377-378
Bilicyanin. Se Gallfärgämnen - 377-378
Bilifulvin. Se Gallfärgämnen - 377-378
Bilifuscin. Se Gallfärgämnen - 377-378
Bilin, stad i Böhmen, kretsen Dux - 377-378
Bilinervatten. Se Bilin-vatten - 377-378
Bilingval, Bilingvisk l. Bilingvistisk, dubbeltungad; som talar två språk - 377-378
Bi-linjer l. Hjälplinjer, mus., de korta streck, som dragas tvärs igenom noter - 377-378
Bilinski, Leon, ritter von, österrikisk nationalekonom och politiker - 377-378, 379-380
Bilin-språket. Se Hamitiska språk - 379-380
Bilin-vatten (Biliner-vatten), farm., alkaliskt mineralvatten ur Josefskällan vid staden Bilin i Böhmen - 379-380
Biliprasin. Se Gallfärgämnen - 379-380
Bilirubin. Se Gallfärgämnen - 379-380
Bilis (lat.), galla - 379-380
Biliton. Se Billiton - 379-380
Biliverdin. Se Gallfärgämnen - 379-380
Biliös (af lat. bilis, galla), gallsjuk, gallsprängd - 379-380
Biljard, ett spel med elastiska elfenbenskulor på ett massivt bord - 379-380, 381-382
Biljardera, med egen boll samtidigt träffa två bredvid hvarandra liggande bollar; kasta framfötterna utåt - 381-382
Biljett, litet bref, breflapp; inträdeskort - 381-382
Biljett. Järnvägsbiljetter - 381-382, 383-384, 385-386
Biljettera, hand., förse handelsvaror med små lappar där finnes angifvet pris - 385-386
Biljettör, biljettförsäljare - 385-386
Bill, en i laga form uppsatt skrift (handling) - 385-386
Bill. 1) Bill in parliament - 385-386
Bill. 2) Bill of rights - 385-386
Bill, landtbr., den flata, skärande spetsen på en plog - 385-386
Billardiera, bot. Se Pittosporaceæ - 385-386
Billaud-Varenne, Jean Nicolas, fransk revolutionsman - 385-386, 387-388
Billault, Auguste Adolphe Marie, fransk statsman - 387-388
Billberg, Johan, biskop. Se Bilberg - 387-388
Billberg. 1. Gustaf Johan B., ämbetsman, naturhistoriker - 387-388
Billberg. 2. Johan Peter af B., ämbetsman - 387-388
Billberg. 3. Ture Arvid B., ämbetsman - 387-388
Billbergia Thunb., bot., växtsläkte af fam. Bromeliaceæ - 387-388, 389-390
Bille, fr., kula, boll (t. ex. till biljardspel) - 389-390
Bille, en liten biflod till Elbe - 389-390
Bille (förr skrifvet Bilde), dansk adlig ätt - 389-390
Bille. 1. Ove B., kansler - 389-390
Bille. 2. Eske B., rikshofmästare - 389-390
Bille. 3. Klaus B., norskt och danskt riksråd - 389-390
Bille. 4. Torben B., ärkebiskop - 389-390
Bille. 5. Anders B., riksmarsk - 389-390
Bille. 6. Steen Andersen B., statsminister - 389-390
Bille. 7. Steen Andersen B., marinminister - 389-390
Bille. 8. Kristian Höyer B., sändebud - 389-390
Bille. 9. Torben B., chargé d’affaires i Washington - 389-390, 391-392
Bille. 10. Karl Steen Andersen B., grundlade "Dagbladet" - 391-392
Billeberga, socken i Malmöhus län, Rönnebergs härad - 391-392
Billender, sjöv. Se Bilander - 391-392
Billerud, sulfitfabrik i By socken, Värmlands län - 391-392
Billesholm, kungsgård i Södra Vrams socken, Malmöhus län - 391-392
Billesholm. Billesholms grufvas järnvägar - 391-392
Billet, fr., biljett - 391-392
Billeter, Agathon, schweizisk tonsättare - 391-392
Billets, eng., metall., ämnesvalsadt järn och stål med kvadratisk genomskärning - 391-392
Billiard, en million milliarder - 391-392
Billing, nord. myt., fadern till Odens i Havamal omtalade älskarinna - 391-392
Billing, Lars Teodor, landskapsmålare - 391-392
Billing. 1. Axel Gottfrid Leonard B., teolog, politiker - 391-392, 393-394, 395-396
Billinge, socken i Malmöhus län, 0nsjö härad - 395-396
Billingen. 1. Ett skogklädt, delvis odladt berg - 395-396
Billingen. 2. En klippa nedanför Göteborg - 395-396, 397-398
Billings kontrakt, i Skara stift, omfattar 7 pastorat - 397-398
Billings, John Shaw, amerikansk läkare - 397-398
Billingsborg, fordom skans å Käringberget s. v. om Göteborg - 397-398
Billingsfors, bruksegendom i Steneby socken, Vedbo härad, Älfsborgs län - 397-398
Billingsfors bruksförsamling - 397-398
Billington, Elisabeth, född Weichsel, engelsk operasångerska - 397-398
Billion, en million millioner; i Frankrike tusen millioner (en milliard) - 397-398
Billiton l. Biliton, en Nederländerna tillhörig ö i Ostindiska arkipelagen - 397-398, 399-400
Billmark. Karl Johan, tecknare, litograf - 399-400
Billnäs, järnbruk (och järnvägsstation) i Pojo socken, Nylands län - 399-400
Bill of attainder, eng. Se Attainder - 399-400
Bill of exchange, eng., växel (se d. o.) - 399-400
Bill of rights, eng. Se Bill - 399-400
Billom, stad i franska dep. Puy-de-Dôme - 399-400
Billon, fr., underhaltigt silfvermynt (som innehåller mer koppar än silfver) - 399-400
Billonage. Se Billon - 399-400
Billot. 1. Jean Baptiste B., fransk general och krigsminister - 399-400
Billot. 2. Albert B., fransk diplomat - 399-400
Billotte, René, fransk målare - 399-400
Billroth, Christian Albert Theodor, tysk läkare - 399-400, 401-402
Billsjö, masugn i sydligaste delen af Söderbärke socken af Kopparbergs län - 401-402
Billström, Lars, politiker - 401-402
Billungarna, en ansedd sachsisk släkt - 401-402
Billwiller, Robert, schweizisk meteorolog - 401-402
Billwärder-Ausschlag, sedan 1894 en stadsdel i Hamburg - 401-402
Bilma, bergig oas i Sahara - 401-402
Bilmark, Johan, finsk lärd och donator - 401-402
Bil- och bolfärdigt, sjöv. När det egentliga timmermansarbetet är afslutadt - 401-402
Bilsa. Se Bhilsa - 401-402
Bilse, Benjamin, tysk musiker - 401-402
En Fritz Oswald B., löjtnant i en tysk garnisonsstad - 401-402
Bilskirner, nord. myt., Tors sal med 540 golf (rum) i Trudvang, Tors rike - 401-402
Bilston, stad i engelska grefskapet Stafford - 401-402, 403-404
Biltog (fsv. biltugher), jur., detsamma som fridlös, senare liktydigt med landsflyktig - 403-404
Biltong, soltorkadt, i remsor skuret kött (vanligen fårkött) - 403-404
Bi-lus, Braula coeca, zool., en till fam. Braulidæ, underordn. lusflugor - 403-404
Biläger (ty. beilager), furstliga personers bröllop - 403-404
Biläggningskarta, en annan benämning å beläggningsstämpel. Se Stämpelpapper - 403-404
Bima, stad på nordöstra kusten af nederländska ön Soembava i ostindiska arkipelagen - 403-404
Bi-mal, zool. Se Vaxmal - 403-404
Bimana, zool. Se Människan - 403-404
Bimanuell undersökning, med., ett kännande med bägge händerna samtidigt - 403-404
Bim-basji l. Bin-basji (turk.), major. Jfr Basj - 403-404
Bimbia, en i Biafra-viken på södra sluttningen af Kamerun framspringande halfö - 403-404
Bimembrisk, tvålemmad, dubbellemmad - 403-404
Bimester, en tid af två månader - 403-404
Bimetallisk (jfr Bimetallism), dubbelmetallisk - 403-404
Bimetallism, nationalek., dubbel myntfot - 403-404
Bi-myra, Mutilla europæa, zool., insektsart af ordn. Hymenoptera - 403-404
Bimånar l. Vädermånar, meteor., ett optiskt fenomen på natthimmelen - 403-404
Bin-basji. Se Bim-basji - 403-404
Binbogha-dag, en bergskedja i det inre Mindre Asien - 403-404
Binche, stad i belgiska prov. Hainaut - 403-404
Binchois, Gilles, flamländsk tonsättare - 403-404
Binck, Jakob, tysk porträttmålare och kopparstickare - 403-404
Bind. Se Bokbinderi - 403-404
Binda, anat. Se Aponeuros - 403-404
Binda, kir. Binda af gastyg, gasbinda, eller gipsbinda, en gasbinda beströdd med gips - 403-404
Binda (Åkerbinda, Löfbinda), bot. Se Polygonum - 403-404
Bindalen, sydligaste häradet i Nordlands amt - 403-404
Bindalsfjord. Se Bindalen - 403-404
Bindebåge, mus. Se Båge - 403-404
Bindehinna l. Bindhinna, oftalm. Se Öga - 403-404
Bindemedel, tekn., ämnen som med stor kohesion förbinda kroppar - 403-404, 405-406
Bindemönster, text. Se Bindning - 405-406
Bindenyckel, teol. Se Löse- och bindenyckel - 405-406
Bindeord, språkv. Se Konjunktion - 405-406
Binderi, trädg., buketter, kransar, bordsdekorationer - 405-406
Binder-Krieglstein, Karl von, friherre, österrikisk och preussisk officer och militärförfattare - 405-406
Bindesböll. 1. Mikael Gottlieb Birkner B., dansk arkitekt - 405-406
Bindesböll. 2. Thorvald B., dansk konstnär - 405-406
Bindesubstansväfnad, histol. Stödjande och sammanhållande väfnader - 405-406, 407-408, 409-410
Bindesäck, saccus conjunctivæ. Se Öga - 409-410
Bindhinna, oftalm. Se Öga - 409-410
Bindhinne-inflammation (lat. conjunctivitis), patol. Se Ögoninflammation - 409-410
Bindhinne-katarr. Se Ögoninflammation - 409-410
Binding, Karl, tysk rättslärd - 409-410
Bindning l. Bindemönster, text., mönster som anger huru varptrådarna skola höjas öfver och sänkas under inslagen - 409-410, 411-412
Bindsallat. Se Sallat - 411-412
Bindsten, bygnk., sten, som i murförband ligger längs med muren och hopbinder denna - 411-412
Bindväf, histol., en grupp af bindesubstansväfnader - 411-412
Bi-nerv (nervus accessorius), anat. Se Hjärnnerver - 411-412
Binet. 1. Jacques Philippe Marie B., fransk matematiker - 411-412
Binet. 2. Victor Jean Baptiste Barthélemy B., fransk landskapsmålare - 411-412, 413-414
Binet, Alfred, fransk psykolog - 413-414
Bing, Bing-bing. Se Te - 413-414
Bing, Just Johan, norsk litteraturhistoriker - 413-414
Bingel, bot. Se Mercurialis - 413-414
Bingen, stad i hessiska prov. Rhenhessen - 413-414
Binger, Louis Gustave, fransk Afrika-resande - 413-414
Bingerbruck, stor järnvägsstation i preussiska Rhenprovinsen - 413-414
Bingerloch. Se Bingen - 413-414
Bingham, Hiram, nordamerikansk missionär - 413-414
Bingham, George Charles, sedan 1839 earl af Lucan, engelsk militär - 413-414
Binghamton, stad i staten New York - 413-414
Bingium (lat.). Se Bingen - 415-416
Bingley, fabriksstad i engelska grefsk. York - 415-416
Bing og Gröndahls porcellænfabrik - 415-416
Bingsjö, kapell. Se Rättvik - 415-416
Bingol-dag, utslocknad vulkan i Armenien - 415-416
Binh-Dinh, provins i franska lydriket Annam - 415-416
Bini, den härskande folkstammen i riket Benin. Kallar sig äfven ado - 415-416
Bi-njure. 1. Anat. Ett organ, som utgöres af tvenne små platta kroppar - 415-416
Bi-njure. 2. Fysiol. Binjurens betydelse - 415-416, 417-418
Binka, bot. Se Erigeron - 417-418
Binna. Se Binne - 417-418
Binne l. Binna, biflod från v. till Rhône - 417-418
Binneberg. 1. Socken i Skaraborgs län, Vadsbo härad - 417-418
Binneberg. 2. Tingslag i Skaraborgs län. Se under Vadsbo härad - 417-418
Binnenalster, liten sjö vid Hamburg. Jfr Alster - 417-418
Binnenlander, sjöv. Se Bilander - 417-418
Binney, Horace, nordamerikansk jurist - 417-418
Binney, Amos, amerikansk naturforskare - 417-418
Binnikemask, äfven Benickemask, zool., arter af släktena Tænia, Dibothriocephalus, Hymenolepis m. fl. - 419-420, 421-422
Binns, sir Henry, natalsk politiker - 421-422
Binokel, ögonglas utan bågar, dubbel-lornjett - 421-422
Binokulär. Sådana optiska instrument hvilka äro afsedda för seende med båda ögonen - 421-422, 423-424
Binom , mat., ett algebraiskt uttryck som består af två termer - 423-424
Binomial-koefficienter, mat., koefficienter till de särskilda termerna i de utvecklade serierna - 423-424
Binomial-serien, mat., namnet en serie - 423-424
Binomial-teoremet, mat., en viktig algebraisk sats - 423-424
Bintang-öarna l. Riou-arkipelagen, icke vulkanisk ögrupp i nederländska Indien - 423-424
Binue l. Benue, Nigers största biflod - 423-424, 425-426
Binz, Karl, tysk farmakolog - 425-426
Binär, som förekommer i två delar, dubbel - 425-426
Binär form, mat. Ett homogent polynom - 425-426
Binäring, näringsfång som drifves vid sidan af det hufvudsakliga - 425-426
Bioaritmetik, sannolikhetsberäkning angående människornas lifslängd. Jfr Biometri - 425-426
Biobio (Bio-Bio). 1. Den förnämsta floden i republiken Chile - 425-426
Biobio. 2. Provins i Chile - 425-426
Biodling. Se Biskötsel - 425-426
Biodynamik, läran om den allmänna lifsverksamheten - 425-426
Biofenomenologi, läran om lifsföreteelserna - 425-426
Biofor, fysiol., enligt pangenesis-teorien de bägge könens fortplantningselement. Jfr Ärftlighet - 425-426
Biogen, fysiol., en hypotetisk ämnesförening - 425-426
Biogenesis, lifvets ursprung, lifsverksamhetens uppkomst - 425-426
Biogenetisk (jfr Biogenesis), hvad som har afseende på lifvets ursprung - 425-426
Biograf, lefnadstecknare - 425-426
Biografera (jfr Biograf), teckna (en persons) lefnad - 425-426
Biografi (jfr Biograf), lefnadsteckning, skriftlig framställning - 425-426, 427-428, 429-430, 431-432, 433-434
Biografik (jfr Biograf), konsten att författa lefnadsteckningar - 433-434
Biografisk (jfr Biograf), lefnadstecknings-, som har afseende på biografier - 433-434
Biographica (jfr Biograf), nlat., uppgifter till kännedom om någons lefnad - 433-434
Biokemi, del af kemien som behandlar de kemiska processerna i lefvande varelser - 433-434
Biologi, läran om lifvet - 433-434
Biologiska föreningen, i Stockholm - 433-434
Biologiska museet. Se Zoologiska institutioner och samlingar - 433-434
Biologisk rening, af kloakvatten - 433-434
Biometri, sannolikhetsberäkning angående människans medellifslängd - 433-434
Bion. 1. Forngrekisk filosof från Borysthenes i Skytien - 433-434, 435-436
Bion. 2. Forngrekisk idylldiktare, bördig från Smyrna - 435-436
Biondelli, Bernardino, italiensk språkforskare och numismatiker - 435-436
Biondi, Ernesto, italiensk skulptör - 435-436
Biondini. Se Eneqvist - 435-436
Bionomi, vetenskapen om djurens och växternas lefnadssätt. Se Ekologi - 435-436
Bi-ord, språkv., enligt somliga, enligt andra - 435-436
Bi-organ, bot. Se Accessoriska organ - 435-436
Bioser, kem., de sockerarter som kunna spjälkas till tvenne enklare sockerartmolekyler - 435-436
Bioskopi, undersökning - 435-436
Biostatik, läran om medellifslängden; äfven läran om befolkningsmedeltalet - 435-436
Biot. 1. Jean Baptiste B., fransk fysiker - 435-436
Biot. 2. Édouard Constantin B., fransk lärd - 435-436
Biota Don., bot. Se Thuja - 435-436
Biotaxi, klassifikation af organismerna efter deras anatomiska egenskaper - 435-436
Biotit Hausm., miner., meroxen - 435-436
Biotomi, djuranatomi (= zootomi); äfven läran om lifsperioderna. Jfr Anatomi och Antropotomi - 437-438
Biot-Savarts lag - 437-438
Bipartition, tudelning - 437-438
Biped, tvåfoting - 437-438
Bi-pest. Se Bi - 437-438
Bi-planet (Drabant, Måne, Satellit), himlakropp hvilken ej kretsar direkt kring solen. Se Satellit - 437-438
Bipolar, tvåpolig - 437-438
Bipolaritet, biol., att i de båda polarhafven förekomma djurformer som äro identiska eller mycket lika - 437-438
Bipontinerna, i Zweibrücken (lat. Bipontium) tryckta upplagor af grekiska och romerska klassiker - 437-438
Bipontium, det nylatinska namnet på staden Zweibrücken - 437-438
Biquetera, Biketera, väga mynt på guldvåg - 437-438
Bir (arab.), källa, brunn - 437-438
Bir l. Biredsjik (romarnas Zeugma), stad i turkisk-asiatiska vilajetet Aleppo - 437-438
Birago, Karl, friherre von B., österrikisk militäringenjör - 437-438, 439-440
Biran. Se Maine de Biran - 439-440
Birara. Se Bismarck-arkipelagen - 439-440
Birbe, tempelbyggnad. Se Charge - 439-440
Birbhan, indisk sektstiftare. Se Sadh - 439-440
Birbhum l. Beerbhoom, distrikt i brittisk-indiska prov. Bengalen - 439-440
Birch, Thomas, engelsk biograf och historiker - 439-440
Birch, Samuel, engelsk språkforskare och arkeolog - 439-440
Bircherod, Jens Jacobsen, dansk biskop - 439-440
Birch-Hirschfeld. 1.Felix Viktor B., tysk patolog - 439-440
Birch-Hirschfeld. 2. Adolf B., tysk romanist - 439-440
Birch-Pfeiffer, Charlotte, född Pfeiffer, tysk skådespelerska och dramatisk författarinna - 439-440, 441-442
Birch-Reichenwald. 1. Kristian B., norsk statsman - 441-442
Birch-Reichenwald. 2. Peter B., norsk politiker - 441-442
Birckholtz (Bergholz), Melker, jägeritjänsteman, jägare - 441-442
Birckner, Michael Gottlieb, dansk författare - 441-442
Bird, William, engelsk tonsättare - 441-442
Bird, Isac, nordamerikansk missionär - 441-442
Bird, Robert Montgomery, nordamerikansk författare - 441-442
Bird, Isabella. Se Bishop - 441-442
Birdjan (Birdsjan), stad i persiska prov. Chorassan - 441-442
Birdsjan. Se Birdjan - 441-442
Biredsjik. Se Bir - 441-442
Birem, skpsb., tvåroddig medelhafsgalär. Se Galär - 441-442
Biren, hertig af Kurland. Se Biron - 441-442
Birfilare (ty. bierfiedler], "krogspelman", dålig fiolspelare - 441-442
Birger, jarlar. 1. Birger I Brosa, medlem af folkungarnas mäktiga ätt - 441-442, 443-444
Birger. 2. Birger II ("Birger Jarl") - 443-444
Birger, konung i Sverige 1290-1318 - 443-444, 445-446
Birger, Hugo (egentl. Hugo Birger Pettersson), målare - 445-446
Birger Gregersson (af den s. k. lämasläkten), ärkebiskop i Uppsala - 445-446
Birger Gunnarsson (Gunnersen), ärkebiskop i Lund - 445-446
Birger jarl. Se Birger (jarlar 2) - 445-446
Birger Magnusson. Se Birgerus Magni - 445-446
Birger Persson. Se Birger Petersson - 445-446
Birger Petersson, lagman, den heliga Birgittas fader - 445-446, 447-448
Birgerus Magni (latinisering af Birger Magnusson), prelat - 447-448
Birgitta, kallad den heliga - 447-448, 449-450, 451-452, 453-454, 455-456
Birgittinorden l. Sankt Salvatorsorden, off. Ordo sancti Augustini sancti Salvatoris nuncupatus - 455-456, 457-458
Birgittin-ritualen. För nunnornas dagliga gudstjänst i Vadstena och öfriga birgittinkloster - 459-460
Birgittinsvenska, språkform gemensam för skrifvarna i birgittinklostren i Norden - 459-460
Birgus, Pung-l. Röfvarkräfta, zool., ett till fam. eremitkräftor hörande kräftsläkte - 459-460
Biribi, fr. (it. biribisso), ett hasardspel med kulor - 459-460
Biriusser l. Birjusser, en till Abakan-tatarerna hörande folkstam - 459-460
Birjusser. Se Biriusser - 459-460
Birjutj, stad i ryska guvernementet Voronezj - 459-460
Birk, jur., urspr, ett från häradsjurisdiktionen afsöndradt lagskipningsområde i allmänhet - 459-460
Birka, en forntida stad i Sverige - 459-460, 461-462
Birkarlaboar. Se Birkarlar - 461-462
Birkarlar (eg. Birk-karlar) l. Birkarlaboar. Handelsmän - 461-462, 463-464
Birkdale. Se Southport - 463-464
Birkebeinar (fno.), "björkbenar", politiskt parti under de inbördes krigen i Norge - 463-464
Birkebenar, dets. som birkebeinar (se d. o.) - 463-464
Birkedal, Vilhelm, dansk präst och författare - 463-464
Birkedommer. Se Birk - 463-464
Birkeland, Mikael, norsk historiker - 463-464, 465-466
Birkeland, Olaf Kristian Bernhard, norsk fysiker och tekniker - 465-466
Birke-langa, Molva byrkelange, zool., ett slags långa - 465-466
Birken, Sigmund von, tysk skald - 465-466
Birkenfeld. 1. Furstendöme, tillhörande storhertigdömet Oldenburg - 465-466
Birkenfeld. 2. Hufvudstad i nämnda furstendöme - 465-466
Birkenhead, stad och sedan 1888 eget grefskap - 465-466, 467-468
Birkenäs (Björkenäs), näs norr om Kalmar, i Kläckeberga socken. Jfr Birka - 467-468
Birkepatron. Se Birk - 467-468
Birkeret (da., jfr Birk). 1. Den inom ett birk gällande lagen - 467-468
Birkeret. 2. Rättigheten att förse ett birk med domare och andra tjänstemän - 467-468
Birkeret. 3. Den under medeltiden för städer i Skåne, Blekinge och Bornholm gällande stadsrätten - 467-468
Birkeskriver. Se Birk - 467-468
Birket el-kerūn. Se Birket Karun - 467-468
Birket el-Marjūt (riktigare Behēret Marjut), forntidens Mareotis - 467-468
Birket Karūn, naturlig sjö i västra delen af landskapet el-Fajum - 467-468
Birket-Smith. Se Smith, S. B. - 467-468
Birkkala (fi. Pirkkala). 1. Domsaga i Finland, lyder under Åbo hofrätt - 467-468
Birkkala. 2. Härad i Tavastehus län - 467-468
Birkkala. 3. Socken i ofvannämnda härad och domsaga - 467-468
Birk-karlar. Se Birkarlar - 467-468
Birlad. Se Berlad - 467-468
Birlinger, Anton, tysk filolog - 467-468
Birma. Se Burma - 467-468
Birmingham. 1. Stad i England, sedan 1888 eget grefskap - 467-468, 469-470
Birmingham. 2. Stad i staten Alabama - 469-470
Birmingham wire gauge, eng., i staden Birmingham uppställda tabeller - 469-470
Birnam, kulle vid Dunkeld - 469-470
Birnbaum, Karl Josef Eugen, agronom - 469-470
Birney, James Gillespie, nordamerikansk politiker, abolitionist - 469-470
Biron, fransk adlig ätt från Périgord - 469-470
Biron. 1. Armand de Gontaut, baron de B. - 469-470
Biron. 2. Charles de Gontaut, baron, sedermera hertig de B. - 469-470, 471-472
Biron. 3. Armand Louis de Gontaut, hertig de B., förut hertig de Lauzun - 471-472
Biron. 4. Anne Armand Élie, vicomte de Gontaut-B., fransk diplomat. Se Gontaut-Biron - 471-472
Biron (Biren), furstlig tysk släkt - 471-472
Biron. 1. Ernst Johann von B., riksgrefve, hertig af Kurland - 471-472
Biron. 2. Peter von B., riksgrefve, hertig af Kurland och Sagan - 471-472
Bi-rot, bot., rot som uppstår från stamdelar af olika slag - 471-472
Birr. Se Parsonstown - 471-472
Birrell, Augustine, engelsk skriftställare och politiker - 471-472, 473-474
Birs. 1. Biflod fr. v. till Rhen - 473-474
Birs. 2. Kretsstad i ryska guvernementet Ufa - 473-474
Birsen (ry. Birsji, po. Birze), köping i ryska guvern. Kovno - 473-474
Birsji. Se Birsen - 473-474
Birs-Nimrud. Se Borsippa - 473-474
Birstal, stad i engelska grefsk. York - 473-474
Birt, Theodor, tysk språkvetenskapsman - 473-474
Birting. Se Ottar Birting - 473-474
el-Biruni, arabisk geograf. Se (al-)Beruni - 473-474
Biryssa, flod i sibiriska guvernementen Irkutsk och Jenisseisk - 473-474
Bis, lat., ”två gånger”, mus. - 473-474
Bisaccia, stad i italienska prov. Avellino - 473-474
Bisacquino, stad i provinsen Palermo - 473-474
Bisahir. Se Bashahr - 473-474
Bisam-and, dets. som myskand. Se Anka, sp. 1047 - 473-474
Bisam-frö, bot. Se Abelmoschus - 473-474
Bisam-näbbmöss, zool. Se Desman-näbbmöss - 473-474
Bisam-oxe, zool. Se Myskoxsläktet - 473-474
Bisam-råttan, zool. Se Sibetråttan - 473-474
Bisam-svin, zool. Se Nafvelsvin - 473-474
Bisanthe, det grekiska namnet på Rodosto - 473-474
Bisarr (fr. bizarre), besynnerlig, sällsam - 473-474
Bisarreri (fr. bizarrerie), besynnerlighet - 473-474
Bi-sats, språkv. Se Sats - 473-474
Bisaya. Se Tagaliska språk - 473-474
Bisayas (Tontados-öarna), ögrupp i Filippinernas arkipelag. Se Visayas - 473-474
Biscara, stad i Algeriet. Se Biskra - 473-474
Biscaya, den nordligaste af de s. k. Baskiska provinserna i Spanien. Se Vizcaya - 473-474
Biscaya-hvalen, zool. Se Nordkaparen - 473-474
Biscaya-viken (fr. Golfe de Gascogne). Se Vizcaya-viken - 473-474
Biscayne bay. Se Cay Biscayne bay - 473-474
Bisceglie, hamnstad i syditalienska provinsen Bari - 473-474
Bisch., i botaniska beteckningar förkortning för G. W. Bischoff - 473-474
Bischarin, dets. som bisjarin. Se Bisjari - 473-474
Bischof, Karl Gustav, tysk geolog och kemist - 473-474, 475-476
Bischof, Marie, sångerska. Se Brandt (Marianne) - 475-476
Bichoff, en dryck bestående af rödvin, vatten, socker och pomerans - 475-476
Bischoff, Georg Friedrich, tysk musiker - 475-476
Bischoff, Gottlieb Wilhelm, tysk botanist - 475-476
Bischoff, Theodor Ludwig Wilhelm, tysk anatom och fysiolog - 475-476
Bischoff, Joseph Eduard Konrad, tysk romanförfattare under pseudonymen Konrad von Bolanden - 475-476
Bischoffswerder (Bischoffwerder), Johann Rudolf von, preussisk general - 475-476
Biscoe, engelsk sjöfarande - 475-476
Biscoe-öarna, en rad öar i Södra Ishafvet - 475-476
Biscuit, fr. Se Biskvi - 475-476
Bis dat, qui cito dat (lat.), snar hjälp, dubbel hjälp - 475-476
Bise, schweizisk benämning på nordöstvinden - 475-476
Bisektion, tudelning - 475-476
Bisektris, mat., en rät linje, som skär en vinkel midt i tu - 475-476
Bisentina, ö i sjön Bolsena - 475-476
Biserta (fr. Bizerte, romarnas Hippo zarytus), stad och fransk krigshamn vid kusten af Tunisien - 475-476, 477-478
Bisextil, skottdagen - 477-478
Bisexuell, tvåkönad, hermafroditisk (i synnerhet om växter). - 477-478
Bishop. 1. Henry Rowley B., engelsk tonsättare - 477-478
Bishop. 2. Anna B., född Rivière, engelsk sångerska - 477-478
Bishop, Artemus, nordamerikansk missionär - 477-478
Bishop, Isabella, född Bird, engelsk författarinna - 477-478
Bishop Auckland. stad i engelska grefskapet Durham - 477-478
Bishophill, svenskt nybygge i nordamerikanska staten Illinois - 477-478
Bishops ring, meteor., observerad brunröd ring rundt solen - 477-478
Bishop Stortford, stad i engelska grefskapet Hertford - 477-478
Bisilikat, kem. metasilikat hvilka till sin sammansatt af de neutrala karbonaten - 477-478
Bisittare, jur., ledamot af en underdomstol eller af ett handtverksskrå. - 477-478
Bisjari (Bisjarin, Bisjarib), en af bedsjafolkets stammar - 477-478
Bisjarib. Se Bisjarin - 477-478
Bisjbalik. Se Urumtsji - 477-478
Biskaja, försvenskning af Vizcaya (se d. o.) - 477-478
Biskara, stad i Algeriet. Se Biskra - 477-478
Biskop, teol., titel för vissa högre ämbetsmän inom den kristna kyrkan - 477-478, 479-480
Biskop. Romersk-katolska kyrkan - 479-480, 481-482
Grekisk-katolska kyrkan - 481-482
De protestantiska kyrkorna - 481-482, 483-484, 485-486
Biskops-Arnö. Se Arnö 2 - 485-486
Biskopsdöme, sällan förekommande benämning på biskopsstift (se d. o.) - 485-486
Biskopskrönika. Se Krönika - 485-486
Biskopskulla, socken i Uppsala län, Lagunda härad - 485-486
Biskopslöneregleringsfonden, förv., en kapitalfond afsedd till biskoparnas aflöning - 485-486
Biskopsmössa. Se Biskopsskrud - 485-486
Biskopsmösse-valvel, anat., en klaff i hjärtat. Se Hjärtat - 485-486
Biskopsskrud (lat. pontificalia) bäres endast vid kyrkliga fester - 485-486, 487-488
Biskopsstift, det område öfver hvilket en biskop eger utöfva sin myndighet - 487-488, 489-490
Biskopstorp. Se Bistrup - 489-490
Biskopsvisitation. Se Visitation - 489-490
Biskra (Biscara, Biskara), stad i algeriska dep. Constantine - 489-490
Biskraböld, hudulceration som är endemisk i vissa tropiska trakter - 489-490
Biskui l. Biskvi. Se Biskvi - 489-490
Biskupitz, kommun i preussiska regeringsomr. Oppeln - 489-490
Biskupstungur, trakten mellan floderna Brúará, Tungufljót och Hvítá på Island - 489-490
Biskvi. 1. Bakverk af mjöl, mjölk och socker; en sorts skeppsbröd - 489-490
Biskvi. 2. Oglaseradt porslin - 489-490
Biskötarföreningar. Se Biskötsel - 489-490
Biskötsel (se Bi) - 489-490, 491-492, 493-494, 495-496
Bislag, förstukvist, utbyggnad framför ingångsdörren till ett hus - 497-498
Bismarck. Se Bismarck-Schönhausen - 497-498
Bismarck-arkipelagen, förr kallad Nya Britannien - 497-498
Bismarck-bergen, i Kejsar Wilhelms land, Nya Guinea - 497-498
Bismarck-Schönhausen. 1. Otto Eduard Leopold, furst von B., tysk statsman - 497-498, 499-500, 501-502, 503-504, 505-506, 507-508, 509-510, 511-512
Bismarck-Schönhausen. 2. Nikolaus Heinrich Ferdinand Herbert von B., furst von B., tysk statsman - 511-512
Bismarck-Schönhausen. 3. Wilhelm von B., grefve, öfverpresident i Ostpreussen - 511-512
Bismark, stad i preussiska regeringsområdet Magdeburg - 511-512
Bismerpund, äldre dansk och norsk vikt - 511-512
Bismillah (arab.), i Guds namn - 511-512
Bismuthum, kem., latinska namnet på metallen vismut - 511-512
Bisnagur, numera nästan alldeles öde stad i brittisk-indiska distriktet Bellary - 511-512
Bisogno, it., nödfallsadress på växlar - 511-512
Bisolar l. Vädersolar, meteor., prismatiskt färgade fläckar på ömse sidor om solen - 511-512, 513-514
Bison, Bos bison, zool., en art nötdjur - 513-514
Bisori, en Evangeliska fosterlandsstiftelsens missionsstation - 513-514
Bispberg, Stora B. och Västra B., järn-grufvor i Säters socken, Kopparbergs län - 513-514
Bispbergsklacken. Se Bispberg - 513-514
Bissagos-öarna (Bissao-öarna), 30 vulkaniska småöar utanför portugisiska Guinea - 513-514, 515-516
Bissao-öarna. Se Bissagos-öarna - 515-516
Bissen. 1. Herman Vilhelm B., dansk bildhuggare - 515-516
Bissen. 2. Vilhelm Kristian Gottlieb B., dansk bildhuggare - 515-516
Bisser. Se Bashahr - 515-516
Bissera. Se Bis - 515-516
Bissextil. Se Bisextil - 515-516
Bisson, Alexandre Charles Auguste, fransk teaterförfattare - 515-516, 517-518
Bi-staf. Se Allitteration - 517-518
Bister (fr. bistre), en brun vattenfärg, som beredes ur det glänsande sotet af bokved - 517-518
Bistonider. Se Menader - 517-518
Bistouri (fr.), kirurgiskt instrument. Se Bisturi - 517-518
Bistrica, liten biflod fr. v. till March - 517-518
Bistrita, rumänska namnet på floden Bistritz (se d. o.) - 517-518
Bistritz. 1. (Ung. Besztercze-vidék. Fordom distrikt i nordöstra Siebenburgen - 517-518
Bistritz. 2. (Ung. Besztercze) Hufvudstad i nyssnämnda komitat - 517-518
Bistritz. 3. B. am Hostein, stad i mänska kretsen Holleschau - 517-518
Bistritz. 4. Biflod till Elbe - 517-518
Bistritz. 5. B. l. Gyllene B. (rum. Bistrita), biflod fr. h. till Sereth - 517-518
Bistritz-Naszod, ung. Besztercze-Naszod, komitat i Ungern - 517-518
Bistrup (Biskopstorp), urspr, en by nära Roskilde - 517-518
Bisturi (fr. bistouri), kir., ett skärande instrument, ett slags fällknif - 517-518
Bistyng. Se Bi och Bigift - 517-518
BisuIca, zool. Se Idisslare - 517-518
Bisutun. Se Behistan - 517-518
Bisvärm. Se Biskötsel - 517-518
Bisyllabisk, tvåstafvig - 517-518
Bisättning, ett liks insättande i bårhuset eller nedsättande i grafven - 517-518
Bit (eng.), "ett litet stycke", ett litet silfvermynt i Västindien och västra Nord-Amerika - 517-518
Bitartras kalicus, farm., kaliumbitartrat. Se Vinsten - 517-518
Bitburg, kretsstad i preussiska reseringsområdet Trier - 517-518
Bitche, stad i Lothringen. Se Bitsch - 517-518
Bi-tecken kallas vissa märken som insättas i ett stamvapen för att utmärka olika grenar af en släkt - 517-518
Biterolf, gammalhögtysk episk dikt - 517-518
Bi-testikel, anat. Se Testikel - 517-518
Bitetto, stad i italienska provinsen Bari - 517-518
Bitihorn, fjäll i Norge - 517-518
Bitjug, biflod från v. till Don - 517-518
Bitlis. 1. Vilajet i turkiska Armenien - 517-518, 519-520
Bitlis. 2. (Armen. Paghesh) Hufvudstad i vilajetet B. - 519-520
Bitolia, stad i Macedonien. Se Monastir - 519-520
Biton. Se Kleobis - 519-520
Bi-ton. 1. Språkv. Se Accent - 519-520
Bi-ton. 2. Fys. Se Alikvot-toner - 519-520
Bitonto, stad i italienska prov. Bari - 519-520
Bitsch (Bitche, fordom Kaltenhausen), befäst stad i tyska rikslandet Lothringen - 519-520
Bitsjurin (Bitschurin, som munk Jakint, d. v. s. Hyacintus), rysk geograf och kännare af Kina - 519-520
Bitter, likör med tillsats af bitterämnen - 519-520
Bitter, Karl Hermann, preussisk statsman och musikhistoriker - 519-520
Bitter, Johann Friedrich Albert, katolsk biskop - 519-520
Bitterambrosia, bot. Se Ambrosia artemisiæfolia - 519-520
Bitterfeld, kretsstad i preussiska regeringsområdet Merseburg - 519-520
Bitterjord, kem., dets. som magnesiumoxid - 519-520
Bitterkalk, miner. Se Dolomit - 519-520
Bittermandel, bot. Se Prunus och Mandel - 519-520
Bittermandelolja, kem., en flyktig olja - 519-520, 521-522
Bittermandeloljegrönt, kem., malakitgrönt - 521-522
Bittermandel-vatten, Aqua amygdalæ amaræ, farm. - 521-522
Bittermedel, farm., bittra (beska) medel - 521-522
Bitterna, socken i Skaraborgs län, Laske härad - 521-522
Bittersalt l. Engelskt salt, kem., dets. som magnesium-sulfat - 521-522
Bitterspat, miner., isomorf blandning af magnesium-karbonat och kalcium-karbonat - 521-522
Bittervatten, farm., en färglös, klar vätska - 521-522
Bitterwood, eng., bot. Se Picrasma - 521-522
Bitto, Istvan, ungersk statsman - 521-522
Bit-tång (äfven Afbitare), maskinb. Se Tång - 521-522
Bitumen, miner., kallas i mineralriket förekommande kol- eller hartshaltiga kolväten - 521-522
Bituminit (jfr Bitumen), dets. som Boghead-kol - 521-522
Bituminös. Se Bitumen - 521-522
Bituricæ, det latinska namnet på Bourges - 521-522
Bituriger (lat. bituriges), ett keltiskt folk i akvitanska Gallien - 521-522
Bitynien, forntida landskap i Mindre Asien - 523-524
Bitzius. 1. Albert B., pseudonym Jeremias Gotthelf, schweizisk författare - 523-524
Bitzius. 2. Albert Bernhard B., schweizisk teolog - 523-524
Biur (fsv.), bäfver - 523-524
Biva, sjö på japanska ön Nippon. Se Japan - 523-524
Bivack l. Bivuak, krigsv., kallas trupps förläggning under hvila under bar himmel - 523-524, 525-526
Bivackkommendant. Se Bivack - 525-526
Bivackvakt. Se Bivack - 525-526
Bi-valvler, zool. Se Musslor - 525-526
Bi-vargen, zool. Se Bi, sp. 217, och plansch till art. Bi, fig. 9. - 525-526
Bi-vråken, zool. Se Vesphöksläktet - 525-526
Bivuak, krigsv. Se Bivack - 525-526
Bixa, bot. Se Bixaceæ - 525-526
Bixaceæ, bot., en med Cistaceæ besläktad, till ordn. Cistifloræ räknad familj - 525-526
Bixin, tekn. Se Bixaceæ - 525-526
Bixio. 1. Jacques Alexandre B., fransk publicist - 525-526
Bixio. 2. Girolamo Nino B., italiensk frihetskämpe - 525-526, 527-528
Bizarr. Se Bisarr - 527-528
Bize, köping i franska depart. Aude - 527-528
Bizerte, franska namnet på staden Biserta - 527-528
Bizet, Georges (egentl. Alexandre César Léopold), fransk tonsättare - 527-528
Bizzaria, bot. Se Citrus - 527-528
Bizzozero, Giulio, italiensk anatom - 527-528
Bi-ätare, Merops apiaster, zool., typ för en särskild familj (Meropidæ) bland de samtåiga spitarna - 527-528, 529-530
Biörenklou (Biörnklou, Biörneklou, Björnklou), Mattias, diplomat, lärd - 529-530
Biörk, Matthias Andreae, lärare i matematik vid Västerås gymnasium - 529-530
Biörneklou. Se Biörenklou - 529-530
Biörnklou. Se Biörenklou - 529-530
Bjarkamål, ett fornkväde - 529-530
Bjarkan, namn på B-runan. Se B - 529-530
Bjarke, Bodvar, en af Rolf Krakes kämpar. Se Bodvar Bjarke - 529-530
Bjarkö, socken och härad i Tromsö amt - 529-530
Bjarkö-ret, det norska namnet på Bjärköa-rätt (se d. o.) - 529-530
Bjarkö-ätten, den vanliga benämningen på två aristokratiska släkter i Norge - 529-530, 531-532
Bjarmaland (lat. Biarmia, Biarmonia) trakten vid Hvita hafvet, kring floden Vina (Dvina) - 531-532
Bjarmer. Se Bjarmaland - 531-532
Bjarnason, Thorkell, isländsk historiker - 531-532, 533-534
Bjarne Erlingsson. Se Bjarkö-ätten - 533-534
Bjarne Herjulfsson, omtalas såsom Vinlands förste upptäckare - 533-534
Bjarne Kolbeinsson, isländsk skald - 533-534
Bjela. Se Biala 4 - 533-534
Bjelaja (ry.), hvit. Se Bjelo - 533-534
Bjelaja l. Belaja, flod i ryska guvern. Orenburg och Ufa - 533-534
Bjelaja Zerkov, by i ryska guvern. Kijev - 533-534
Bjelbog l. Belbog (eg. Bjelyj bog, "den hvite guden"), slav. myt., ljusets gud hos venderna - 533-534
Bjelev l. Belev, kretsstad i ryska guvern. Tula - 533-534
Bjelgorod l. Belgorod (ry.), "hvita staden". 1. Kretsstad i ryska guvern. Kursk - 533-534
Bjelgorod. 2. Det slaviska namnet på Akerman - 533-534
Bjelgorod. 3. Stadsdel af Moskva - 533-534
Bjelina, stad i nordöstra Bosnien - 533-534
Bjelinskij, Vissarion Grigorjevitj rysk skriftställare - 533-534, 535-536
Bjeljaev, Ivan Dimitrievitj, rysk rättshistoriker och arkeolog - 535-536
Bjelke, svensk ätt. Se Bielke - 535-536
Bjelke, en gammal dansk-norsk, ursprungligen skånsk adelssläkt - 535-536
Bjelke. 1. Jens Tillufsen B. - 535-536
Bjelke. 2. Jens B., rikskansler - 535-536
Bjelke. 3. Ove B., kansler - 535-536
Bjelke. 4. Henrik B., riksamiral - 535-536
Bjelke. 5. Jörgen B., generalkrigskommissarie - 535-536
Bjelke. 6. Holger Rudolf B., sändebud i Berlin - 535-536
Bjelkenstjerna. 1. Hans Klasson B., amiral - 535-536
Bjelkenstjerna. 2. Klas Hansson B., friherre, amiral - 535-536, 537-538
Bjelo, Bjelyi, Bjelaja, Bjeloje (ry.), hvit (i geografiska sammansättningar) - 537-538
Bjeloi, kretsstad i ryska guvern. Smolensk - 537-538
Bjeloje. Se Bjelo - 537-538
Bjeloje more, ryska namnet på Hvita hafvet (se d. o.) - 537-538
Bjeloje ozero, "Hvita sjön", fiskrik insjö i ryska guvern. Novgorod - 537-538
Bjelopasjtser, ättlingar efter den ryske bonden Susanin - 537-538
Bjelopolje, stad i ryska guvern. Charkov - 537-538
Bjelosersk, kretsstad i ryska guvern. Novgorod - 537-538
Bjelostok, stad i Ryssland. Se Bialystok - 537-538
Bjelovjesjskaja pusjtsja. Se Bialowiez-skogen - 537-538
Bjelovodsk, stad i ryska guvern. Charkov - 537-538
Bjelsk, stad i ryska guvern. Grodno - 537-538
Bjeluga (Bjelucha). Se Hvaldjur - 537-538
Bjeiuka-gora, högsta toppen i Altaibergen. Se Altai - 537-538
Bjelyi. Se Bjelo - 537-538
Bjelyj ostrov, Beliostrov (ry.), "Hvitön", en ö i Norra Ishafvet - 537-538
Bjelzy, kretsstad i ryska prov. Bessarabien - 537-538
Bjeresjö. 1. Socken i Malmöhus län, Herrestads härad - 537-538
Bjeresjö. 2. Socken i Malmöhus län, Bara härad. Se Bjärshög - 537-538
Bjeresjöholm (Bergsjöholm), gods i Bjeresjö socken, Malmöhus län - 537-538
Bjerkander, Klas, naturforskare, präst - 537-538, 539-540
Bjerkén, Pehr af, kirurg - 539-540
Bjerknes. 1. Karl Anton B., norsk matematiker och fysiker - 539-540
Bjerknes. 2. Vilhelm Friman Koren B., fysiker - 539-540, 541-542
Bjernede, by nära Sorö på Själland - 541-542
Bjerno. Se Bjärnå - 541-542
Bjerregaard, Henrik Anker, norsk skald - 541-542
Bjersgård (Bjärsgård), fideikommiss i Gråmanstorps socken, Kristianstads län - 541-542
Bjersjölagård (Bjärsjölagård), herresäte i Kärrstorps socken, Malmöhus län - 541-542
Bjezjezk, kretsstad i ryska guvern. Tver - 541-542
Bjoreia-älfven. Se Vöringsfosen - 541-542
Bjovulf, oriktig form för Beowulf (se d. o) - 541-542
Bjuf, socken i Skåne, Malmöhus län, Luggude härad - 541-542, 543-544
Bjugg, gammalt namn på korn - 543-544
Bjugg, Mattias, rimmare - 543-544
Bjurbäck, socken i Skaraborgs län, Vartofta härad - 543-544
Bjurbäck, Olof, författare, öfversättare - 543-544
Bjurholm, socken i Västerbottens län, Nordmalings och Bjurholms tingslag - 543-544
Bjurkärn, socken i Värmland. Se Bjurtjärn - 543-544
Bjursten, Anders Herman, läroboksförfattare - 543-544
Bjursås, socken i Kopparbergs län, Leksands tingslag - 543-544
Bjurtjärn (Bjurkärn), socken i Örebro län, Karlskoga bergslag - 543-544
Bjurum, socken i Skaraborgs län, Gudhems härad - 543-544
Bjuråker, socken i Gäfleborgs län, Delsbo tingslag - 543-544
Bjurälfven, en från den norska sjön Fisklausen kommande älf - 543-544, 545-546
Bjälbo, socken i Östergötlands län, Göstrings härad - 545-546
Bjälk, zool. Se Björknan - 545-546
Bjälkankare, bygnk. Se Förankring - 545-546
Bjälkbro. Se Bro - 545-546
Bjälke. 1. Träv. En i fyrkant uppbilad trädstam - 545-546
Bjälke. 2. Bygnk. Se Bjälklag - 545-546
Bjälke. 3. Her. Se Vapen - 545-546
Bjälklag, bygnk., den anordning genom hvilken de olika rummen afskiljas från andra ofvan eller under - 545-546, 547-548
Bjälksätt, väg- o. vattenb., en afstängnings- eller dämningsanordning för kanaler o. d. - 547-548
Bjälkträd, skogsh., träd af den storlek och beskaffenhet att därur en bjälke kan erhållas - 547-548
Bjällerup, socken i Malmöhus län, Torna härad - 547-548
Bjärby, socken i Skaraborgs län, Viste härad - 547-548
Bjäre. 1. Härad i Kristianstads län - 547-548
Bjäre. 2. Kontrakt i Lunds stift - 547-548
Bjäreshög, socken. Se Bjarshög - 547-548
Bjäresjö, socken. Se Bjeresjö - 547-548
Bjärka, socken i Skaraborgs län, Gudhems härad - 547-548
Bjärka-Säby, egendom i Östergötlands län, Hanekinds härad - 547-548
Bjärke, härad i Älfsborgs län - 547-548
Bjärklunda. Se Bjärka - 547-548
Bjärköa-rätten är den äldsta lag, som gällt för någon svensk stad - 547-548, 549-550
Bjärnå l. Bjerno (fi. Perniö). 1. Kustsocken i Åbo och Björneborgs län, Halikko domsaga och härad - 549-550
Bjärnå. 2. Kontrakt i Åbo ärkestift - 549-550
Bjärsgård. Se Bjersgård - 549-550
Bjärshög l. Bjäreshög (förr äfven Bjeresjö), socken i Malmöhus län, Bara härad - 549-550
Bjärsjölagård. Se Bjersjölagård - 549-550
Bjärtrå, socken i Västernorrlands län, Nora tingslag - 549-550
Bjärvik. Se Björviken - 549-550
Björaasens skans. Se Bagaasens skans - 549-550
Björck, Jakob, porträttmålare - 549-550
Björck. 1. Gustaf Daniel B., biskop - 549-550
Björck. 2. Albert Vilhelm B., ämbetsman, politiker - 549-550, 551-552
Björck. 3. Adolf Leopold B., publicist - 551-552
Björck. 4. Ernst Daniel B., skald - 551-552
Björck, Gustaf Oskar, målare - 551-552
Björck Svensson, Sven, skald och grosshandlare - 551-552
Björgvin, den fornnorska benämningen på staden Bergen - 551-552
Björk, Betula. 1. Bot. Växtsläkte hörande till fam. Betulaceæ - 551-552, 553-554, 555-556
Björk. 2. Skogsh. - 555-556, 557-558
Björk. 3. Paleont. - 557-558
Björk, Isak, författare. Se Bork - 557-558
Björka, socken i Malmöhus län, Färs härad - 557-558
Björkboda, järnbruk i Dragsfjärds kapellförsamling af Kimito socken i Åbo och Björneborgs län - 557-558
Björkborn, järnbruk. Se Bofors - 557-558
Björke. 1. Socken i Gottlands län, Norra häradet - 557-558
Björke. 2. Socken i Älfsborgs län, Gäsene härad. Se Södra Björke - 557-558
Björke. 3. Socken i Älfsborgs län, Väne härad. Se Norra Björke - 557-558
Björkeberg, socken i Östergötlands län, Gullbergs härad - 557-558
Björkegren, Jakob, biblioteksman, skriftställare - 557-558
Björkegren, Olga, skådespelerska. Se Fåhræus - 557-558
Björkekinds härad, i Östergötlands län - 557-558
Björkekinds kontrakt. Se Vikbolands kontrakt - 557-558
Björkekinds, Östkinds, Lösings, Bråbo och Memmings härads domsaga, i Östergötlands län - 557-558
Björkenäs, en udde, som skjuter ut i Kalmar sund - 557-558
Björketorp, socken i Älfsborgs län, Bollebygds härad - 557-558
Björkfisk, zool. Se Björknan - 557-558
Björkfjärden, Norra och Södra, tvenne fjärdar i östra delen af Mälaren - 557-558, 559-560
Björklag. Se Björk, bot. - 559-560
Björklake. Se Björk, bot. - 559-560
Björklera, hvit ofta starkt lerhaltig, mager mojord - 559-560
Björklinge, socken i Uppsala län, Norunda härad - 559-560
Björklund, Johan Abraham, tidningsman - 559-560
Björklund, Johan Gustaf, skriftställare, vetenskapsman - 559-560, 561-562
Björkman, Hans, operasångare - 561-562
Björkman, Fredrik Adolf, bibeltolkare, ämbetsman - 561-562
Björkman. 1. Jakob Alf Gustaf B., skolföreståndare - 561-562
Björkman. 2. Karl Adolf Teodor B., ämbetsman - 561-562, 563-564
Björkman, Karl Jakob Göran Linus, öfversättare - 563-564
Björkman, Hedvig Maria Johanna, textilkonstnärinna - 563-564
Björknan, Abramis blicca, zool., braxenfisk - 563-564
Björknäs, ångsåg med 3 ramar i Gudmundrå socken, Västernorrlands län - 563-564
Björkolja, Björktjära, Ryssolja, beredes af björknäfver - 563-564
Björkqvist, Anders, finsk predikant - 563-564
Björk-regionen. Se Björk, bot. - 563-564
Björkskata, zool. Se Snöskata - 563-564
Björksta, socken i Västmanlands län, Ytter-Tjurbo härad - 563-564
Björksten, Josef Teodor Richard, sångare - 563-564, 565-566
Björksund, gammalt gods i Tystberga socken, Rönö härad - 565-566
Björkticka, bot. Se Polyporus - 565-566
Björktjära. Se Björkolja - 565-566
Björktrast, zool. Se Snöskata - 565-566
Björkvik, socken i Södermanlands län, Jönåkers härad - 565-566
Björkvik, gods i Östra Ryds socken, Östergötlands län - 565-566
Björkvin. Se Björk, bot. - 565-566
Björkå, bruksegendom i Öfver-Lännäs socken, Västernorrlands län - 565-566
Björkäng, socken i Skaraborgs län, Vadsbo härad - 565-566
Björkö, ö i Mälaren, i norra delen af Björkfjärden - 565-566, 567-568
Björkö, större ö i Roslagsskärgården - 567-568
Björkö, socken i Jönköpings län, Östra härad - 567-568
Björkö (fi. Koivisto), imperiellt pastorat af 3:e kl., Nyslotts stift - 567-568
Björkö, ett s. k. titulärt friherreskap - 567-568
Björköfjärden, fjärd af Ålands haf - 567-568
Björlanda, socken i Göteborgs och Bohus län, Västra Hisings härad - 567-568
Björlin, Gustaf, militär, författare, riksdagsman - 567-568, 569-570
Björling. 1. Karl Olof B., biskop - 569-570
Björling. 2. Emanuel Gabriel B., skolman, matematiker - 569-570, 571-572
Björling. 3. Karl Fabian Emanuel B., matematiker, meteorolog - 571-572
Björling. 4. Johan Alfred B., polarfarare - 571-572
Björn, Ursus, zool., typ för en särskild familj, Ursidæ - 571-572, 573-574, 575-576
Björn, astron. Stora och Lilla björnen äro två stjärnbilder - 575-576
Björn, sjöv. - 575-576
Björn, bygnk., en stark låg vagn, försedd med rullar i st. f. hjul - 575-576
Björn, Erik Emundssons son och Erik Segersälls fader - 575-576
Björn, isländska kämpar. 1. B. Breidvikingakappe (kämpen från Breidavik) - 575-576
Björn. 2. B. Hitdölakappe (kämpen från Hitardal) - 575-576
Björn, son till Sven Estridsson - 575-576
Björn, Didrik Gabriel, skådespelare, författare och öfversättare för teatern - 575-576, 577-578
Björn, Nils Andreas, norsk präst, författare - 577-578
Björna, socken i Västernorrlands län, Själevads tingslag - 577-578
Björnbak, Lars, dansk skolman och politiker - 577-578
Björnberg, Karl, friherre, militär, politiker - 577-578
Björnbär l. Björnhallon, trädg. - 577-578
Björneborg (fi. Pori), en af Finlands äldsta städer - 577-578, 579-580, 581-582
Björneborg, grefskap - 581-582
Björneborg, järnbruk i Visnums socken, Värmlands län - 581-582
Björneborgarnas marsch, en melodi som troligen har sitt ursprung från Frankrike - 581-582
Björneborgs regemente - 581-582
Björnefjord, fjärd i Norge - 581-582
Björnekulla, socken i Kristianstads län, Södra Åsbo härad - 581-582
Björnepiken. Se Löfveråsfjället - 581-582
Björner, Erik Julius, fornforskare - 581-582, 583-584
Björnerödspiken. Se Löfveråsfjället - 583-584
Björn Farmand. Se Björn Haraldsson - 583-584
Björnfesten. Se Lapsk mytologi - 583-584
Björnflodenl. Björnsjöfloden, flod i nordvästra delen af Nord-Amerika. Se Björnsjön - 583-584
Björnfloka, bot. Se Heracleum - 583-584
Björnhallon, bot. Se Björnbär - 583-584
Björn Haraldsson, vanligtvis kallad Björn Farmand (köpman) - 583-584
Björnhofda (fordom Björnhufvud), by i Torslunda socken - 583-584
Björnhufvud. Se Björnhofda - 583-584
Björn-hunden, zool. Se Hunden - 583-584
Björnhål, sjöv., fyrkantiga öppningarna i märsen - 583-584
Björn Järnsida. 1. Ryktbar viking i midten af 800-talet - 583-584
Björn Järnsida. 2. Son till Erik Ejegods oäkta son Harald Kesja - 583-584
Björnklou, Mattias. Se Biörenklou - 583-584
Björnklo-ört, bot. Se Acanthaceæ - 583-584
Björnkräfta, Scyllarus arctus, zool, en kräftart af tiofotingarnas ordning - 583-584
Björnloka, bot. Se Heracleum - 583-584
Björnlund, Bengt, läkare - 583-584
Björnlunda, socken i Södermanlands län, Daga härad - 583-584
Björnmossa, Polytrichum commune, skogsh., mossart - 583-584
Björn på Håga, konung i Svealand - 583-584
Björnram, svensk adlig ätt - 583-584
Björnram. 1. Lars Olofsson B., till Isnäs och Domaregården, krigshöfvitsman - 585-586
Björnram. 2. Hans Larsson B., amiral - 585-586
Björnram. 3. Andreas Laurentii B., ärkebiskop - 585-586
Björnram, Gustaf, mystiker - 585-586
Björnrot, bot. Se Meum - 585-586
Björnsen, Louise Elisabeth, dansk författarinna under pseudonymen Elisabet Martens - 585-586
Björnsholm, herrgård vid Limfjorden i Jylland - 585-586
Björnsholmen, ångsåg i Skellefteå socken - 585-586
Björnsjöfloden. Se Björnfloden - 585-586
Björnsjön, Stora, sjö i nordvästra delen af Canada - 585-586
Björnskansen. Se Wismar - 585-586
Björnskinn. Se Pälsverk - 585-586
Björnson. 1. Björnstjerne Martinius B., norsk skald och politiker - 585-586, 587-588, 589-590, 591-592, 593-594, 595-596
Björnson. 2. Björn B., norsk skådespelare och teaterchef - 595-596, 597-598
Björnson. 3. Ingeborg B., född Aas, norsk operasångerska under det antagna konstnärsnamnet Gina Oselio - 597-598
Björnstjerna, svensk adlig ätt - 597-598
Björnstjerna. 1. Magnus Fredrik Ferdinand B., grefve, krigare, statsman, författare - 597-598, 599-600
Björnstjerna. 2. Johan Magnus B., militär - 599-600
Björnstjerna. 3. Karl (Carl) Magnus Ludvig B., grefve, militär - 599-600
Björnstjerna. 4. Oskar Magnus Fredrik B., statsman - 599-600, 601-602
Björnstorp, gods i Göddelöfs socken af Torna härad, Malmöhus län - 601-602
Björnström. 1. Fredrik Johan B., läkare - 601-602
Björnström. 2. Johan Herman B., teolog - 601-602, 603-604
Björnståhl, Jakob Jonas, orientalist, reseskildrare - 603-604
Björntrampare, veter., häst hvars kotled sänks mot marken för hvarje steg - 603-604
Björnö, landtgods i Stockholms län - 603-604
Björnöarna (ry. Medvjezji ostrova), en ögrupp i Norra ishafvet - 603-604
Björn-ön, Beeren-eiland l. Cherryön, obebodd ö i Norra ishafvet - 603-604, 605-606
Björsjö, bruksegendom med masugn i Norrbärke socken, Kopparbergs län - 605-606
Björskog, socken i Västmanlands län, Åkerbo härad - 605-606
Björsäter. 1. Socken i Skaraborgs län, Vadsbo härad - 605-606
Björsäter. 2. Socken i Östergötlands län, Bankekinds härad - 605-606
Björviken (Bœjarvík, Bjärvík, Byviken), en arm af Kristianiafjorden - 605-606
Bks., i naturvetenskapliga beteckningar förkortning för Jos. Banks - 605-606
B. L., förkortning för eng. Bachelor of laws. Se Bachelor - 605-606
B. L., förkortning för lat. benevole lefctorl, benägne läsare! - 605-606
Bl., i botaniska beteckningar förkortning för Karl Ludvig Blume, holländsk botanist - 605-606
Blaas. 1. Karl von B., österrikisk målare - 605-606
Blaas. 2. Eugen von B., den förres son, österrikisk målare - 605-606
Blaas. 3. Julius von B., den förres broder, österrikisk djurmålare - 605-606
Blaaskavlen, en 1,773 m. hög bergtopp i landskapet Sogn, Norge - 605-606
Blaavandshuk, västligaste punkten af Jylland - 605-606
Blacas d’Aulps, Pierre Louis Jean Casimir, hertig de B., fransk diplomat - 605-606, 607-608
Blache, Kristian Vigilius, dansk målare - 607-608
Blachos, Angelos. Se Vlachos - 607-608
Black, Joseph, engelsk kemist - 607-608
Black, William, engelsk romanförfattare - 607-608
Black boy’s gum, eng., ett slags harts. Se Xanthorrhoea - 607-608
Blackburn, fabriksstad, som sedan 1888 bildar eget grefskap - 607-608
Blackburne, James Harry, engelsk schackspelare - 607-608
Black dome. Se Black mountains - 607-608
Blacken, fjärd i västra delen af Mälaren - 607-608
Blackfeet, eng., namn på en indianstam i västra Nord-Amerika - 607-608
Blackheath, en högt belägen hed och lekplats s. ö. om London - 607-608
Black hills, bergskedja på gränsen mellan Syd-Dakota och Wyoming - 607-608
Blackie, John Stuart, brittisk filolog och politisk skriftställare - 607-608
Blackmore, Richard Doddridge, engelsk romanförfattare - 607-608, 609-610
Black mountains, ett parti inom Alleghany-bergen - 609-610
Black-oak, bot., svart-ek. Se Ek - 609-610
Blackpool, stad i engelska grefsk. Lancaster - 609-610
Black river, "svarta floden", namn på flera floder i Nord-Amerika - 609-610
Black river. 1. Flod i staden New York - 609-610
Black river. 2. Flod i Missouri och Arkansas - 609-610
Black rock, stad på Irlands östkust, grefsk. Dublin - 609-610
Black rod, stad i engelska grefsk. Lancaster - 609-610
Black rot, eng., bot., en af de farligaste sjukdomarna hos vinrankan - 609-610
Blacksta, socken i Södermanlands län, Oppunda härad - 609-610
Blackstad, socken i Kalmar län, Södra Tjusts härad - 609-610
Blackstad, Johan, norsk jurist - 609-610
Blackstadius, Johan Zacharias, målare - 609-610
Blackstone, sir William, engelsk jurist - 609-610, 611-612
Black town, eng. Se Madras - 611-612
Blackw., i naturvetenskapliga beteckningar förkortning för John Blackwell, en engelsk spindelkännare - 611-612
Blackwall, stadsdel i London, vid "Ostindia docks" - 611-612
Black warrior, segelbar biflod till Tombigbee i staten Alabama - 611-612
Blackwater. 1. Flod i sydöstra England, grefsk. Essex - 611-612
Blackwater. 2. Flod i södra Irland - 611-612
Blackwell, Alexander, politisk intrigör - 611-612
Blackwell, Elizabeth, engelsk-amerikansk läkare och filantrop - 611-612
Blackwood, bot. Se Dalbergia - 611-612
Blackwood. 1. William B., skotsk bokförläggare - 611-612, 613-614
Blackwood. 2. John B., skotsk bokförläggare - 613-614
Blackwood. 3. William B., bokförläggare - 613-614
Blackwood, Frederick Temple Hamilton-Temple-B., markis af Dufferin och Ava, vanligen kallad "lord Dufferin", brittisk statsman - 613-614
Blackwood river, flod i Väst-Australien - 613-614
Blad, bot., växtorgan - 613-614, 615-616, 617-618, 619-620, 621-622
Bladaluminium. Se Bladmetall - 621-622
Bladantimon. Se Bladmetall - 621-622
Bladbaggar, Chrysomelid, zool., detsamma som guldbaggar (se d. o.) - 621-622
Bladcykel, bot. Se Bladställning - 621-622
Bladegna kärlsträngar, bot. Se Kärlsträng - 621-622
Bladet, Vandrande, zool. Se Vandrande blad - 621-622
Bladfjäder, maskint. Se Fjäder - 621-622
Bladformer, bot. Se Blad, fig. 4-6 - 621-622
Bladfot, bot. Se Blad - 621-622
Bladfotingar, Phyllopoda, zool., en ordning bland de lägre kräftdjuren - 621-622
Bladfällning, bot., det regelbundet hvarje år återkommande affallandet - 621-622, 623-624
Bladgrupp, trädg. Se Bladväxter - 623-624
Bladgrönt (Bladgröna), bot. Se Klorofyll - 623-624
Bladguld. Se Bladmetall - 623-624
Bladgult, kem. 1. (Xantofyll) Ett gult, klorofyllet åtföljande färgämne i växterna - 623-624
Bladgult. 2. Ett annat i alkohol och eter lättlösligare ämne - 623-624
Bladh, Peter Johan, finsk affärsman och kommunalman - 623-624
Bladhorningar, zool. Se Lamellicornia - 623-624
Bladkaktus, bot. Se Cactaceæ - 623-624
Bladklänge, bot. Se Klänge - 623-624
Bladkol, geol., en föga använd benämning på ett slags brunkol - 623-624
Bladkoppar. Se Bladmetall - 623-624
Bladkål, bot. Se Brassica - 623-624
Bladloppor, Psyllidæ, zool., en insektfamilj af skinnbaggarnas ordning - 623-624
Bladluslejon l. Pärlslända, Chrysopa vulgaris, zool., hörande till ordn. Neuroptera (nätvingar) - 623-624
Bladläge (lat. vernatio), bot., den ställning, som det enskilda bladets delar i knoppen intaga till hvarandra - 623-624
Bladlöss, Aphidæ, zool., en familj af ordn. Hemiptera (skinnbaggar) - 623-624, 625-626
Bladlöss-ätare, zool., gemensam benämning på insektlarver af skilda grupper - 625-626
Bladmage, zool. Se Idisslare - 625-626
Bladmetall (Metallfolie), valsad och till skrifpapperstunna blad utslagen metall - 625-626
Bladmetall. 1. Bladaluminium - 625-626
Bladmetall. 2. Bladguld - 625-626
Bladmetall. 3. Bladsilfver - 625-626
Bladmetall. 4. Bladtenn (stanniol, tennfolie) - 625-626
Bladmosaik, bot., bladen bilda en mer eller mindre sammanhängande assimilerande yta - 625-626
Bladmossor, bot. Se Löfmossor - 625-626
Bladmögel, gemensam benämning för vissa hos olika slag af växter uppträdande sjukdomar - 625-626, 627-628
Bladnerv, bot. Se Blad - 627-628
Bladnossläktet, Rhinolophus, zool., däggdjurssläkte af flädermössens ordning - 627-628
Bladpersilja, bot. Se Persilja - 627-628
Bladrand, aftryckets pappersmarginal från "plåtmärket" till bladets kant - 627-628
Bladrödt, Erytrofyll, kem., ett rödt färgämne - 627-628
Bladsallat, bot. Se Sallat - 627-628
Bladsilfver. Se Bladmetall - 627-628
Bladskaft, bot. Se Blad - 627-628
Bladskelett. 1. Bot. Sammanfattningen af bladets ledningssträngar. Se vidare Blad - 627-628
Bladskelett. 2. Paleobot. - 627-628
Bladskifva, bot. Se Blad - 627-628
Bladskott l. Bogskott, jaktv., ett skott i bogbladet - 627-628
Bladskärande myror, Atta Fabr., ett till underfam. Myrmicinæ Lep. hörande myrsläkte - 627-628, 629-630
Bladslida, bot. Se Blad - 629-630
Bladsnärp, ligula, bot., är en för gräsfamiljen karakteristisk hinnartad utväxt - 629-630
Bladspår l. Bladspårsträngar, bot. Se Kärlsträng - 629-630
Bladsteklar, zool. Se Tenthredinidæ - 629-630
Bladstickling, bot. Se Stickling - 629-630
Bladställning, bot. Det sätt på hvilket bladen äro anordnade på stammen - 629-630, 631-632
Bladsuckulenter, bot., xerofytiska växter med köttiga blad - 631-632
Bladsåg. Se Sågning - 631-632
Bladtapp, maskinb. Se Axeltapp - 631-632
Bladtenn. Se Bladmetall - 631-632
Bladtornar, bot. Se Blad - 631-632
Bladvass, bot. och landtbr. Se Vass - 631-632
Bladveck, bot., den öfre vinkeln mellan blad och stam - 631-632
Bladväxter, trädg., prydnadsväxter som odlas för sina dekorativa blads skull - 631-632
Bladzeolit, miner. Se Stilbit - 631-632
Bladåker, socken i Stockholms län. Närdinghundra härad - 631-632
Bladärr, bot. På stammen mer eller mindre tydliga ärr - 631-632
Blaenavon, stad i engelska grefsk. Monmouth - 631-632
Blaeu, Bläu l. Blauw (lat. Cæsius), holländsk boktryckarfamilj - 631-632
Blaeu. 1. Willem Janszoon B., astronom - 631-632
Blaeu. 2. Joan B., juris doktor - 631-632, 633-634
Blaggarn. Se Blånor - 633-634
Blaggarnslärft, grof tvåskaftad linneväfnad af handspunnet blångarn - 633-634
Blaggarnsrockan, zool. Se Hvitrockan - 633-634
Blagodat l. Gora Blagodat, berg i östra Ural - 633-634
Blagoslav, Jan, präst - 633-634
Blagosvjetlov, Grigorij Evlampievitj, rysk publicist - 633-634
Blagovjestjensk, hufvudstad i ryska generalguvernementet Amur - 633-634
Blague, fr., tomt prat, skräfvel, lögn - 633-634
Blahetka, Marie Leopoldine, österrikisk pianist - 633-634
Blain. och Blainv., i naturvetenskapen förkortningar för H. M. Ducrotay de Blainville - 633-634
Blaine, James Gillespie, nordamerikansk statsman - 633-634, 635-636
Blainv. Se Blain - 635-636
Blainville, Henri Marie Ducrotay de, fransk zoolog och anatom - 635-636
Blair, Hugh, skotsk författare - 635-636
Blair. 1. Francis Preston B., nordamerikansk politiker - 635-636
Blair. 2. Francis Preston B., nordamerikansk militär och politiker - 635-636
Blair, Henry William, nordamerikansk politiker - 635-636
Blaisois l. Blésois, gammalt franskt grefskap - 635-636
Blake, Robert, engelsk amiral - 635-636, 637-638
Blake, William, engelsk skald, målare och kopparstickare - 637-638
Blake, Joaquin, spansk general af irländsk börd - 637-638
Blake, Edward, brittisk politiker - 637-638
Blakjer skans (först kallad Næs skans) - 637-638
Blamage, fläck, klander - 637-638
Blâme, fr., tadel, klander; dåligt rykte - 637-638
Blâmont, ty. Blankenberg, stad i franska dep. Meurthe-et-Moselle - 637-638
Blanc, fr. ("hvit"), franskt silfvermynt - 637-638
Blanc, fr., hvit färg, förekommer i sammansättningar å en del hvita substanser - 637-638, 639-640
Blanc, Kap B., udde på norra kusten af Tunisien - 639-640
Blanc, Le, arrondissemangshufvudstad i franska dep. Indre - 639-640
Blanc, Ludwig Gottfried, tysk språkforskare - 639-640
Blanc. 1. Jean Joseph Charles Louis B., kallad Louis B., fransk politiker och skriftställare - 639-640, 641-642
Blanc. 2. Auguste Alexandre Philippe Charles B., fransk konstskriftställare och kopparstickare - 641-642
Blanc, Alberto, baron, italiensk diplomat - 641-642
Blanc Tharald Höyerup, norsk teaterhistoriker - 641-642
Blanc, Marie Thérèse, född de Solms, fransk författarinna, känd under pseudonymen Thérèse Bentzon - 641-642
Blanca, katolskt helgon - 641-642
Blanca, svensk drottning. Se Blanche - 641-642
Bianca af Kastilien. Se Blanche - 641-642
Blancards piller, farm. Se Järnpiller - 641-642
Blanceflor. Se Eufemia-visorna - 641-642
Blanch., i zoologiska beteckningar förkortning för Em. Blanehard, fransk zoolog - 641-642
Blanch, Teodor Julius, konstutställare - 641-642
Blanchard, François, fransk luftseglare - 641-642
Blachard, Pierre, fransk författare - 641-642
Blanchard, Henri Louis, fransk musikskriftställare och kompositör - 641-642
Blanchard, Edward Laman, engelsk teaterförfattare - 641-642, 643-644
Blanche, fr., ett biljardspel. Se Biljard - 643-644
Blanche, Blanka af Kastilien, fransk drottning - 643-644
Blanche l. Blanka (Blanca), svensk drottning - 643-644
Blanche, August, dramatiker, roman- och novellförfattare, politiker, publicist - 643-644, 645-646, 647-648
Blanche, Jacques Émile, fransk målare - 647-648
Blanchera, göra hvit, bleka, tvätta - 647-648
Blanchet, Francis Norbert, "Oregons apostel" - 647-648
Blanchissör och Blanchissös. Se Blanchera - 647-648
Blanchs kafé. Se Blanch - 647-648
Blanchs konstsalong. Se Blanch - 647-648
Blanchs teater. Se Blanch - 649-650
Blancmangé. fr., kall efterrätt af gelatin, grädde, socker och vanilj m. m. - 649-650
Blanco. Se Blanko - 649-650
Blanco, Kap B. ("Hvita udden"), namn på många uddar - 649-650
Blanco. 1. Udde på Saharas västra kust - 649-650
Blanco. 2. Udde på Marokkos västkust - 649-650
Blanco, Antonio Guzman, venezuelansk statsman. Se Guzman Blanco - 649-650
Blanco Garcia, Padre Francisco, spansk litteraturhistoriker - 649-650
Blancos (sp.), "de hvite", partinamn. Se Negros - 649-650
Blanco White, José Maria, spansk skald och skriftställare - 649-650
Blancs et bleus, fr., partibenämningar - 649-650
Bland, Nathanael, engelsk orientalist - 649-650
Bland, Richard Parks, nordamerikansk politiker - 649-650
Blandade bestånd, skogsh. Se Skogsbestånd - 649-650
Blandade domstolar. Se Internationella domstolar - 649-650
Blandade vokaler. Se Mediopalatala språkljud - 649-650
Blandadt manér, en gravörterm - 649-650
Blandadt tåg. Se Järnvägar - 649-650
Blandadt äktenskap, äktenskap mellan personer af olika trosbekännelse - 649-650
Blandad vers, metr., rimmad vers - 649-650
Bland bill en 1878 antagen lag om Förenta staternas myntväsen - 649-650, 651-652
Blandfolk (Bländingar), afkomlingar af förfäder som tillhöra olika människoraser - 651-652
Blandfärg, färg som uppstår vid blandning af andra färger - 651-652
Blandina, en kristen kvinna, som led martyrdöden i Lyon under kejsar Marcus Äurelius - 651-652
Blandning, kem., ett sammansatt ämne i hvilket beståndsdelarna äro växlande eller föränderliga - 651-652
Blandningskondensor. Se Kondensor - 651-652
Blandningskran, maskinb., ventilkran för blandning af kallt och varmt vatten - 651-652
Blandningsministär, liktydigt med koalitionsministär. Se Koalition - 651-652
Blandningspyrometer, fys. Se Pyrometer - 651-652
Blandningsräkning. Se Alligationsräkning - 651-652
Blandrata (Biandrata), Giorgio, italiensk läkare - 651-652
Blandsten, metall. Se Järnmalm - 651-652
Blandsäd, landtbr., sädesslag odlade i blandning med hvarandra - 651-652
Blanford, William Thomas, engelsk zoolog - 651-652
Blangini, Felice, italiensk kompositör - 651-652
Blangstrup, Johan Kristian, dansk historiker - 651-652
Blanka, gruffält i Ramsbergs socken, Lindes bergslag. Se Stråssa - 651-652
Blanka, svensk drottning. Se Blanche - 651-652
Blanka af Kastilien, fransk drottning. Se Blanche - 651-652
Blankaholm, ångsåg (med 3 ramar) i Hjorteds socken, Kalmar län - 651-652, 653-654
Blanka vapen, krigsv., anfallsvapen som användas för att utdela hugg och stötar - 653-654
Blankenberg. Se Blankenburg 3 - 653-654
Blankenberghe, fiskarby i belgiska prov. Västflandern - 653-654
Blankenburg. 1. Krets i hertigdömet Braunschweig - 653-654
Blankenburg. 2. Hufvudstad i nämnda krets - 653-654
Blankenburg. 3. (Blankenberg) Stad i Schwarzburg-Rudolstadt - 653-654
Blankenhain, stad och luftkurort i Sachsen-Weimar - 653-654
Blankenheim-te. Se Galeopsis - 653-654
Blankett, papper, som innehåller endast en del af sitt tillämnade innehåll - 653-654
Blanklaxen, zool. Se Laxsläktet - 653-654
Blankläder. Se Läder - 653-654
Blanko, icke ifylldt ställe på växlar, fullmakter m. m. - 653-654
Blankoaccept. Se Blankoväxel - 653-654
Blankoendossemang. Se Blankoväxel - 653-654
Blanko-fullmakt (jfr Blanko), en fullmakt - 653-654
Blanko-kredit (jfr Blanko), hand., på personligt förtroende grundad kredit - 653-654
Blankoväxel (Blankoendossemang, Blankoaccept), hand., växelformulär - 653-654
Blank-sejen, zool. Se Torsksläktet - 653-654
Blanksmörja l. Blanksvärta, tekn., ett till blankning af läder afsedt ämne - 653-654
Blanksvärta. Se Blanksmörja - 653-654
Blankvers (eng. blank verses), metr., versslag - 653-654
Blanqui. 1. Jérôme Adolphe B., fransk nationalekonom - 653-654
Blanqui. 2. Louis Auguste B., fransk revolutionsman - 653-654, 655-656
Blanquister, namn på anhängare af socialisten L. A. Blanqui - 655-656
Blantyre. 1. Low B., by i skotska grefsk. Lanark - 655-656
Blantyre. 2. Hufvudort i Brittiska Central-Afrika (se d. o.) - 655-656
Blanzeflor. Se Eufemia-visorna - 655-656
Blaps (lat.), zool., insektsläkte af skalbaggarnas ordning - 655-656
Blaramberg, Paul Ivanovitj, rysk tonsättare - 655-656
Blarer l. Blaurer, Ambrosius, tysk reformator i södra Schwaben och i Schweiz - 655-656
Blas., vid naturvetenskapliga namn förkortning för J. H. Blasius - 655-656
Blasco, Eusebio, spansk skald, dramatiker och journalist - 655-656
Blasco Ibañez, Vicente, spansk romanförfattare - 655-656, 657-658
Blasendorf. Se Balázsfalva - 657-658
Blaserad, försvagad, slö, öfvermätt, likgiltig - 657-658
Blasewitz, förstad till Dresden - 657-658
Blasfemi, smädelse, hädelse - 657-658
Blasieholmen, en af de holmar på hvilka Stockholm anlades - 657-658
Blasieholms-kyrkan - 657-658
Blasius, katolskt helgon, biskop i Kappadocien - 657-658
Blasius, Johann Heinrich, tysk naturforskare - 657-658
Blasnavatz, Milivoje Petrovitj, serbisk statsman och militär - 657-658
Blason, fr., her., sammanfattningen af allt som hör till ett vapen - 657-658
Blasonering, her., en efter heraldiska regler gjord beskrifning öfver ett vapen - 657-658
Blass, Friedrich, tysk filolog - 657-658, 659-660
Blast, rotfrukters blad - 659-660
Blastem l. Cytoblastem, anat., kallades förr den organiska formlösa halfflytande substans - 659-660
Blastoderm, anat. Se Groddskifva - 659-660
Blastoidea, paleont., en afdelning fossila echinodermer - 659-660
Blastomani, bot., abnorm tendens hos en växt att utveckla ett ovanligt stort antal bladskott - 659-660
Blastomyceter, bot. - 659-660
Blatta, zool. Se Kackerlackor - 659-660
Blattidæ, zool. Se Kackerlackor - 659-660
Blau, biflod fr. v. till Donau - 659-660
Blau, Ernst Otto Friedrich Hermann, tysk orientalist - 659-660
Blauds piller, farm., järnpreparat mot blodbrist och bleksot - 659-660
Blauen, topp i Schwarzwald - 659-660
Blauer montag (ty.), blå måndag. Se Måndag - 659-660
Blaumüller, Edvard, dansk författare - 659-660
Blaurer, Ambrosius, tysk präst. Se Blarer - 659-660
Blauw. Se Blaeu - 659-660
Blavatsky, Helena Petrovna, rysk teosof - 659-660, 661-662
Blavet, en lång flod i Bretagne - 661-662
Blavia. Se Blaye - 661-662
Blaydon, stad i engelska grefsk. Durham - 661-662
Blaye, arrondissemangshufvudstad i franska depart. Gironde - 661-662
Blaze. 1. François B., kallad Castil-Blaze, fransk musikskriftställare - 661-662
Blaze. 2. Ange Henry B., baron de Bury, fransk skriftställare - 661-662
Blbch, i naturvetenskapliga beteckningar förkortning för J. F. Blumenbach - 661-662
Blech, Leo, tysk tonsättare - 661-662
Blechen, Karl Eduard Ferdinand, tysk landskapsmålare - 661-662
Blechnum L., bot., ett ormbunkssläkte tillhörande fam. Polypodiaceæ - 661-662
Bleck, metall., tunn plåt - 661-662
Bleckert. Se Bleichart - 661-662
Bleckinstrument. Se Mässingsinstrument - 661-662
Blecksax, mek. tekn. Se Bleckslageri - 661-662
Bleckslageri, mek. tekn., att af metallbleck tillverka kärl och andra varor - 661-662, 663-664, 665-666, 667-668
Bleda, broder och medregent till hunnernas konung Attila (se d. o.) - 667-668
Bledow, Ludwig, tysk schackspelare - 667-668
Bleek. 1. Friedrich B., tysk teolog - 667-668
Bleek. 2. Wilhelm Heinrich Immanuel B., tysk språkforskare - 667-668
Blefarit. Se Ögonsjukdomar - 667-668
Blefarofimosis (lat. blepharophimosis), patol. Se Blepharophimosis - 667-668
Blefaroplast, bot., ciliebildande organ - 667-668
Blefaroplastik, en kirurgisk operation - 667-668
Blefaroptosis, oftalm. Se Ptosis - 667-668
Blefarospasm, kramp i ögonlocken - 667-668
Blefarostat, oftalm., instrument hvarmed ögonlocken hållas öppna - 667-668
Blehr, Otto Albert, norsk jurist, politiker - 667-668, 669-670
Bleiberg (Deutsch-Bleiberg), stor by i hertigdömet Kärnten - 669-670
Bleibtreu. 1. Georg B., tysk bataljmålare - 669-670
Bleibtreu. 2. Karl August B., tysk författare - 669-670
Bleichart l. Bleichert (ty.), Bleckert, ett slags ljusrödt vin - 669-670
Bleichröder, S., bankirhus i Berlin - 669-670
Bleiweis, Janez, slovensk skriftställare - 669-670
Bleja, en bergtopp på halfön mellan Aurlandsfjorden och Lærdalsfjorden - 669-670
Bleka, skogsv. Se Bläcka - 669-670
Bleka kärrhöken, zool. Se Kärrhökarna - 671-672
Bleke l. Kalkbleke, geol., ett hvitt, löst och affärgande jordartadt ämne - 671-672
Bleke användes med fördel som förbättringsmedel på ler-, sand- och torfjord - 671-672
Blekemyr, myr, där bottenlagret af bleke icke täckes af dy eller torf - 671-672
Blekinge (Bleking), landskap i Götaland - 671-672, 673-674
Blekinge bataljon (n:r 30) uppsattes år 1886 - 673-674
Blekinge län - 673-674, 675-676
Blekingsbåt. Se Eka, skpsb. - 675-676
Blekingseka. Se Eka, skpsb. - 675-676
Blekkalk, kem. Se Klorkalk - 675-676
Blekning. 1. Kem. tekn. - 675-676
Blekning. 2. Trädg. - 675-676
Bleksot, Kloros (Chloros), patol., en sjukdom som angriper yngre kvinnor - 675-676, 677-678
Blenck, Emil, tysk statistiker - 677-678
Blenda. Se Blända - 677-678
Blende, miner. Se Blände - 677-678
Blenheim l. Blindheim, by i Bajern, vid Höchstädt - 677-678
Blenio l. Brenno, biflod fr. v. till Ticino - 677-678
Blenker, Ludwig, tysk revolutionsman och sedermera nordamerikansk general - 677-678
Blennerhassett, lady Charlotte B., född grefvinna Leyden, tysk skriftställarinna - 677-678
Blennidæ, zool. Se Slemfiskar - 677-678
Blenniops, zool. Se Slemfiskar - 677-678
Blennius, zool. Se Slemfiskar - 677-678
Blenno- i sammansättning med sjukdomsnamn riklig varbildning - 677-678
Blennoftalmi, med., inflammation med riklig varafsöndring från ögats bindehinna - 677-678
Blennoptysis, upphostning af ett mycket varigt sekret från luftrören - 677-678
Blennore. Se Blennorrhagi - 677-678
Blennorrhagi l. Blennore, patol., en katarr med riklig varafsöndring från en slemhinna - 677-678
Blennorrhoea neonatorum, patol., ögonvarflytning hos nyfödda - 677-678
Blentarp, socken i Malmöhus län, Torna härad - 677-678
Blepharitis l. Blefarit, patol. Se Ögonsjukdomar - 677-678
Blepharophimosis, patol., förkortning af ögonspringan - 677-678
Bles, Hendrik (kallad "Hendrik met de Bles"), nederländsk målare - 677-678, 679-680
Blésois. Se Blaisois - 679-680
Blessberg. 1. Berg i sydöstra Thüringerwald - 679-680
Blessberg. 2. Berg i Vorderrhön - 679-680
Blessera (fr. blesser), såra. Jfr Blessyr - 679-680
Blessington, Margaret, född Power, grefvinna af B., engelsk romanförfattarinna - 679-680
Blesson, Ludwig, tysk militärskriftställare - 679-680
Blessyr (fr. blessure), sår åstadkommet genom vapen - 679-680
Bleu, fr., blått, användes i sammansättningar för åtskilliga blåa färger och färgämnen - 679-680
Blialt l. Bliant, ett slags dyrbart sidentyg med invirkade mönster - 679-680
Bliant. Se Blialt - 679-680
Blicher, Steen Steensen, dansk novellist och skald - 679-680, 681-682
Blicher-Clausen, Jenny, född Blicher, dansk författarinna - 681-682
Blickan, zool. Se Björknan - 681-682
Blickfält, oftalm., det område inom hvilket ögat kan fixera föremål - 681-682, 683-684
Blickning, bergsv. Se Drifning - 683-684
Blida, ett slags belägringsmaskin - 683-684
Blidah, arrondissemangshufvudstad i Algeriet, depart. Alger - 683-684
Blidberg, Per Fredrik, musiker - 683-684
Blidemaaned, da. Se Blidemånad - 683-684
Blidemånad, gammalt svenskt namn på senare delen af mars och början af april - 683-684
Blidsberg, socken i Älfsborgs län, Redvägs härad - 683-684
Blidö, socken i Stockholms län, Frötuna och Länna skeppslag - 683-684
Blies, biflod fr. h. till Saar (se d. o.) - 683-684
Bligh, William, engelsk militär och ämbetsman - 683-684
Blighia Kön., bot., växtsläkte af fam. Sapindaceæ - 683-684
Blind. 1. Karl B., tysk revolutionsman och publicist - 683-684
Blind. 2. Mathilde B., engelsk författarinna - 683-684
Blinda, Blindera, Blindning, fortif., en åtgärd - 683-684, 685-686
Blinda l. Blindesegel, sjöv., ett fyrkantigt segel under bogsprötet. Se Blindrå - 685-686
Blinda fläcken i ögat, fysiol. - 685-686
Blindage, fr., krigsv., förskansning med s. k. blindverk (se d. o.) - 685-686
Blindanstalter - 685-686, 687-688
Blind-arkad, bygnk. Se Arkad - 687-688
Blindbotten, bygnk., i bjälklaget mellan tvenne våningar det underlag som uppbär fyllnadsämnet - 687-688
Blindbromssläktet l. Blindknaggsläktet, Chrysops, zool., ett till familjen bromsar hörande släkte - 687-688
Blindebrass, sjöv. Se Blindrå - 687-688
Blindera, fortif. Se Blinda - 687-688
Blindering, krigsv., dels täckta rum, dels skydd för markörerna - 687-688
Blindesegel (Blinda), sjöv. Se Blindrå - 687-688
Blindetopplänta, sjöv. Se Blindrå - 687-688
Blindetrissa, sjöv. Se Blindrå - 687-688
Blindfläns, maskinb., ett i rörledningar insatt löst flänslock - 687-688
Blindheim, by i Bajern. Se Blenheim - 687-688
Blindhejms-ätten, en af Norges mera kända aristokratiska släkter under medeltiden - 687-688, 689-690
Blindhet, med., oförmåga att se eller uppfatta ljus - 689-690
Blindhetsstatistik - 689-690, 691-692
Blindinstitut. Se Blindanstalter och Institutet för blinda - 691-692
Blindknaggsläktet, zool. Se Blindbromssläktet - 691-692
Blind laths, eng., träv., persiennlister - 693-694
Blindning, fortif. Se Blinda och Blindverk - 693-694
Blindnässla, bot. Se Lamium - 693-694
Blind rollers, eng., träv., rullgardinskäppar - 693-694
Blindrote, krigsv., rote, i hvilken andre man saknas. Se Rote - 693-694
Blindrå, sjöv., en rå - 693-694
Blindråtta, Spalax typhlus, zool., en gnagare - 693-694
Blindskrift. Se Blindundervisning - 693-694
Blindtarm (cæcum), anat., den första delen af groftarmen - 693-694
Blindtarmsinflammation, Tyflit - 693-694, 695-696
Blindundervisning - 695-696, 697-698
Blindverk, Blindning, fortif., kallades skärmar af flätadt ris e. d. - 697-698
Blini (ry. bliny), bröd af bohvetemjöl - 697-698
Blink, sjöv. Se Lanterna - 697-698
Blink, Carl, pseudonym för Louise Elisabet Stjernström. Se Granberg 3 - 697-698
Blinkfyr. Se Blänkfyr - 697-698
Blinkning. Se Öga - 697-698
Bliss, Isaac Grout, nordamerikansk missionär - 697-698
Blistersteel, eng., blåsstål. Se Brännstål - 699-700
Blittersdorff, Friedrich Landolin Karl, friherre, badensisk politiker - 699-700
Blitum L., Sminkbär, bot., växtsläkte tillhörande fam. Chenopodiaceæ - 699-700
Blix, Elias, norsk teolog och orientalist - 699-700
Blix, Magnus Gustaf, fysiolog - 699-700
Blixen-Finecke, svensk och dansk friherrlig ätt - 699-700
Blixen-Finecke. Karl Frederik Axel Bror von B., friherre, dansk politiker - 699-700, 701-702
Blixt. 1. Meteor. - 701-702, 703-704
Blixt. 2. Fys. - 703-704
Blixtflaska, fys. Se Blixt - 703-704
Blixtfotografi. 1. Fotografi tagen vid belysning af magnesiumblixt - 703-704
Blixtfotografi. 2. Fotografisk afbildning af blixten - 703-704
Blixthjul, fys., har man kallat det äldsta slaget af "strömafbrytare" - 703-704
Blixtkatarr (ty. blitzkatarrh). Se Grippe - 703-704
Blixtkedja, fys. Se Blixt - 703-704
Blixtljus, magnesiumblixtljus - 703-704
Blixtpatron, en med tändtråd försedd hylsa - 703-704
Blixtpulver, en blandning af magnesium- eller aluminiumpulver med kaliumklorat - 703-704
Blixtregistreringsapparat. Se Åskvädersregistreringsapparat - 703-704
Blixtrör l. Fulgurit, meteor., en af blixten bildad rörformig kropp af kvartssand - 703-704
Blixtskarf, bygnk., en enkel skarf - 703-704, 705-706
Blixtskifva, fys. Se Blixt 2 - 705-706
Blixttafla, fys. Se Blixt 2 - 705-706
Blixttåg. Se Järnvägar - 705-706
Blizzard, eng., snöstorm med stark köld - 705-706
Bloaters, eng. Se Sillrökning - 705-706
Bloch, Moritz. Se Ballagi - 705-706
Bloch. 1. Karl Henrik B., dansk målare - 705-706
Bloch. 2. William Edvard B., dansk dramatisk författare - 705-706
Bloch. 3. Oskar Thorvald B., dansk läkare - 705-706
Bloch, Jan, rysk-polsk finanspolitiker - 705-706
Bloch, Andreas, norsk målare och tecknare - 705-706, 707-708
Block, ej bearbetadt stycke af trä, sten eller metall - 707-708
Block. 1. Geol. Se Erratiskt block - 707-708
Block. 2. Skpsb. Kortare stycken af balkar eller timmer - 707-708
Block. 3. Sjöv. En eller flera trissor - 707-708
Block. 4. Skogsv. En skog för hvilken särskild hushållningsplan blifvit upprättad - 707-708
Block, Magnus Gabriel von, läkare - 707-708, 709-710
Block, Maurice, fransk statistiker - 709-710
Blockad, sjöv., utgöres af örlogsfartygs förläggning utanför en hamn - 709-710, 711-712
Blockadbrytare. Se Blockad - 711-712
Blockapparat. Se Blockinrättning - 711-712
Blockbelysning. Se Elektrisk belysning - 711-712
Blockbok. 1. Se Trätafletryck - 711-712
Blockbok. 2. (Eng. blockbook, block) Ett slags anteckningsbok - 711-712
Blockera, afspärra. Se Blockad och Blockinrättning - 711-712
Blocket (fr. le bloc), de fyra förnämsta vänstergrupperna i franska deputeradekammaren - 711-712
Blockflöjt. Se Flöjt - 711-712
Blockförband, bygnk. Se Mur - 711-712
Blockhus. 1. Fortif. Täckta, med skottgluggar försedda byggnader - 711-712, 713-714
Blockhus. 2. Sjöv. Se Block - 713-714
Blockhus. 3. Maskinb. Den infattning, hvari en blocktrissa sitter. Se Blocktyg - 713-714
Blockhusharen. Se Fredriksskans - 713-714
Blockhusholmen, gammalt namn på Kastellholmen i Stockholm - 713-714
Blockhussystem. Se Blockhus 1 - 713-714
Blockhusudden, sydöstra spetsen af Djurgården vid Stockholm - 713-714
Block-inrättning, järnv., en anläggning, som afser att reglera tågs gång - 713-714
Blocksberg benämnas i Tyskland åtskilliga berg, på hvilka häxorna troddes under valborgsmässonatten - 713-714
Blocksignal. Se Blockinrättning - 713-714
Blockskepp, sjöv., oanvändbart större krigsskepp försedt med kanoner - 713-714
Blockskifva, sjöv. Se Block 3 - 713-714
Blockstation, järnv. Se Block-inrättning - 713-714
Block-stropp, sjöv. Se Block 3 och Stropp - 713-714
Blocksystem. Se Arbetarbostäder - 713-714
Blocktyg, maskinb., utgör en sammanställning af dels fasta, dels lösa blockskifvor - 713-714, 715-716, 717-718
Blockx, Jan, belgisk tonsättare - 717-718
Blod. 1. Anat. En klibbig, rödt färgad saft - 717-718
Blod. 2. Fysiol. - 717-718, 719-720
Blod. 3. Zool. - 719-720
Blod. 4. Folkl. Hos de flesta folk anses blodet som den egentliga lifsprincipen - 719-720
Blod. 5. Blod användes i vissa uttryck liktydigt med härkomst - 719-720
Blod-albumin (vanligare Serum-albumin), ägghvitämne i blodet - 719-720
Blodapelsin, bot. Se Apelsin - 719-720
Blodberberis, bot. Se Berberis - 719-720
Blodbok, trädg., en icke sällan som parkträd odlad form af bok - 719-720
Blodbrist l. Anemi, patol. - 719-720
Blodbråck, patol. Se Hematocele - 719-720
Blodcell, fysiol. Se Blod - 719-720
Blodcirkulation. Se Blodomlopp - 721-722
Bloddroppe, M. Se Fuchsia - 721-722
Blod-Egil, öknamn för Egil Ragnarsson - 721-722
Blodek, bot. Se Ek - 721-722
Blodek, Wilhelm, bömisk tonsättare - 721-722
Blodfinkar, zool. Se Lagonosticta - 721-722
Blodfläck. I rättsmedicinskt hänseende - 721-722
Blodflöde. Se Blödning - 721-722
Blodfullhet, patol. Se Plethora - 721-722
Blodförgiftning, med. Se Bakteriologi - 721-722
Blodgaser, fysiol. Se Gasutbyte - 721-722
Blodgång, med., benämning på det slags blödningar - 721-722
Blodhejen. Se Agvaldsnäs - 721-722
Blodhostning l. Blodspottning, patol. - 721-722
Blodhunden, zool. Se Hunden - 721-722
Blodigel, Hirudo L. eller Sanguisuga Sav., zool. och med. - 721-722, 723-724
Blodigelextrakt. Se Blodigel - 723-724
Blodig örn. Se Blodörn - 723-724
Blodkaka, fysiol. Se Blod - 723-724
Blodklippingar. Se Klipping - 723-724
Blodklöfver, bot. Se Klöfver - 723-724
Blodkol erhålles genom förkolning af blod - 723-724
Blodkropp, fysiol. Se Blod - 723-724
Blodkroppsräkningsapparat, Hemocytometer - 723-724, 725-726
Blodkräkning, patol. - 725-726
Blodkärl, anat., de rör i hvilka blodet kringströmmar - 725-726
Blodkörtlar, anat., några hos djuren befintliga körtlar - 725-726
Blodledare, anat., trekantiga eller trinda endotelklädda rum - 725-726
Blodlefver, fysiol., dets. som blodkaka. Se Blod - 725-726
Blodlutkol, dets. som blodkol (se d. o.) - 725-726
Blodlutsalt, kem., det vanliga namnet på ferrocyankalium och ferricyankalium - 725-726, 727-728
Blodmjöl, intorkadt kreatursblod - 727-728
Blodmjölkning, blödning från spenarna - 727-728
Blodomlopp, fysiol. - 727-728, 729-730
Blodpinkning, Hematuri. 1. Patol. Blodafgång med urinen - 729-730, 731-732
Blodpinkning. 2. Veter. Se Blodstallning - 731-732
Blodplasma, anat. Se Blod - 731-732
Blodplätt, anat. Se Blod - 731-732
Blodpropp, med. - 731-732, 733-734
Blodregn l. Rödt regn, meteor. - 733-734
Blodrenande medel, farm., läkemedel hvilka man tillskrifvit förmåga att befria blodet från förmodade föroreningar - 733-734
Blodrot, bot. farm., den mörkbruna rotstocken af Potentilla Tormentilla - 733-734
Blodsband, på födelse grundad nära släktskap - 733-734
Blodsbröllopet, Parisiska. Se Bartolomeinatten - 733-734
Blodserum. Se Bakteriologi, sp. 734 - 733-734
Blodsförbund, ceremoni ämnad att förena ej besläktade personer i blodsfrändskap - 733-734
Blodsförvantskap, Konsangvinitet - 733-734, 735-736
Blodshämnd, hämnd som släktingar till en dräpt person egenmäktigt utöfva - 735-736
Blodskam, Incest, jur. - 735-736, 737-738
Blodskuld, den moraliska skuld som någon ådragit sig genom att begå mord - 737-738
Blodslag, patol., en i hjärnan inträffad blödning - 737-738
Blodsnö, en företeelse af samma art som blodregn (se d. o.) - 737-738
Blodspatt, veter. Se Spatt - 737-738
Blodspenningar, den penningsumma hvarmed en mördare försonade den mördades fränder - 737-738
Blodspottning, patol. Se Blodhostning - 737-738
Blodsrådet, en i Nederländerna utomordentlig domstol - 737-738
Blodstallning l. Blodpinkning, veter., hos nötkreatur och hästar förekommande sjukdom - 737-738
Blodstensmalm, Blodsten, Järnglans, geol. en järnmalm - 737-738
Blodstillande medel, med. farm. - 737-738, 739-740
Blodstockning, Stas, Stagnation, Passiv hyperemi, ett tillstånd af blodfyllnad i ett organ - 739-740
Blodstörtning, patol. Se Blodhostning - 739-740
Blodsvamp, med. Se Kräfta - 739-740
Blodsvettning. Se Extravasat - 739-740
Blodsvittne. Se Martyr - 739-740
Blodsåker. Se Hakeldama - 739-740
Blodtopp, bot. Se Sanguisorba - 739-740
Blodtryck, fysiol. Se Blodomlopp - 739-740
Blodträngning, Blodvallning, Kongestion, med., en lokal aktiv hyperemi - 739-740
Blodughofi, nord. myt., namn på guden Frejs häst - 739-740
Bloduppfriskning, åtgärd hos kreatursstam mot inafvel - 739-740
Bloduttömning, med., verkställd aftappning af en viss mängd blod - 739-740
Blodutådring, en samling af blod som från något skadadt blodkärl genomdränkt väfnaderna - 739-740, 741-742
Blodvallning. Se Blodträngning - 741-742
Blodvatten, fysiol. Se Blod och Serum - 741-742
Blodvite, sår, hvarigenom blod kommer i dagen och som tillfogas i brottslig afsikt, men ej dödar - 741-742
Blodvätska, anat. Se Blod - 741-742
Blodåderbråck, patol., blodådrors (veners) utvidgning - 741-742
Blodådror brukas i samma betydelse som vener (se d. o.) - 741-742
Blodöfverföring l. Transfusion, en kirurgisk operation - 741-742
Blodörn (Blodig örn). Omtalas i flera isländska sagor - 741-742
Bloemaert. 1. Abraham B., holländsk målare och kopparstickare - 741-742
Bloemaert. 2. Hendrik B., holländsk målare - 741-742
Bloemaert. 3. Cornells B., holländsk kopparstickare - 741-742
Bloemen l. Blommen. 1. Peeter van B., kallad Standaert, flamsk målare - 741-742
Bloemen. 2. Jan Frans van B., kallad Orizzonte, - 741-742, 743-744
Bloemfontein, hufvudstad i den forna Oranje-fristaten - 743-744
Blois, hufvudstad i franska depart. Loir-et-Cher - 743-744
Blok, Petrus Johannes, nederländsk historiker - 743-744
Blokumannaland. Se Blokumenn - 743-744
Blokumenn, de gamle skandinavernas benämning på invånarna i Valakiet - 743-744
Blom, Karl Magnus, läkare, naturforskare - 743-744
Blom, Isak Reinhold, författare - 743-744
Blom, Fredrik, arkitekt, mekaniker - 743-744
Blom, Kristian, norsk tonsättare - 745-746
Blom. 1. Gustav Peter B., norsk ämbetsman, författare och politiker - 745-746
Blom. 2. Hans Örn B., norsk skald - 745-746
Blom. 1. Hans Jörgen B., dansk officer och militärförfattare - 745-746
Blom. 2. Otto Emanuel B., dansk artilleriofficer - 745-746
Blom, Peter, norsk präst och författare - 745-746
Blomaxel, bot., dets. som blombotten (se d. o.) - 745-746
Blombacka, järnmanufakturverk i Nyeds socken, Värmlands län - 745-746
Blomberg, Karl Albert, geolog - 745-746
Blomberg, Knut Hugo, statsrättslärare, kommunalman, politiker - 745-746, 747-748
Blomberg, Emma Emilia Sigrid Charlotte, bildhuggarinna - 747-748
Blombotten, bot. - 747-748, 749-750
Blom Carlsson, Karl Gustaf, arkitekt - 749-750
Blomdiagram, bot. Se Diagram - 749-750
Blomefield, sir Thomas, engelsk militär - 749-750
Blomeyer, Adolph, tysk agronom - 749-750
Blomfield, Charles James, engelsk präst och filolog - 749-750
Blomfjäll, bot. Se Palea - 749-750
Blomflock, bot. Se Blomställning - 749-750
Blomfoder, bot., dels den yttre bladkransen, dels den yttre bladcykeln - 749-750
Blomfäste, bot. Se Blomställning - 749-750
Blomgyttring, bot. Se Blomställning - 749-750
Blomhjelm (egentl. Blåman), Göran, ämbetsman - 749-750
Blomholk, bot. Se Blomställning - 749-750
Blomhufvud, bot. Se Blomställning - 749-750
Blomhylle, bot., de blad som sitta utanför befruktningsorganen - 749-750
Blomhölster, bot. Se Blomställning och Spatha - 749-750
Blomkalk, bot, ett sådant blomhylle som består af en enda krans af blad - 749-750
Blomklase, bot. Se Blomställning - 749-750
Blomknippe, bot. Se Blomställning - 749-750
Blomknopp, bot., knopp som utvecklar sig till en blomma - 749-750, 751-752
Blomkolf, bot. Se Blomställning - 751-752
Blomkorg, bot. Se Blomställning - 751-752
Blomkrona, bot., dels den inre bladkransen, dels de inre blad-cyklerna - 751-752
Blomkvast, bot. Se Blomställning - 751-752
Blomkvist, Jehubba Petrus, döfstumlärare - 751-752
Blomkål, bot. Se Brassica - 751-752
Blomkålssvamp, bot. Se Sparassis - 751-752
Blomma, bot., ett i könsfortplantningens tjänst ombildadt skott - 751-752, 753-754, 755-756
Blommaert, Philipp, belgisk skriftställare - 755-756
Blommande vatten. Se Blomning (vattnets) - 755-756
Blomman för dagen, bot. - 755-756
Blommen. Se Bloemen - 755-756
Blommér, Nils Johan Olsson, målare - 755-756
Blommerad, försedd med inväfda, broderade eller påtryckta blommönster - 755-756
Blommor, Konstgjorda - 755-756
Blomning (Antes), bot. 1. Från knoppstadiets slut till frömjölets aflägsnande och fröämnenas befruktning - 755-756, 757-758
Blomning. 2. Vattnets blomning - 757-758
Blomnystan, bot. Se Blomställning - 757-758
Blomqvist, Anton Gabriel, finsk forstman - 757-758
Blomskaft, bot., den stamdel som uppbär en blomma - 757-758
Blomskog, socken i Värmlands län, Nordmarks härad - 757-758
Blomskärm, bot., annan benämning på skärmblad (se Blad) - 757-758
Blomsteralmanack l. Blomsterkalender, almanack som utvisar de olika blomningstiderna för växter - 757-758
Blomsterbuskar, trädg., buskväxter som odlas uteslutande för sina blommors skull - 757-758
Blomsterdrifning, trädg. Se Drifning 4 - 757-758
Blomsterfluga, Anthomyia, zool., insektsläkte af ordningen Diptera - 757-758
Blomsterfönster, trädg. Se Blomsterodling - 757-758
Blomstergrupp, trädg. Se Blomsterodling - 757-758
Blomstergudinnan. Se Flora - 757-758
Blomstergödning, för krukväxter afsedda gödningsämnen - 757-758
Blomsterkalender. Se Blomsteralmanack - 757-758
Blomsterkrasse, bot. Se Iberis och Tropæolum - 757-758
Blomsterlyra, bot. Se Diclytra - 757-758
Blomsterlökar, trädg., gemensam beteckning för en mängd lökväxter - 757-758
Blomster-månad, benämning på maj månad - 757-758
Blomster- och fruktmåleri, gren af målarkonsten - 757-758, 759-760
Blomsterodling, trädg. - 759-760
Blomsterrör, bot. Se Cannaceæ - 759-760
Blomsterspråk, att genom blommor förtäckt meddela sina tankar och känslor - 759-760, 761-762
Blomsterträdgård. Se Trädgård - 761-762
Blomster-ur, bot. Blommors öppnande och slutande på för hvarje art bestämda tider - 761-762
Blomsterärter, bot. Se Lathyrus - 761-762
Blomstrand. 1. Anders B., missionär - 761-762
Blomstrand. 2. Kristian Vilhelm B., kemist - 761-762
Blomstrandit Lindstr., miner. Se Nohlit - 761-762
Blomställning, bot. - 761-762, 763-764
Blomställning. I. Racemösa - 763-764, 765-766
Blomställning. II. Cymösa - 765-766
Blom-te. Se Te - 765-766
Blomvass, bot. Se Butomus - 765-766
Blomvippa, bot. Se Blomställning - 765-766
Blon, Franz von, tysk musiker - 765-766
Blond, ljuslätt, med ljust hår - 765-766
Blondeau. Se Blondel - 765-766
Blondel l. Blondeau, med tillnamnet de Néelle, fransk trubadur - 765-766
Blondel, Georges, fransk nationalekonom - 765-766
Blonder (fr. blondes), ett slags skira spetsar af silke - 765-766
Blondin, ljushårig, ljuslätt kvinna. Jfr Blond - 765-766
Blondin, lindansare, hvars verkliga namn var Jean François Gravelet - 765-766
Biondlot, Prosper René, fransk fysiker - 765-766
Błonie, stad i ryska guvern. Warschau - 767-768
Bloomerism l. Petticoatreform, agitation för anläggandet af manlig dräkt äfven af kvinnorna - 767-768
Bloomfield, fabriksort i staten New Jersey - 767-768
Bloomfield. 1. Benjamin B., baron B., engelsk militär och diplomat - 767-768
Bloomfield. 2. John Arthur Douglas B., baron B., engelsk diplomat - 767-768
Bloomfield, Maurice, nordamerikansk indolog och komparativ språkvetenskapsman - 767-768
Bloomington. 1. Stad i staten Illinois - 767-768
Bloomington. 2. Stad i staten Indiana - 767-768
Blooms, eng., metall., ämnesvalsadt järn eller stål med kvadratisk genomskärning - 767-768
Blooteling, Abraham, holländsk kopparstickare - 767-768
Blosshållare, de med bloss försedde svenner som ledsagade brudgummen - 767-768, 769-770
Blot (fno. blót, offer) - 769-770
Blota (fno. blóta). Se Blot - 769-770
Blotspån (isl. blótspánn). Ett sätt att utforska framtiden - 769-770
Blot-Sven (d. v. s. "Offer-Sven") en af svearnas konungar - 769-770
Blouët, Paul, fransk skriftställare, känd under pseudonymen Max 0’Rell - 769-770
Blount, förnäm engelsk släkt - 769-770
Blount. 1. Charles B., earl af Devonshire och baron Mountjoy - 769-770
Blount. 2. Sir Christoph B., troligen den föregåendes yngre broder - 769-770, 771-772
Blount. 3. Mountjoy B., baron Mountjoy och earl af Newport - 771-772
Blount, Charles, deistisk engelsk författare - 771-772
Blow, John, engelsk tonsättare - 771-772
Blowitz, Henri Georges Stéphane Adolphe Opper de, tysk-fransk tidningsman - 771-772
Bludenz, stad i Vorarlberg - 771-772
Bludov, Dmitri Nikolajevitj, grefve, rysk diplomat och politiker - 771-772
Blue books, eng. Se Blå böcker - 771-772
Blue mountains. Se Blå bergen - 771-772
Blue pills, pilulæ cærulcæ, piller innehållande metalliskt kvicksilfver - 771-772, 773-774
Blue ribbon, eng., blå bandet (se d. o.); förnämsta täflingspris; förnämsta värdighet - 773-774
Blue stocking, eng., blåstrumpa - 773-774
Bluette, fr., liten gnista; kvickt infall litet (kvickt) teaterstycke - 773-774
Bluff, skenmanöver; meddelande, som endast är afsedt att vilseleda - 773-774
Bluffs kallas i Nord-Amerika de låga mycket bördiga upphöjningar som förekomma på prärierna - 773-774
Bluhme. 1. Johannes Bartholomæus B., tysk hofpredikant - 773-774
Bluhme. 2. Kristian Albrecht B., dansk statsman - 773-774
Blum., i naturvetenskapliga beteckningar förkortning för J. Fr. Blumenbach - 773-774
Blum, Karl Ludwig, tysk kompositör och teaterförfattare - 773-774
Blum. 1. Robert B., tysk politisk agitator - 773-774
Blum. 2. Hans B., tysk politiker och skriftställare - 773-774
Blumauer, Aloys, tysk skald - 773-774, 775-776
Blume, Karl Wilhelm Hermann von, preussisk general och militärskriftställare - 775-776
Blumea DC., bot., växtsläkte af fam. Compositæ - 775-776
Blumenau. 1. By i närheten af Pressburg - 775-776
Blumenau. 2. Tysk koloni i brasilianska staten Santa Catharina - 775-776
Blumenb., i naturvetenskapliga beteckningar förkortning för J. Fr. Blumenbach - 775-776
Blumenbach, Johann Friedrich, tysk naturforskare - 775-776
Blumenbachia, bot. Se Loasaceæ - 775-776
Blumenberg, Henrik Germund, författare i kommunala ämnen - 775-776
Blumenorden, ett litterärt sällskap i Nürnberg. Se Pegnitzorden - 775-776
Blumenthal, Joseph von, tysk violinist - 775-776
Blumenthal, Leonhard, grefve von B., preussisk generalfältmarskalk - 775-776, 777-778
Blumenthal, Jakob, tysk pianovirtuos - 777-778
Blumenthal, Oskar, tysk teaterförfattare och satiriker - 777-778
Blumer, Johann Jakob, schweizisk rättslärd och politiker - 777-778
Blumner, Martin, tysk musiker - 777-778
Blunck, Ditlev, dansk målare - 777-778
Blunder, förbiseende, misstag, "bock", dumhet - 777-778
Bluntschli, Johann Kaspar, schweizisk rättslärd - 777-778, 779-780
Blus (fr. blouse), ett öfverplagg - 779-780
Bly. 1. Kem. Metall - 779-780, 781-782
Bly. 2. Tekn. Bly framställes ur blyglans - 781-782, 783-784
Bly. 3. Farm. Såsom läkemedel brukas basisk ättiksyrad blyoxid - 783-784
Blyacetat, kem., ättiksyrans blysalt. Se Bly - 783-784
Blyant, dets. som blialt (se d. o.) - 783-784
Blyaska, uppstår om bly under omröring upphettas i luften - 783-784
Blücher, Gebhard Leberecht von, furste af Wahlstatt, preussisk generalfältmarskalk - 783-784, 785-786
Blyden, Edward Wilmot, politiker och författare, af negerras - 785-786
Blydioxid, dets. som blysuperoxid. Se Bly - 785-786
Blyerts l. Grafit, miner., kristalliseradt rent kol - 785-786, 787-788
Blyertspennor, de förbrukningsartiklar som nyttjas till skriftliga anteckningar - 787-788, 789-790
Bly-folium (Blyfolie), blyhaltig bladmetall - 789-790
Blyförgiftning är antingen akut eller kronisk - 789-790
Blyglans l. Galenit, miner., en blymalm - 789-790
Blyglas l. Blysilikat. Se Bly - 789-790
Blyglete, miner. Se Bly - 789-790
Blyhvitt, kem., en af basiskt blykarbonat bestående hvit målarfärg - 789-790, 791-792
Blyhvittsalfva, unguentum hydratocarbonatis plumbici, farm. - 791-792
Blyhydrat. Se Blyhydroxid - 791-792
Blyhydroxid l. Blyhydrat, kem., ett ämne som utfälles ur blyacetat - 791-792
Blykalk, kem. Se Bly - 791-792
Blykamrar. 1. (It. piombi) Fängelserummen under blytaket på dogepalatset i Venezia - 791-792
Blykamrar. 2. De af blyplattor bildade rum, där svafvelsyra tillverkas i fabriker - 791-792
Blykarbonat, miner. Se Blymalm - 791-792
Blykolik, med. Se Blyförgiftning - 791-792
Blykromat, kem. Se Bly - 791-792
Blymalm, miner., de mineral som användas för utbringande af bly - 791-792
Blümlisalp l. Weisse frau, topp i Berner-alperna - 791-792
Blümner, Hugo, tysk arkeolog - 791-792
Blyoxid, kem. Se Bly - 791-792
Blyoxidul l. Blysuboxid, Pb2O - 791-792
Blyplugg, mek. Säkerhetsplugg i ångpanna - 791-792
Blyplåster, emplastrum plumbicum, farm. - 791-792
Blyplåstersalfva. Se Diachylonsalfva - 791-792
Blypropp, mek., dets. som blyplugg (se d. o.) - 791-792
Blyrot, bot. Se Plumbago - 791-792
Blysa, sjöv., lykta; kallas numera nästan alltid lanterna - 791-792
Blysalfva, farm., benämnas flera olika blyhaltiga salfvor - 791-792
Blysalter, kem. Se Bly - 791-792
Blysgång, sjöv. Se Blysa - 791-792
Blysilikat, kem. Se Bly - 791-792
Blysocker, kem. Se Bly - 791-792
Blysrum, sjöv. Se Blysa - 793-794
Blysuboxid. Se Blyoxidul - 793-794
Blysulfat. Se Bly och Blyvitriol - 793-794
Blysuperoxid, kem. Se Bly - 793-794
Blysvamp, fys. Se Ackumulator - 793-794
Blyth, hamnstad i engelska grefsk. Northumberland - 793-794
Blüthgen, Viktor, tysk författare - 793-794
Blüthner, Julius Ferdinand, tysk pianofabrikant - 793-794
Blytt. 1. Mathias Numsen B., norsk botanist - 793-794
Blytt. 2. Axel Gudbrand B., den föregåendes son, norsk botanist - 793-794
Blyvatten, med. farm. Se Bly och Goulards vatten - 793-794
Blyvitriol, miner., i mineralriket förekommande blysulfat - 793-794
Blyättika, med. farm., en lösning af basisk ättiksyrad blyoxid - 793-794
Blyättiksalfva, unguentum subacetatis plumbici, farm. - 793-794
Blå, De blå, ett under de romerske kejsarnas tid brukligt partinamn - 793-794
Blå, ett släktnamn som i senare tid gifvits åt tvenne af vår medeltids släkter - 793-794, 795-796
Blå. 1. Johan Filipsson, storman - 795-796
Blå. 2. Knut Jonsson, drottsete (drots), bosatt på Aspenäs - 795-796
Blå. 3. Ulf Jonsson, riddare, riksråd, var bosatt på Sånna i Asby socken - 795-796
Blå. 4. Lars Ulfsson, riddare, riksråd och häradshöfding i Väster-Rekarna - 795-796
Blå. 5. Johan Karlsson, riksråd, bosatt på Fånö i Trögd - 795-796
Blå, Ivar, pseudonym för V. A. Bergstrand - 795-796
Blå-and, zool., detsamma som knipa. Se Andfåglar, sp. 962 - 795-796
Blå bandet, förr benämning på ryska Andreas-orden; ofta förekommande benämning på Serafimer-orden - 795-796
Blåbandist, medlem af en blåbandsförening. Jfr Nykterhetsrörelsen - 795-796
Blå bergen. 1. Den sydöstliga hufvudkedjan af de Appalachiska bergen - 795-796
Blå bergen. 2. En bergskedja i östra Oregon - 797-798
Blå bergen. 3. En bergskedja i Nya Syd-Wales i Australien - 797-798
Blå bergen. 4. Bergsträcka i östra Jamaica - 797-798
Blå blomman, i tyska folksagor förekommande namn på en underbar ört - 797-798
Blå boken. 1. En öfversikt af rikets finansiella ställning - 797-798
Blå boken. 2. Se Blå böcker - 797-798
Blå brigaden, en värfvad infanteribrigad under trettioåriga kriget - 797-798
Blåbuk, bot., en i Götaland allmän benämning på odon (se Vaccinium) - 797-798
Blåbär, bot. Se Vaccinium - 797-798
Blå böcker (eng. blue books) aktstycken, som i tryck föreläggas det engelska parlamentet - 797-798
Blå-dufva, zool. Se Dufsläktet - 797-798
Blåeld, bot. Se Echium - 797-798
Blåelse, Tvättblått, blåa, i vatten mer eller mindre lösliga färgämnen - 797-798
Blå floden. 1. Se Bahr el-asrak och Nilen - 797-798
Blå floden. 2. Se Jang-tse-kiang - 797-798
Blåfoten, zool. Se Jaktfalken - 797-798
Blå fågel. Se Fågel blå - 797-798
Blå färger. Se Färg - 797-798
Blå grottan på Capri - 797-798
Blågröna alger, bot. Se Myxophyceæ - 799-800
Blågulblindhet - 799-800
Blågull, bot. Se Polemoniaceæ - 799-800
Blågylta - 799-800
Blåhajen, zool. Se Hajsläktet - 799-800
Blåhaken - 799-800
Blåhallon, bot. Se Rubus - 799-800
Blå-hen - 799-800
Blåholts, bot. Se Hæmatoxylon - 799-800
Blåhufva - 799-800
Blåhägg, bot. Se Amelanchier - 799-800
Blåhök, zool. Se Kärrhökarna - 799-800
Blå-jon - 799-800
Blåjord, miner. Se Vivianit - 799-800
Blåklint, bot. Secentaurea - 799-800
Blåklocka. 1. Zool. Se Blå-jon. -- 2. Bot. Se Campanula - 799-800
Blåkopiering - 799-800
Blåkråka - 799-800, 801-802
Blåkulla - 801-802, 803-804
Blåkål, bot. Se Brassica - 803-804
Blåkättan, zool. Se Tagghajar - 803-804
Blåhäxan, zool. Se Svarthå och Tagghajar - 803-804
Blåland - 803-804
Blålera. Se Lera - 803-804
Blålämmeln, zool. Se Lämmelsläktet - 803-804
Blåmadra, bot. Se Sherardia - 803-804
Blåmesen, Parus cÏruleus, zool. Se Skogsmessläktet - 803-804
Blåmusslan, zool. Se Mytilus - 803-804
Blå måndag. Se Måndag - 803-804
Blåmän - 803-804
Blåmärke. Se Blodutådring och Sugillation - 803-804
Blånad. Se Blodutådring - 803-804
Blånor - 803-804
Blåoxe - 803-804
Blåpenna. Se Blyertspennor - 803-804
Blå porten - 803-804
Blår. Se Blånor - 803-804
Blåriddare - 803-804
Blåsa - 803-804
Blåsa appell. Se Appell 4 - 803-804
Blåsa igenom, maskinb. Se Utblåsning - 803-804
Blåsa ut, maskinb. Se Utblåsning - 803-804
Blåsbuske, bot. Se Colutea - 803-804
Blåsbälg - 803-804
Blåsene, bot. Se Molinia - 803-804
Blåsestarr. Se Blåsstarr - 803-804
Blåsesten. Se Blåssten - 803-804
Blåsfotingar - 803-804
Blåsgrund - 803-804
Blåsgång, ductus cysticus, anat. Se Gallgång - 803-804
Blåsinstrument - 803-804, 805-806
Blåsippa, bot. Se Anemone - 805-806
Blåskatarr - 805-806
Blåskjorta. Se Beckbyxa - 805-806
Blåskägg - 805-806
Blåskörhet - 805-806
Blåsljud - 805-806, 807-808
Blåsmask, zool. Se Binnikemask - 807-808
Blåsmaskin - 807-808, 809-810
Blåsmola, med. Se Mola - 809-810
Blåsmunnar, zool. Se Physostomi - 809-810
Blåsmässe-dagen - 809-810
Blå-snultran - 809-810
Blåsot - 809-810
Blåspetten, zool., detsamma som vanliga nötväckan. Se Nötväcksläktet - 809-810
Blåsrost - 809-810
Blåsrör - 809-810
Blåssjukdomar. Se Urinvägarnas sjukdomar - 809-810
Blåssjäl, zool. Se Klappmytsen - 809-810
Blåsstarr - 809-810
Blåssten - 809-810, 811-812
Blåsstick, kir. Se Ischuri och Troaker - 811-812
Blåsten. Se Kopparvitriol - 811-812
Blåsstrumpa - 811-812
Blåstål, zool. Se Blå-snultran - 811-812
Blåstång - 811-812
Blåsuga, bot. Se Käringruka - 811-812
Blåsverk. Se Blåsmaskin - 811-812
Blåsvägg, metall. Se Härd - 811-812
Blåsyra - 811-812, 813-814
Blåsyre-emulsion - 813-814
Blås öfver, sjöv. Se Fallrep - 813-814
Blåsört, bot. Se Utricularia - 813-814
Blåtorn - 813-814
Blåtry, bot. Se Lonicera - 813-814
Blåträ, tekn. Se Hæmatoxylon - 813-814
Blått, tekn. Se Färg - 813-814
Blått blod - 813-814
Blåtåtel, bot. Se Molinia - 813-814
Blåved - 813-814
Blåvik - 813-814
Blåvingen, zool. Se Argusfjärilen - 813-814
Blå vitriol, kem. Se Kopparvitriol - 813-814
Blåyta, träv. Se Blåved - 813-814
Blå alfving, bot. Se Sesleria - 813-814
Bläck - 813-814
Bläcka - 813-814
Bläcken, bot. Se Menyanthes - 813-814
Bläckfisk - 813-814, 815-816
Bläckpulver, surt kaliumoxalat. Se Sal - 815-816
Bläcksvampsläktet, bot. Se Coprinus - 815-816
Bläcksäck. Se Bläckfisk och Blötdjur - 815-816
Blädderros, med. Se Rosfeber - 815-816
Blädinge - 815-816
Blädning - 815-816
Bländ - 815-816
Blända - 815-816, 817-818
Blände - 817-818
Bländglas. Se Astronomiska instrument, sp. 299 - 817-818
Bländingar. Se Blandfolk - 817-818
Bländning - 817-818
Blänkare - 817-818
Blänkfyr - 817-818
Blära, bot. Se Melandrium - 817-818
Bläs-and. Anas penclope, zool. Se Andfåglar, sp. 964 - 817-818
Bläsbocken - 817-818
Bläser, Gustav Hermann - 817-818
Bläsgås, Anser albifrons, zool. Se Andfåglar, sp. 965--966 - 817-818
Bläster - 817-818, 819-820
Blästerfärskning, metall. Se Färskning och Järn - 819-820
Blästerkon, mek. Se Blästerrör - 819-820
Blästerprofvare - 819-820
Blästerrör - 819-820
Blästersmide, metall. Se Blästerverk - 819-820
Blästerverk - 819-820, 821-822
Blästra. Se Blästerverk - 821-822
Bläu. Se Blaeu - 821-822
Blödande bröd - 821-822
Blödande hostia. Se Blödande bröd - 821-822
Blödarsjuka - 821-822
Blödning - 821-822, 823-824
Blötdjur - 823-824, 825-826, 827-828, 829-830, 831-832
Blötmalm - 831-832
Blötröta. Se Potatissjuka - 831-832
B. M. - 831-832
b. m. - 831-832
B moll - 831-832
B. M. V. - 831-832
B'nai berith - 831-832
Bo - 831-832
Bo - 831-832
Bo - 831-832
Bo till Vinäs, riksråd. Se Grip, släkt - 831-832
Boa - 831-832
Boa - 831-832, 833-834
Boabdil (Abu Abdallah) - 833-834
Boadicea - 833-834
Boal - 833-834
Board - 833-834, 835-836
Boardinghouse - 835-836
Boardingschool - 835-836
Boas - 835-836
Boas, Eduard - 835-836
Boas, Johan Erik Vesti - 835-836
Boasera - 835-836
Boatswain - 835-836
Boavista - 835-836
Bobadilla, [båvadi'lja], Emilio - 835-836
Bobaken, zool. Se Murmeldjursläktet - 837-838
Bobbinet - 837-838
Bobbio - 837-838
Bobbor, zool. Se Kackerlackor - 837-838
Bobeck, Regina Sofia - 837-838
Bober - 837-838
Boberfeld [båberfelt], O. von. Se Opitz - 837-838
Boberg, härad. Se Bobergshärad - 837-838
Boberg, Karl Gustaf - 837-838
Boberg. 1. Gustaf Ferdinand B. 2. Anna Katarina B - 837-838, 839-840
Bobergs härad - 839-840
Bobin - 839-840
Bobisation, mus. Se Solmisation - 839-840
Boborykin. Petr Dmitrijevitj - 839-840
Bobrikov (Bobrikoff), Nikolaj Ivanovitj - 839-840, 841-842
Bobrinez - 841-842
Bobrovski, Michail - 841-842
Bobruisk - 841-842
Bobrzynskji [båbsjy'nski], Michal - 841-842
Bocage - 841-842
Bocage [båkaJ], Manoel Maria Barbosa du - 841-842
Bocane - 841-842
Bocasini, romersk släkt. Se Benedikt XI - 841-842
Bocca - 841-842
Boccaccino [båkkatjinå], Boccaccio - 841-842, 843-844
Boccaccio [båkka'tjå], Giovanni - 843-844, 845-846
Bocca della verita - 845-846
Bocca di Cattaro. Se Bocche de Cattaro - 845-846
Boccale - 845-846
Boccardo, Girolamo - 845-846
Bocca-tigris - 845-846
Bocche [bå'kke] di Cattaro - 845-846, 847-848
Boccherini [båkke-], Luigi - 847-848
Boccheser. Se Bocche di Cattaro - 847-848
Bocchetta, La - 847-848
Bocchus - 847-848
Boccia - 847-848
Bocconia, bot. Se Papaveraceæ - 847-848
Bochara, land i Central-Asien. Se Buchara - 847-848
Bochari. Se Buchari - 847-848
Bochart [båJar], Samuel - 847-848
Bochkoltz-Falconi, Anna - 847-848
Bochnia - 847-848
Bocholt - 847-848
Bochsa, Robert Nicolas Charles - 847-848
Bochtori. Se Buhturi - 847-848
Bochum - 847-848
Bock - 847-848
Bock - 847-848, 849-850
Bock, zool. Se Getdjur - 849-850
Bock, Hieronymus, tysk botanist. Se Botanik - 849-850
Bock, Karolina Sofia - 849-850
Bock, Karl Ernst - 849-850
Bock, Franz - 849-850, 851-852
Bock, Karl Alfred - 851-852
Bockbier - 851-852
Bockblad - 851-852
Bockbro - 851-852
Bockdrill - 851-852
Bockebössa. Se Hakebössa - 851-852
Bocken - 851-852
Bockenheim - 851-852
Bockeram. Se Barragan - 851-852
Bockhof, veter. Se Hoflidanden - 851-852
Bockhold. Se Bockold - 851-852
Bockholms-sund - 851-852
Bockholms-Sättra - 851-852
Bockhorsfrö, bot. Se Trigonella - 851-852
Bockhufvud, krigsv. Se Bock - 851-852
Bockkran, maskinb. Se Lyftkran - 851-852
Bocklager, maskinb. Se Axellager - 851-852
Bocklet - 851-852
Bockning - 851-852
Bockold (Bockhold, Bockolt), Johann, tysk vederdöpare. Se Johan af Leiden - 851-852
Bockort, bergsv. Se Grufbrytning - 851-852
Bocksbeutel - 851-852
Bocksula, krigsv. Se Bock - 851-852
Bocktörne, bot. Se Lycium - 851-852
Bockum-Dolffs, Florenz Heinrich Gottfried von - 851-852
Bocksvindspel, maskinb. Se Lyftkran - 851-852
Bocköl (ty. bockbier). Se Bockbier - 851-852
Bôcland. Se Folkland - 851-852
Bocquillon [båkkijå'], Guillaume Louis - 851-852, 853-854
Bocskay [bå'tJkai], Stefan - 853-854
Boda - 853-854
Bodafors - 853-854
Bodarna - 853-854
Bodarnesjön - 853-854
Bodarp - 853-854
Bodd. - 853-854
Boden - 853-854
Bodde [både], Johann Edert - 853-854
Bodde [både], Wilhelm - 855-856
Bodde [både], Wilhelm - 855-856
Bodagen - 855-856
Bordduken. Se Karlshamn - 855-856
Bodel [bådä'll], Johan - 855-856, 857-858
Bodelschwingh [bo-]. 1. Ernst von B.-Velmede 2. Karl von B. 3. Friedrich von B. - 857-858
Boden - 857-858
Boden. Se Odena - 857-858
Bodenbach - 857-858
Boden-Karlsborgs artilleriregemente - 857-858, 859-860
Bodenmüller [bo-], Friedrich - 859-860
Bodens ingenjörkår - 859-860
Bodensjön - 859-860
Bodenstedt [bo-], Friedrich Martin von - 859-860, 861-862
Bodenstein [bådenstajn], Andras Rudolf - 861-862
Bodensjön. Se Bodarnesjön - 861-862
Modfälld - 861-862
Bodhi - 861-862
Bodichon [bådiJå'], Barbara Legio - 861-862
Bordell - 861-862
Bodin [både'], Jaen - 861-862, 863-864
Bodinus, Heinrich - 863-864
Bodio [bå'diå], Luigi - 863-864
Bodisco - 863-864
Bod-jul - 863-864
Bordell [bå'dli], sr Thomas - 863-864
Bordell [bå'dli], John Edward Courtnay - 863-864
Bodman - 863-864
Bommande [bådmanse]. Se Bodensjön - 863-864
Bodmer, Johann Jakob - 863-864, 865-866
Bodmer, Georg - 865-866
Bodmeri - 865-866
Bodmeribref. Se Bodmeri - 865-866
Bodn - 865-866
Bodom, Erik - 865-866
Bodoni [bådåni], Giambattista - 865-866
Bodrag - 865-866
Bodritjer. Se Obotriter - 865-866
Bodrog - 865-866
Bodru, zool. Se Bothrops - 865-866
Bodräkt - 865-866, 867-868
Bodsjö - 867-868
Bodsjön - 867-868
Bodträskfors - 867-868
Bodum - 867-868
Bodumsjön - 867-868
Bodvar Bjarke - 867-868
Bodö - 867-868
Bodösaken - 867-868, 869-870
Boë, Franz de le, medicinsk skrifställare. Se Sylvius - 869-870
Boeck [bok. 1. Kristian Peter Bianco B. 2. Karl Vilhelm B. 3. Jonas Axel B. 4. Thorvald B. - 869-870
Boeclerus [bö-], Johan Henrik - 869-870, 871-872
Boedromia och Boedromiön. Se Boedromios - 871-872
Boedromios - 871-872
Boehmeria - 871-872
Boeijermans [boij-], Theodor - 871-872
Boel [bol], Peeter - 871-872
Boëllmann, Léon - 871-872
Boels, Frans. Se Bol 1 - 871-872
Boemel [bom-] l. Zalt-Boemel, vanligare Bommel (se d. o.) - 871-872
Boemund. Se Bohemund - 871-872
Boendale [bon-], Jan van, holländsk medeltidsskald. Se Holländska litteraturen - 871-872
Boeo - 871-872
Boeotia [beo-], forngrekiskt landskap. Se Beotien - 871-872
Boeresco, Vasil - 871-872
Boerfolket - 871-872, 873-874, 875-876
Boerh. - 875-876
Boerhaave [borhafe], Hermann - 875-876
Boerhavia [bor-], bot. Se Nyctaginaceæ - 875-876
Boer-kriget - 875-876, 877-878, 879-880, 881-882, 883-884
Boeroe - 883-884
Boers [engelskt uttal: bo'es]. Se Boerfolket - 883-884
Boesen, Johannes - 883-884
Boëthius [bwe'tius], Anicius Manlius Torquatus Severinus - 885-886
Boëthius [bwe'tius] - 885-886
Boëthius [bwe'tsius], släkt - 885-886, 887-888, 889-890
Boethos - 889-890
Boëtius. Se Boëthius, sp. 886 - 889-890
Boeton - 889-890
Boett - 889-890
Boetticher [bö'tt-], A.G., tysk arkeolog. Se Bötticher - 889-890
Boeuf [bö'f], fr. Se Biff - 889-890
Bofink - 889-890, 891-892
Bofors - 891-892
Boforshärd. Se Lancashire-smide - 891-892
Bofven - 893-894
Bofvenblindan. Se Blindrå - 893-894
Bofvenblinde-masten. Se Blindrå - 893-894
Bofvenblindrån. Se Blindrå - 893-894
Bog - 893-894
Bog - 893-894
Bog - 893-894
Bogaers [bågars], Andriaan - 893-894
Bogankare, sjöv. Se Ankare - 893-894
Bogasköi - 893-894
Bogatsky, Karl Heinrich von - 893-894
Bogatyr - 893-894
Boga ut (ankare). Se Afboga - 893-894
Bogband, skpsb. Se Band 1 - 893-894
Bogdanovitj [båg-] 1. Ippolyt Fedorovitj B. 2. Modest Ivanovitj B - 893-894
Bogdo. Se Bodoola - 893-894
Bogdo-Kuren - 893-894
Bogdo lama, tibetansk öfverstpräst. Se Lamaism - 893-894
Bogdoola - 893-894
Bogdsja-Adassi - 893-894
Boge - 893-894, 895-896
Bogen - 895-896
Bogense - 895-896
Bogesund - 895-896, 897-898
Boggi - 897-898, 899-900
Boggivagn. Se Boggi - 899-900
Boghazköi. Se Bogasköi - 899-900
Boghead-kol - 899-900
Boghjort, sjöv. Se Bojert - 899-900
Bogie [båu'gi], eng. Se Boggi - 899-900
Bogisic [bågiJitj], Valtasar - 899-900
Bogislav (boleslav), hertigar af Pommern - 899-900
Bogklys, skpsb. Se Klys - 899-900
Boglanterna - 899-900
Boglina - 899-900
Boglösa - 899-900
Bogman, Lars, skeppsbyggmästare. Se Nordenbjelke - 899-900
Bognor - 899-900
Bogoduchov - 899-900
Bog of Allen - 899-900
Bogoljepov [bågål-], Nikolaj Pavlovitj - 899-900
Bogoljubov [bågål-], Alexis - 899-900
Bogoljubskij [bågål-], Andrej - 899-900, 901-902
Bogomiler - 901-902
Bogomolov [bågåmå-], Fedor Ivanov - 901-902
Bogor. Se Buitenzorg - 901-902
Bogorodsk - 901-902
Bogorodzica - 901-902
Bogos - 901-902
Bogoslovsk - 901-902
Bogotá - 901-902
Bogs - 901-902
Bogsera - 901-902, 903-904
Bogserbåt - 903-904
Bogser-mina. Se Mina - 903-904
Bogsertåg, sjöv. Se Bogsera - 903-904
Bogskott, jaktv. Se Bladskott - 903-904
Bogskären - 903-904
Bogspröt - 903-904
Bogsprötare - 903-904
Bogspröts-esel-hufvud. Se Bogspröt - 903-904
Bogsta - 903-904
Bogstad - 905-906
Bogstag. Se Bogspröt och Tackling - 905-906
Bogsvulst, veter. Se Botryomykos - 905-906
Boguslawski [bågu-], Wojciech - 905-906
Boguslawski, Palon Heinrich Ludwig Prusz von - 905-906
Bogutschütz - 905-906
Bogwood - 905-906
Bog-åra - 905-906
Bogö - 905-906
Bogö - 905-906
Boh. - 905-906
Bohain - 905-906
Bohem - 905-906
Boheman. 1. Karl Adolf Andersson B. 2. Karl Henrik B - 905-906, 907-908
Bohemia - 907-908
Bohhemien - 907-908
Bohemund (Boemund), furstar af Antiokia - 907-908, 909-910
Bohlin, Abraham, bokförläggare. Se Lindh - 909-910
Bohlin, Karl Petrus Teodor - 909-910
Bohman, Karl Johan - 909-910
Bohn [bån], Johannes - 909-910
Bohn [båu'n], Henry George - 909-910, 911-912
Bohnenberger [bånen-]. Johann Gottlieb Friedrich von - 911-912
Bohnenbergers elektroskop - 911-912
Bohnstedt [bån-], Ludwig Franz Karl - 911-912
Bóhol - 911-912
Bohord - 911-912
Bohnhoric [-ritj], Adam - 911-912
Bohr [bår], Christian Harald Laurits Peder Emil - 911-912
Bohrer - 911-912
Bohtori. Se Buhture - 911-912
Bohus - 911-912, 913-914
Bohus län - 913-914, 915-916, 917-918
Bohus läns regemente - 917-918
Bohus mekaniska verkstad - 917-918
Bohvete - 917-918, 919-920
Boidæ, zool. Se Boa - 919-920
Boie (Boje), Heinrich Kristian - 919-920
Boïeldieu [bwajäldiö l. båjäl-], François Adrien - 919-920
Boihemum - 919-920
Boije, svensk-finsk adlig ätt - 919-920, 921-922, 923-924
Boije af Gennäs. Se Boije - 923-924
Boilader. Se Bojar - 923-924
Boileau-Depréaux [bwalå-däpreå], Nicolas - 923-924
Boilly [bwaji], Louis Léopold - 923-924, 925-926
Boina - 925-926
Boineburg. Se Boyneburg - 925-926
Boiotark. Se Beotien - 925-926
Bois [bwa'], Guillem du - 925-926
Bois-brulés - 925-926
Bois-Chaud - 925-926
Boisd. - 925-926
Bois-de-Boulogne - 925-926
Boisdeffre [bwadä'ffr], Raoul François Charles Le Mouton de - 925-926
Bois-de-Vincennes - 925-926
Bois d'or [bwa'dår], fr., bot. Se Celastraceæ - 925-926
Bois-durci - 925-926
Boisé - 925-926
Boissen [båj-]. 1. Peter Outzen B. 2. Frederik Engerlhardt B. 3. Peter Outzen B. - 925-926
Boisera - 925-926
Boisgobey [bwagåbe], Fortuné Abraham du - 925-926, 927-928
Boisguillebert l. Boisguilbert [bwagilbär], Pierre le Pesant, sieur de B. - 927-928
Bois-le-duc - 927-928
Boissot, Lodewyk van - 927-928
Boisrobert [bwaråbär], François Le Métel de - 927-928
Boiss. - 927-928
Bois satiné - 927-928
Boisseau - 927-928
Boisserée [bwasre'], Sulpice, f. 1783 och Melchior - 927-928
Boissier [bwasie], Edmond Pierre - 927-928, 929-930
Boissier [bwasie], Marie Louis Gaston - 929-930
Boissonade [bwasånad], Jean François de Fontarabie - 929-930
Boissy d'Anglas [bwasi dagla'ss], François Antoine, grefve de B. - 929-930
Bois tan, bot. Se Byrsonima - 929-930
Boit [bwa'], Charles - 929-930
Boita - 931-932
Boite à savonnette - 931-932
Boito. 1. Camillo B. 2. Arrigo B. - 931-932
Boitzenburg - 931-932
Boivie [bäve], Per Gustaf - 931-932
Boj - 931-932
Boj - 931-932, 933-934
Bojadór - 933-934
Bojan. - 933-934
Bojana - 933-934
Bojar - 933-934
Bojardo, Matteo Maria - 933-934
Bojaria - 933-934
Boje, Heinrich Kristian. Se Boie - 933-934
Bojer - 933-934
Bojer, Johan - 933-934
Bojert - 933-934, 935-936
Bojerus, Laurentius (Wawrzyniec Bojer) - 935-936
Bojesen, Ernst - 935-936
Bojkotta. Se Boycott - 935-936
Bojobin, zool. Se Xiphosoma - 935-936
Bojohemum. Se Boihemem - 935-936
Bojol, ö. Se Bóhol - 935-936
Bo Jonsson - 935-936, 937-938
Bojort, sjöv. Se Bojert - 937-938
Bojovarer. Se Bajuvarier - 937-938
Bojrep, sjöv. Se Ankarboj - 937-938
Bojsen, Frederik ("Fredde") Engelhardt - 937-938
Bok - 937-938, 939-940
Bok - 939-940, 941-942, 943-944
Boka, bergsv. Se Bokning - 943-944
Bokariet - 943-944
Bokauktion - 943-944
Bokbinderi - 943-944, (blank), Till art. Bokbinderi., Till art. Bokbinderi. (forts.), (blank), 945-946, 947-948, 949-950
Bokborrbill, zool. Se Borrbill - 949-950
Bokegarmärke. Se Ex-libris - 949-950
Bokelmann [bå-], Christian Ludwig - 949-950
Bokelsohn, Johan. Se Johan af Leiden - 949-950
Bokenäs - 949-950
Boker [båu'ke], George Henry - 949-950, 951-952
Bokföring - 951-952, 953-954, 955-956
Bokförläggare - 955-956
Bokhandel - 955-956, 957-958, 959-960
Bokhandtverk - 959-960, 961-962
Bokhara. Se Buchara - 961-962
Bokhari. Se Buchari - 961-962
Bokhvete. Se Bohvete - 961-962
Bokhålleri. Se Bokföring - 961-962
Bokkatalog - 961-962
Bokkeveld - 961-962
Boklund, Johan Kristofer - 961-962
Boklus - 961-962
Boklåda. Se Bokhandel - 961-962
Bókmentafélag. Se Isländska språket och litteraturen - 961-962
Bokmärke. Se Ex-libris - 961-962
Boknfjorden. Se Buknfjorden - 961-962
Bokning - 961-962
Bok- och musikhandlarnes pensionsförening - 961-962, 963-964
Bokollon. Se Bok - 963-964
Bokpris. Se Bokhandel - 963-964
Bokrunor. Se Runor - 963-964
Boksamling. Se Bibliotek - 963-964
Bokskorpion - 963-964
Bokskuld - 963-964
Bokslut - 963-964
Bokstaf - 963-964
Bokstafs-ekvation, matem. Se Ekvation - 963-964
Bokstafsinspiration l. Mekanisk inspiration, teol. Se Ingifvelse - 963-964
Bokstafslås - 963-964
Bokstafsrim, metr. Se Allitteration - 963-964
Bokstafsräkning - 963-964
Bokstafsskrift - 963-964
Bokstafveringsmetoden. Se Skriftläsemetoden - 963-964
Boktryckarfärg, tekn. Se Boktryckarkonst - 963-964
Boktryckarkonst - 963-964, Faksimile af en sida ur Joh. Balbus de Jaunas "Catholicon"., Faksimile af sista sidan i "Vita Katherine", den första i Sverige tryckta bok., 965-966, 967-968, 969-970, 971-972, 973-974, 975-976, 977-978, 979-980, 981-982, 983-984
Boktryckarmärke. Se Bokutstyrsel - 983-984
Boktryckarvapen - 983-984
Boktryckerikonst. Se Boktryckarkonst - 983-984
Boktryckeri-societeten - 983-984, 985-986
Bokutstyrsel - 985-986
Bol - 985-986
Bol. 1. Hans B, 2. Ferdinand B. - 985-986, 987-988, 989-990, 991-992
Bola - 991-992
Bolag - 991-992, 993-994, 995-996
Bolagsstämma - 995-996
Bolan - 995-996
Bolanden, Konrad von - 995-996
Bolander, Lars - 995-996
Bolander, Sofia - 995-996
Bolas, sp. Se Bola - 995-996
Bolax, bot. Se Azorella - 995-996
Bolbec - 995-996
Bolbitine - 995-996
Bolbjerg - 995-996
Bolby - 995-996
Bolchov - 995-996
Bolde - 995-996
Bolder-aa - 995-996
Boldin, farm. Se Boldo-blad - 995-996
Boldini, Giovanni - 995-996, 997-998
Boldo, bot. Se Monimiceæ - 997-998
Bole - 997-998
Bolero - 997-998
Boleslav, hertigar af Pommern. Se Bogislav - 997-998
Boleslav, hertigar af Böhmen - 997-998
Boleslav (Boleslaw), konungar i Polen - 997-998, 999-1000
Boletus - 999-1000
Boleyn [bu'lin], Anna. Se Anna, engelska furstinnor 2 - 999-1000
Bolfast man. Se Bol - 999-1000
Bolgar. Se Bolgary - 999-1000
Bolgary - 999-1000
Bolgrad - 999-1000
Bolo - 999-1000
Boli - 999-1000
Bolin - 999-1000
Bolin, Andreas Vilhelm - 999-1000, 1001-1002
Bolinder, Johan Erik - 1001-1002
Bolinder. 1. Jean B. 2. Karl (Carl) Gerhard B. - 1001-1002
Bolinders mekaniska verkstad - 1001-1002, 1003-1004
Bolinbroke [bå'linbruk], viscount, engelsk statsman. Se Saint-John (Henry) - 1003-1004
Bolinspruta, sjöv. Se Bolin - 1003-1004
Bolintineanu, Dimitrie - 1003-1004
Bolivar - 1003-1004
Bolivar - 1003-1004
Bolivar, Simon - 1003-1004, 1005-1006
Bolivia - 1005-1006, 1007-1008, 1009-1010, 1011-1012
Boliviano - 1011-1012
Bolkenhain - 1011-1012
Bolkoburg. Se Bolkenhajn - 1011-1012
Boll, sportv. Se Bollspel - 1011-1012
Boll - 1011-1012
Boll, Franz Christian - 1011-1012
Bollandister - 1011-1012
Bollebygd - 1011-1012
Boller - 1011-1012
Bollerup - 1011-1012, 1013-1014
Bollhus - 1013-1014
Bollinger, Otto - 1013-1014
Bollnäs - 1013-1014, 1015-1016
Bollspel - 1015-1016, 1017-1018, 1019-1020, 1021-1022, 1023-1024, 1025-1026, 1027-1028, 1029-1030, 1031-1032
Bollsta - 1031-1032, 1033-1034
Bolltistel, bot. Se Echiops - 1033-1034
Bollweiler - 1033-1034
Bollverk. Se Bålverk - 1033-1034
Bolméer [-mer], Bengt Magnu - 1033-1034
Bolmen - 1033-1034
Bolmsö - 1033-1034
Bolmört och Bolmörtblad, bot. farm. Se Hyoscyamus - 1033-1034
Bolo-bolo - 1033-1034
Bologna - 1033-1034, 1035-1036
Bologna [bålå'nja], Giovanni - 1035-1036
Bolognese [bålånjese], it. Se Grimalde - 1035-1036
Bolognes-hunden [bålånjes-], zool. Se Hunden - 1035-1036
Bolognesiska - 1035-1036
Bolognesiska flaskan - 1035-1036
Bolometer - 1035-1036, 1037-1038
Bolor-tag - 1037-1038
Bolsena - 1037-1038
Bolshög - 1037-1038
Bolsjaja-Bjeka - 1037-1038
Bolsjoj-liman - 1037-1038
Bolson de Mapimi - 1037-1038
Bolstad - 1037-1038
Bolsward - 1037-1038
Bolswert - 1037-1038
Bolt - 1037-1038
Boltenhagen - 1037-1038
Bolton - 1037-1038
Bol-torn - 1037-1038
Boltraffio, Giovanni Antonio - 1037-1038
Bol-turs. Se Bol-torn - 1037-1038
Boltzius, Fredrik August - 1037-1038, 1039-1040
Boltzmann, Ludwig - 1039-1040
Bolum - 1039-1040
Bolus - 1039-1040
Bolvanskaja-guba - 1039-1040
Bolverk - 1039-1040
Bolyai [bå'lljai]. 1. Wolfgang B. 2. Johann B - 1039-1040, 1041-1042
Bolzano - 1041-1042
Bolzano, Bernhard - 1041-1042
Bom - 1041-1042
Boma - 1041-1042
Boma - 1041-1042
Boman, Magnus - 1041-1042
Boman, Per Konrad - 1041-1042
Bomansson, Karl August - 1041-1042, 1043-1044
Bomare [båmar], fransk lexikograf. Se Valmont de Bomare - 1043-1044
Bomarea - 1043-1044
Bomarsund - 1043-1044
Bomb - 1043-1044
Bomba - 1043-1044
Bombacaceæ - 1043-1044
Bombaj - 1043-1044
Bombala - 1043-1044, 1045-1046
Bombard - 1045-1046
Bombardemang - 1045-1046
Bombardera - 1045-1046
Bombarder-galliot - 1045-1046
Bombardering - 1045-1046
Bombardon - 1045-1046
Bombasin - 1045-1046
Bombast - 1045-1046
Bombasäng. Se Bombasin - 1045-1046
Bombax L., bot. Se Beklädnadsväxter och Ceiba - 1045-1046
Bombay - 1045-1046, 1047-1048, 1049-1050
Bombay-macis, bot. Se Muskot - 1049-1050
Bombay-stål - 1049-1050
Bombebössen - 1049-1050
Bombelles [babä'l] urspr. portugisisk adelssläkt - 1049-1050
Bombfritt - 1049-1050
Bombilla [-bi'lja], sp. Se Maté - 1049-1050
Bombinator, zool. Se Amfibier, sp. 833 - 1049-1050
Bombkanon - 1049-1050
Bombkanonslup, sjöv. Se Kanonslup - 1049-1050
Bombkits - 1049-1050
Bombo - 1049-1050
Bombskepp - 1049-1050
Bombsäkert, fortif. Se Bombfritt - 1051-1052
Bombus, zool. Se Humla - 1051-1052
Bombycina, zool. Se Spinnare - 1051-1052
Bombykometer - 1051-1052
Bombylius, zool. Se Sväfvarhumla - 1051-1052
Bombyx - 1051-1052
Bombyx - 1051-1052
Bomdirk, sjöv. Se Bom - 1051-1052
Bomfim [båfi'], José Lucio Travassor Valdes - 1051-1052
Bomilkar - 1051-1052
Bomkrona - 1051-1052
Bommel - 1051-1052
Bommel, Cornelius Richard Anton van - 1051-1052
Bommeler waard, geogr. Se Bommel - 1051-1052
Bomning - 1051-1052
Bomokandi - 1051-1052
Bomolja - 1051-1052
Bomschuit - 1051-1052
Bomsegel - 1051-1052
Bomskot, sjöv. Se Bom - 1051-1052
Bomstängsel - 1051-1052
Bomtalja, sjöv. Se Bom - 1051-1052
Bomtåg, sjöv. Se Bom - 1051-1052
Bomull - 1051-1052
Bomulls-batist. Se Batist - 1051-1052
Bomullsfrökakor - 1051-1052
Bomullsfröolja - 1051-1052
Bomullsgarn - 1051-1052
Bommullsindustri - 1053-1054, 1055-1056, 1057-1058, 1059-1060
Bomullskrut - 1059-1060, 1061-1062, 1063-1064
Bomullsmuslin. Se Muslin - 1063-1064
Bomullssammet. Se Sammet - 1063-1064
Bomullsväxt, bot. Se Gossypium - 1063-1064
Bomärke - 1063-1064
Bon - 1063-1064
Bon - 1063-1064
Bon. - 1063-1064
Bon - 1063-1064
Bona - 1063-1064
Bona - 1063-1064
Bonac. Se Bonnac - 1063-1064
Bonacci [båna'ttji], italiensk matematiker. Se Pisano, L. - 1063-1064
Bonacci-Brunamonti [båna'ttji]. Alinda - 1063-1064
Bonad. Se Väggbonad - 1063-1064
Bona Dea - 1063-1064, 1065-1066
Bona fide - 1065-1066
Bonaini, Francesco - 1065-1066
Bonaire - 1065-1066
Bonald [båna'l]. 1. Louis Gabriel Ambroise B., vicomte de B. 2. Louis Jacques Maurice B. - 1065-1066
Bonanza - 1065-1066
Bonap. - 1065-1066
Bonaparte [bånapa'rt], it. Buonaparte - 1065-1066, 1067-1068, 1069-1070, 1071-1072, 1073-1074, 1075-1076, 1077-1078, 1079-1080, 1081-1082
Bonapartister - 1081-1082, 1083-1084
Bonar [bå'ne], Horatius - 1083-1084
Bonar [bå'ne], James - 1083-1084
Bonarpshed - 1083-1084
Bonasa, zool. Se Järpsläktet - 1083-1084
Bonatelli, Francesco - 1083-1084
Bona vacantia - 1083-1084
Bonaventura - 1083-1084
Bonavino, Cristoforo, italiensk filosof. Se Franchi, A - 1083-1084
Bonavoglia - 1083-1084
Bonbon - 1083-1084
Bonbonnière - 1083-1084
Bonchamp [båJã], Charles Melchior Artus, markis de B. - 1083-1084, 1085-1086
Bonchrétien - 1085-1086
Boncompagni [-pa'nji], Baldassare - 1085-1086
Boncompagni do Mombello [-pa'nji], Carlo - 1085-1086
Bond - 1085-1086
Bond [bå'nd]. 1. William Cranch B. -- 2. George Phillips B. - 1085-1086
Bond [bå'nd], sir Edward Augustus - 1085-1086
Bond-Arnö - 1085-1086
Bondböna, bot. Se Vicia - 1085-1086
Bonde - 1085-1086, 1087-1088, 1089-1090, 1091-1092, 1093-1094
Bonde - 1093-1094
Bonde, gammal svensk adlig ätt - 1093-1094, 1095-1096, 1097-1098, 1099-1100, 1101-1102
Bonde, Thord - 1101-1102
Bonde-emancipationen - 1101-1102
Bondefred - 1101-1102
Bondehär - 1101-1102
Bondei - 1101-1102
Bondekrig - 1101-1102, 1103-1104, 1105-1106
Bondenovell - 1105-1106
Bonderup - 1105-1106
Bonde-seglation. Se Bottniska handelstvånget - 1105-1106
Bondesen, Ingvor - 1105-1106, 1107-1108
Bondeska anekdoterna. Se Bonde 5 - 1107-1108
Bondeson, August Leonard - 1107-1108
Bondeståndet - 1107-1108
Bondevennernes selskab - 1107-1108
Bondgård. Se Bostad - 1107-1108
Bondhusbräen. Se Folgefionnen - 1107-1108
Bondkyrka - 1107-1108
Bondone [båndåne], Giotto di, italiensk målare. Se Giotto - 1107-1108
Bondpolska, en dans. Se Polska - 1107-1108
Bondpraktika - 1107-1108
Bondros, bot. Se Pæonia - 1107-1108
Bonds (eng.), skuldförskrivning. Se Bond - 1107-1108
Bondu - 1107-1108
Bonduku. Se Bontuku - 1107-1108
Bône - 1107-1108, 1109-1110
Bone, furstendöme på Celebes. Se Boni - 1109-1110
Bonebed - 1109-1110
Bonellia - 1109-1110
Boner (Bonerius), Ulrich - 1109-1110
Bonerius. Se Boner - 1109-1110
Boness [båu'-ne's]. Se Borrowstounness - 1109-1110
Bonett, rättare Bonnett (se d. o.) - 1109-1110
Bon Gaultier - 1109-1110
Bonghi, Ruggiero - 1109-1110
Bongo - 1109-1110, 1111-1112
Bon gré, mal gré - 1111-1112
Bonham - 1111-1112
Bonheur [bånör], Marie Rosalie - 1111-1112
Bonhomie - 1111-1112
Bonhomme - 1111-1112
Boni - 1111-1112, 1113-1114
Boni, Filippo de. Se De Boni - 1113-1114
Boni, Giacomo - 1113-1114
Boniface [-fa'ss], fransk skriftställare. Se Saintine - 1113-1114
Bonifacio - 1113-1114
Bonifacius. Se Bonifatius - 1113-1114
Bonifatius - 1113-1114
Bonifatius (Bonifacius), romerska påfvar - 1113-1114, 1115-1116
Bonifatius (Winfrid l. Wynfrith) - 1115-1116, 1117-1118
Bonifatius (Bonifacius), markgrefvar af Toscana (se d. o.) - 1117-1118
Bonifatius (Bonifacius), "preussarnas apostel". Se Bruno - 1117-1118
Bonifatius (Bonifacius), II - 1117-1118
Bonifatius-föreningn - 1117-1118
Bonifazio, italiensk målare. Se Veneziano - 1117-1118
Bonificera - 1117-1118
Bonifikation. Se Bonificera - 1117-1118
Bo Nilsson (Niklisson), rådsherre, lagman. Se Natt och Dag - 1117-1118
Bonin. 1. Eduard von B. 2. gustav von B. 3. Adolf von B. - 1117-1118
Boningshus. Se Bostad - 1117-1118
Bonington [bå'ninten], l. Bonnington, Richard Parkes - 1117-1118
Bonin-öarna - 1117-1118, 1119-1120
Bonis - 1119-1120
Bonis avibus - 1119-1120
Bonit - 1119-1120
Bonit - 1119-1120
Bonitering - 1119-1120
Bonitet - 1119-1120
Bonitz [bå-], Hermann - 1119-1120
Bonivard [bånivar] l. Bonnivard, François de - 1119-1120
Boni viri - 1119-1120
Bon jour - 1119-1120
Bonjour - 1119-1120
Bonjour [båJor], Casimir - 1119-1120
Bonkal - 1119-1120
Bonk-åra l. Bunkåra, sjöv. Se Åra - 1119-1120
Bon mot - 1119-1120
Bonn - 1119-1120, 1121-1122
Bonnac (Bonac). 1. Jean Louis Dusson de B. 2. Pierre Chrysostème Dusson (d'Usson) de B. - 1121-1122
Bonnassieux [-siö], Jean Marie - 1121-1122
Bonnat. - 1121-1122
Bonnat [båna'], Joseph Florentin Léon - 1121-1122, 1123-1124
Bonne - 1123-1124
Bonne bouche (fr.). Se Bouche - 1123-1124
Bonnechose [bånnJås], François Paul Àmile Boisnormand de - 1123-1124
Bonne fortune (fr.). Se Bon - 1123-1124
Bonne humeur (fr.), Se Bon - 1123-1124
Bonnemère [bånnmär], Joseph Eugène - 1123-1124
Bonner [bå'ne], Edmund - 1123-1124
Bonnesen, Karl Johan - 1123-1124
Bonnet [bånnä], Charles de - 1123-1124
Bonnet [bånnä], Ossian - 1123-1124, 1125-1126
Bonnet [bånnä], Jules - 1125-1126
Bonnètable - 1125-1126
Bonnet rouge - 1125-1126
Bonnett - 1125-1126
Bonnettering, fortif. Se Bonnett - 1125-1126
Bonnettvall, fortif. Se Bonnett - 1125-1126
Bonneuil [bånnö'j], Estienne de, byggmästare. Se Bonnueill - 1125-1126
Bonnevall [bånnva'll], Claude Alexandre, grefve de B. - 1125-1126
Bonnevie [-vi], Jakob Aal - 1125-1126
Bonneville [bånnvi'll], Nicolas de - 1127-1128
Bonneville de Marsangy [bånnvi'll de marsãJi'], Louis Arnold - 1127-1128
Bonneville-sjön - 1127-1128
Bonnier [bå'nniär, i Danmark bånnie], n i Sverige naturaliserad släkt af bokförläggare - 1127-1128, 1129-1130
Bonnier d'Arco [bånnie darkå], Ange - 1129-1130
Bonnington, engelsk målare. Se Bonington - 1129-1130
Bonnivard. Se Bonivard - 1129-1130
Bonnivet [-vä], Guillaume Gouffier de - 1129-1130
Bonnueill [bånnö'j] l. Bonneuil, Estienne de, d. v. s. Stefan från B. - 1129-1130
Bonny - 1129-1130
Bononcini [Bånåntjini], Giovanni Battista - 1129-1130
Bononia - 1129-1130
Bononiska lysstenen. Se Bolognesiska lysstenen - 1129-1130
Bononisk fosfor - 1129-1130
Bonorum cessio - 1129-1130
Bonorva - 1129-1130
Bonosianer. Se Bonosus - 1129-1130
Bonosos - 1129-1130
Bonosus - 1129-1130
Bonpl. - 1129-1130
Bonpland [båplã], Aimé - 1129-1130, 1131-1132
Bonsdorff, finsk släkt - 1131-1132, 1133-1134
Bon sens - 1133-1134
Bon soir - 1133-1134
Bonstetten, Karl Victor von - 1133-1134
Bonstorp - 1133-1134
Bontebocken - 1133-1134
Bontemps [båtã], Roger Eugène - 1133-1134
Bon ton - 1133-1134
Bontoux [båto'], Paul Eugène - 1133-1134
Bontuku - 1133-1134
Bonum - 1133-1134
Bonus eventus - 1133-1134
Bonvalot [båvalå], Pierre Gabriel - 1133-1134
Bonvicino [bånvitjinå], Alessandro - 1133-1134, 1135-1136
Bonvin [båvä], François Saint - 1135-1136
Bonvivant - 1135-1136
Bon voyage (fr.). Se Bon - 1135-1136
Bonz - 1135-1136
Booby - 1135-1136
Book [bok], Johan Fridolf - 1135-1136
Bookland [bu'k-lä'nd], eng. Se Folkland - 1135-1136
Bookmaker - 1135-1136
Books - 1135-1136
Boole [bo'l], George - 1135-1136
Boom - 1135-1136
Boom - 1135-1136
Boom [båm; svenskt uttal: bwmm], Johan (Jan) van - 1135-1136
Boomer-press - 1135-1136
Boondee [bo'ndi], eng. Se Bundi - 1135-1136
Boone [bo'n], William Jones - 1135-1136
Boonen [bånen], Arnold - 1135-1136, 1137-1138
Boonevill - 1137-1138
Booster - 1137-1138
Bootes - 1137-1138
Booth [bo'th], gammal engelsk släkt - 1137-1138
Booth [bo'th], engelsk-amerikansk skådespelarfamilj - 1137-1138
Booth [bo'th], sir Felix - 1137-1138, 1139-1140
Booth [bo'th], William - 1139-1140
Booth [bo'th], Charles - 1139-1140
Boothia Felix - 1139-1140
Boothia-golfen. Se Boothia Felix - 1139-1140
Boothia-näset. Se Boothia Felix - 1139-1140
Bootle - 1139-1140
Boottia [bot-], bot. Se Hydrocharitaceæ - 1139-1140
Bopaul - 1139-1140
Bopp, Franz - 1139-1140, 1141-1142
Boppard - 1141-1142
Boquila, bot. Se Lardizabalaceæ - 1141-1142
Bor - 1141-1142
Bor, nord. myt., Bures son. Se Bur - 1141-1142
Bor, Pieter Christiaanszoon - 1141-1142
Bora - 1141-1142
Bora, Katarina von - 1141-1142
Borabora - 1141-1142
Boracha, bot. Se Hevea - 1141-1142
Boracit - 1141-1142
Borage, bot. Se Borraginaceæ - 1141-1142
Bora mabang - 1141-1142
Boraner - 1141-1142
Borassus - 1143-1144
Borastus, Gregorius - 1143-1144
Borat, kem. Se Borsyra - 1143-1144
Borax - 1143-1144
Boraxglas, kem. Se Borax - 1143-1144
Boraxvinsten - 1143-1144
Borbeck - 1143-1144
Borbetomagnus - 1143-1144
Borboriter - 1143-1144
Borborygmi - 1143-1144
Borch [bårk], äfven Bork, Oluf - 1143-1144, 1145-1146
Borch, A. H. Se Borcke - 1145-1146
Borch [bårk], Kristofer - 1145-1146
Borchardt. 1. Karl Wilhelm B. 2. Oskar B. - 1145-1146
Borchers, Wilhelm - 1145-1146
Borchgrevink Karsten Egeberg - 1145-1146
Borchsenius, Otto - 1145-1146, 1147-1148
Borcke (ofta oriktigt Borch l. Bork) Adrian Heinrich - 1147-1148
Bord - 1147-1148
Borch - 1145-1146
Bord - 1147-1148
Borda (arab.), "mantel". Se Búrda - 1147-1148
Borda - 1147-1148
Borda, Jean Charles de - 1147-1148
Bordas cirkel - 1147-1148
Borddans - 1147-1148, 1149-1150
Bordeaux - 1149-1150, 1151-1152
Bordeaux - 1151-1152
Bordeaux-rödt [bårdå-], ett azofärgämne - 1151-1152
Bordeaux-viner - 1151-1152
Bordeaux-vätska - 1151-1152, 1153-1154
Bordelais - 1153-1154
Bordlaise (bårdläs], franskt vinmått. Se Barrique - 1153-1154
Bordereau - 1153-1154
Bordell - 1153-1154
Border states - 1153-1154
Bordesholm - 1153-1154
Borðeyri - 1153-1154
Bordhai - 1153-1154
Bor-diamant. Se Bor - 1153-1154
Bordighera - 1153-1154
Bordin [bårdä'], Charles Laurent - 1153-1154
Bording, Anders - 1153-1154
Bordlista, statsr. Se Dagordning - 1153-1154
Bordläggning - 1153-1154, 1155-1156
Bordläggning - 1155-1156
Bord och bänkar - 1155-1156
Bordogni [bårdå'nji], Marco - 1155-1156
Bordone [bårdåne], it., mus. Se Borduna - 1155-1156
Bordone [bårdåne], Paris - 1155-1156, 1157-1158
Bordone [bårdån], Philippe Toussaint Joseph - 1157-1158
Bordoni [bårdåni], Faustina, sångerska. Se Hasse - 1157-1158
Bordstudsare. Se Ur - 1157-1158
Bordsyrtut - 1157-1158
Borduna - 1157-1158
Borö - 1157-1158
Bore - 1157-1158
Bore - 1157-1158
Boreader - 1157-1158
Boreal - 1157-1158
Boreas - 1157-1158
Borel [bårä'll], Jean Louis - 1157-1158
Borel [bårä'll], Eugène - 1157-1158
Borel [bårä'll], Àmile - 1157-1158, 1159-1160
Borel d'Hauterive [bårä'll dåtri'v], Joseph Petrus - 1159-1160
Borelius. 1. Johan Jakob B. 2. Jacques Ludvig B. - 1159-1160
Borelli, Giovanni Alfonso - 1159-1160
Boren - 1159-1160, 1161-1162
Borenius, Henrik Gustaf - 1161-1162
Borenshult - 1161-1162
Boretsch, bot. Se Borraginaceæ - 1161-1162
Borfluorid - 1161-1162
Borg - 1161-1162
Borg - 1161-1162
Borg - 1161-1162
Borg. 1. Per Aron B. 2. Ossian Edmund B. - 1161-1162, 1163-1164
Borg, Fredrik Teodor - 1163-1164
Borg, Elsa Dionysia - 1163-1164
Borg, Axel Leonard - 1163-1164
Borgaard [bå'rgår], Albert - 1163-1164, 1165-1166
Borganäs - 1165-1166
Borgarbeväpning - 1165-1166
Borgare - 1165-1166, 1167-1168, Till art. Borgare. I., Till art. Borgare. II., 1169-1170, 1171-1172, 1173-1174, 1175-1176
Borgarhjort. Se Tora - 1175-1176
Borgarskola - 1175-1176, 1177-1178
Borgarståndet. Se Borgare - 1177-1178
Borgarsysla (fno.). Se Borgesyssel - 1177-1178
Borgartinget - 1177-1178
Borga slott. Se Visingsö - 1177-1178
Borga upp, sjöv. Se Borg - 1177-1178
Borgbacken - 1177-1178
Borgbardun. Se Borg, sjöv. - 1177-1178
Borgbrass. Se Borg, sjöv. - 1177-1178
Borgeby - 1177-1178
Borgen - 1177-1178
Borgen [bå'rgen], Vilhelm August - 1177-1178
Borgensförbindelse. Se Borgen - 1177-1178
Borgenström, Karl, stenograf. Se Stenografi - 1177-1178
Borgenär - 1177-1178
Borgerdyd - 1177-1178
Borgerhout - 1177-1178, 1179-1180
Borgerlig död - 1179-1180
Borgerlig tid. Se Soltid - 1179-1180
Borgerligt år - 1179-1180
Borgerligt äktenskap - 1179-1180
Borgerskap - 1179-1180
Borgerskapets bemedlingskommision. Se Bemedlings-kommissionen - 1181-1182
Borgerskapets femtio äldste. Se Äldste - 1181-1182
Borgerskapets militärkår. Se Borgarbeväpning - 1181-1182
Borgerskapets änkhus - 1181-1182
Borgesman, civilr. Se Borgen - 1181-1182
Borgesyssel - 1181-1182
Borgfors, järnbruk. Se Baggå - 1181-1182
Borgfrid - 1181-1182
Borggrefve - 1181-1182
Borghamn - 1181-1182
Borghese - 1181-1182, 1183-1184
Borghese, ryktbar romersk adelssläkt - 1183-1184
Borghesi, Bartolommeo - 1183-1184
Borghesiske fäktaren. Se Agasias - 1183-1184
Borghi-Mamo, Adelaide - 1183-1184
Borgholm - 1183-1184, 1185-1186
Borgia l. Borja [bå'rdJa], en ryktbar, urspr. spansk adelsfamilj - 1187-1188, 1189-1190
Borgis - 1189-1190
Borglum [ba'eglem], Solon - 1189-1190
Borgläger - 1189-1190
Borgmästare - 1189-1190, 1191-1192
Borgmästare - 1191-1192
Borgnäs - 1191-1192
Borgo - 1191-1192
Borgo a Mozzano. Se Borgo 3 - 1191-1192
Borgoforte - 1191-1192
Borgognone [bårgånjåne], Se Fossano, A - 1191-1192
Borgo-San-Donnino. Se Borgo 1 - 1191-1192
Borgo-San-Sepolcro. Se Borgo 2 - 1191-1192
Borgrätt - 1191-1192, 1193-1194
Borgsjö - 1193-1194
Borgsjön - 1193-1194
Borgstag. Se Borg. sjöv. - 1193-1194
Borgstedt, Jakob Martin - 1193-1194
Borgstena - 1193-1194
Borgstropp. Se Borg, sjöv. - 1193-1194
Borgström, Erik Eriksson - 1193-1194
Borgström, Ludvig - 1193-1194
Borgström. 1. Henrik B. 2. Henrik B - 1193-1194
Borgströmiansk adjunkt och Borgströmiansk professor. Se Borgström, E. E. - 1193-1194
Borgstuga. Se Borg - 1193-1194
Borgtalja. Se Borg, sjöv. - 1193-1194
Borgu - 1193-1194, 1195-1196
Borgund - 1195-1196
Borgunda - 1195-1196
Borgvattnet - 1195-1196
Borgvik - 1195-1196
Borgviks kapell - 1195-1196
Borgviksfjärden. Se Borgvikssjön - 1195-1196
Borgvikssjön - 1195-1196
Borgå - 1195-1196, 1197-1198
Borgå - 1197-1198
Borgås, fordom slott. Se Buresås - 1197-1198
Borgå stift - 1197-1198, 1199-1200
Boricka, zool. Se Åsnan - 1199-1200
Borinage - 1199-1200
Borinski, Karl - 1199-1200
Boris-Gljeb - 1199-1200
Boris Godunov [bari's -nå'ff], B. Fedorovitj - 1199-1200
Boris och Gljeb - 1199-1200
Borisogljebsk - 1199-1200
Borisov - 1199-1200
Borisovka - 1199-1200
Borja - 1199-1200
Borja. Se Borgia - 1199-1200
Borjookes - 1199-1200
Bork. - 1199-1200
Bor-karbid - 1199-1200
Borken - 1199-1200
Borkenstein [-stajn], Karl Frederik - 1199-1200
Borkh. Se Bork - 1199-1200
Borkholm. Se Borgholm - 1199-1200
Borkhult - 1199-1200, 1201-1202
Borkhusen,livländsk ätt. Se Burghausen - 1201-1202
Borki - 1201-1202
Borku. Se Borgu - 1201-1202
Borkum - 1201-1202
Borklinettos krut, ett slags pikratkrut. Se Krut - 1201-1202
Borlänge - 1201-1202
Borman, Jan - 1201-1202
Bormann, Eugen - 1201-1202
Bormann, August Edwin - 1201-1202
Bormida - 1201-1202
Bormio - 1201-1202, 1203-1204
Born, Bertrand de, fransk trubadur. Se Bertrand de Born - 1203-1204
Born, Ignaz von - 1203-1204
Born. 1. Johan August vonB. 2 Viktor Magnus von B. - 1203-1204
Borna - 1203-1204
Borneil [-nä'j], Giraud de - 1203-1204
Bornemann. 1. Johann Wilhelm Jakob B. 2. Friedrich Wilhelm Ludwig B. - 1203-1204
Bornemann, Friedrich Kristian - 1203-1204
Borneo - 1203-1204, 1205-1206, 1207-1208
Borneo-kamfer, farm. Se Kamfer - 1207-1208
Borneol, bot. farm. Se Dryobalanops och Kamfer - 1207-1208
Bornera - 1207-1208
Bornerad - 1207-1208
Bornet [bårnä], Jean Baptist Àdouard - 1207-1208
Bornhak, Konrad - 1207-1208
Bornholm - 1207-1208, 1209-1210, 1211-1212
Bornhöft. Se Bornhöved - 1211-1212
Bornhöved - 1211-1212
Bornia, paleont. Se Asterocalamites - 1211-1212
Bornier [bårnie], Henri, vicomte de B. - 1211-1212
Bornsjön - 1211-1212
Bornu - 1211-1212, 1213-1214
Borny - 1213-1214
Bornö - 1213-1214
Boro-Büdor - 1213-1214
Borodin [barådin], Aleksandr - 1213-1214
Borodino - 1213-1214
Boro-natrokalcit - 1213-1214
Bororo - 1213-1214
Boros-Jenö - 1213-1214
Borough - 1213-1214
Boroviczka - 1213-1214
Borovitsji - 1213-1214
Borov-sjöarna - 1213-1214
Borovsk - 1215-1216
Borr (Bör), nord. myt. Se Bur - 1215-1216
Borr. Se bergborr, Borrar, Borrmaskiner, Planteringsborr och Tillväxtborr - 1215-1216
Borra l. Bora (it.), häftig noröstvind i Adriatiska hafvet. Se Bora - 1215-1216
Borraffall (fr. ploquettes), text. Se Borrplys - 1215-1216
Borraginaceæ - 1215-1216
Borrar - 1215-1216, 1217-1218, 1219-1220
Borrbagge, zool. Se Borrbill - 1219-1220
Borrbill - 1219-1220
Borrbrunn. Se Brunn - 1219-1220
Borrby - 1219-1220
Borrchuck, maskinb. Se Borrar - 1219-1220
Borre - 1219-1220
Borrebæk, Johan Henrik - 1219-1220
Borreby - 1219-1220
Borregaard - 1219-1220
Borre-koll - 1219-1220
Borreria - 1219-1220
Borrfoder, maskinb. Se Borrar - 1219-1220
Borrhufvud, maskinb. Se Borrmaskiner - 1219-1220
Borrhvete. Se Hvete - 1219-1220
Borri l. Borro (lat. Burrus), Giuseppe Francesco - 1219-1220
Borrie - 1219-1220
Borries, Wilhelm Friedrich Ott, grefve von B. - 1219-1220
Borrknarr, maskinb. Se Borrar - 1219-1220
Borrlunda - 1219-1220
Borrmaskiner - 1219-1220, 1221-1222, 1223-1224, 1225-1226, 1227-1228
Borrmina.See Mina - 1227-1228
Borrmjöl, maskinb. Se Borrar - 1227-1228
Borrmussla - 1227-1228
Borro, italiensk alkemist. Se Borri - 1227-1228
Borromeiska öarna - 1227-1228, 1229-1230
Borromeo, Carlo - 1229-1230
Borromini, Francesco - 1229-1230
Borrow [bå'råu], George Henry - 1229-1230
Borrowdale - 1229-1230
Borrowstounness - 1229-1230
Borrplys - 1229-1230, 1231-1232
Borrsock, maskinb. Se Borrar - 1231-1232
Borrspindel - 1231-1232
Borrspån, maskinb. Se Borrar - 1231-1232
Borrsväng, maskinb. Se Borrar - 1231-1232
Borrum, socken i Östergötlands län. Se Börrum - 1231-1232
Borrverkbyg. Se Borrar - 1231-1232
Borsa - 1231-1232
Borsig. 1. Johann Karl Friedrich August B. 2. Albert B. - 1231-1232
Borsigverken. Se Borsig 2 - 1231-1232
Borsippa - 1231-1232
Borsjtj - 1231-1232
Borsna - 1231-1232
Borsod - 1233-1234
Borsst - 1233-1234
Borstahusen - 1233-1234
Borstbinderi - 1233-1234
Borstbrygga - 1233-1234
Borstdjur, zool. Se Borst 1 - 1233-1234
Borste - 1233-1234
Borsthållare - 1233-1234
Borstigelkottar - 1233-1234
Borstmaskar, zool. Se Ringmaskar - 1233-1234
Borstnate, bot. Se Potamogeton - 1233-1234
Borstnejlika, bot. Se Dianthus - 1233-1234
Borstrepe. Se Lolium - 1233-1234
Borstsvansar - 1233-1234, 1235-1236
Borstsvinsläktet, zool. Se erethizon - 1235-1236
Borsttistel, bot. Se Tistel - 1235-1236
Borsttåtel, bot. Se Weingærtneria - 1235-1236
Borsyra - 1235-1236, 1237-1238
Borsyreanhydrid. Se Borsyra - 1237-1238
Borsyresalfva - 1237-1238
Borszék - 1237-1238
Bortfraktare, sjöv. Se Befrakta - 1237-1238
Bort-från-Rom-rörelsen - 1237-1238
Bortförande, olofligt. Se Enlevering - 1237-1238
Borthwick - 1237-1238
Borthwick [bå'thwik]. A. Se Glenesk - 1237-1238
Bortkiewicz [-vitj], Ladislaus von - 1237-1238
Bortnianski (Bortnjanskij), Dimitrij Stepanovitj - 1237-1238
Bortre Indien. Se Östra indiska halfön - 1237-1238
Bortsjalinska kretsen - 1237-1238
Borup - 1237-1238
Borup, Morten, dansk pedagog. Se Börup - 1237-1238
Borussia - 1237-1238
Borussomani - 1237-1238
Borwick [bå'rik], Leonard - 1237-1238
Bory - 1237-1238
Bory de Saint-Vincent [båri de sä väsã'], Jean Baptiste George Marie - 1237-1238
Boryslaw - 1239-1240
Borysthenes - 1239-1240
Borzi, Antonino - 1239-1240
Borzjom - 1239-1240
Borås - 1239-1240, 1241-1242
Borås--Alfvesta järnväg - 1241-1242
Boråsiaden - 1243-1244
Borås järnväg - 1243-1244
Bos - 1243-1244
Bosa - 1243-1244
Bosarp - 1243-1244
Bosboom-Toussaint [båsbåm-tosä'], holländsk romanförfattarinna. Se Toussaint - 1243-1244
Bosc, Louis Augustin Guillaume - 1243-1244
Boscán Almogavér, Juan - 1243-1244
Boscawen [bå'skewen], ö. Se Niua - 1243-1244
Boscawen [bå'skewen], Edward - 1243-1244
's Bosch. Se 's Hertogenbosch - 1243-1244
Bosch, Jeroom - 1243-1244, 1245-1246
Boschmän, dets. som buschmän (se d. o.) - 1245-1246
Bosco, Bartolommeo - 1245-1246
Bosco, Giovanni - 1245-1246
Boscoreale - 1245-1246
Boscotrecase - 1245-1246
Bos dag, berg i Lydien. Se Tmolos - 1245-1246
Bose [båse], Julius von - 1245-1246
Bosebo - 1245-1246
Bosekop - 1245-1246
Boselaphus, zool. Se Antiloper - 1245-1246
Boselli, Paolo - 1245-1246
Boserup - 1245-1246
Bosio [båsiå]. 1. Jean FranÁois B. -- 2. FranÁois Joseph B. - 1245-1246
Bosio [båsiå], Ferdinando - 1245-1246, 1247-1248
Bosj - 1247-1248
Bosjökloster - 1247-1248
Boskapsbroms - 1247-1248
Boskapsdjur, zool. Se Pecora - 1247-1248
Boskapspenningar - 1247-1248
Boskapspest - 1247-1248
Boskapskötsel. Se Får-, Get-, Häst-, Nötkreaturs- och Svinskötsel - 1247-1248
Boské - 1247-1248
Boskifte - 1247-1248
Boskillnad - 1247-1248
Boskovic [båJkåvitj], Rodjer - 1247-1248, 1249-1250
Boskowitz - 1249-1250
Bosna - 1249-1250
Bosna-Seraj. Se Sarajevo - 1249-1250
Bosniaker - 1249-1250
Bosnien - 1249-1250, 1251-1252, 1253-1254
Boso - 1253-1254
Bosporanska riket - 1253-1254
Bosporos - 1253-1254, 1255-1256
Bosquet - 1255-1256
Bosquet [båskä], Pierre FranÁois Joseph - 1255-1256
Bosra - 1255-1256, 1257-1258
Boss - 1257-1258
Boss - 1257-1258
Bossa - 1257-1258
Bossage [-saJ], byggnk. Se Bosse - 1257-1258
Bossak-Hauke, Joseph von - 1257-1258
Bosscha [båss-cha]. 1. Hermann B. 2. Johannes B. 3. Johannes B - 1257-1258
Bosschaert [båss-chart], 1. Ambrosius B. 2. Abraham B - 1257-1258
Bosschaert [båss-chart], flamsk målare. Se Willeborts - 1257-1258
Bossche [båss-che], Balthasar van den - 1257-1258
Bosse - 1257-1258
Bosse [båss], Abraham - 1257-1258
Bosse, Robert - 1257-1258, 1259-1260
Bosse. 1. Dagmar B. -- 2. Harriet Sofie B. - 1259-1260
Bosse du dromedaire - 1259-1260
Bosselera, konstt. Se Bosse - 1259-1260
Bossera, konstt. Se Bosse - 1259-1260
Bossi, Giuseppe Carlo Antonio, baron de B. - 1259-1260
Bossi, Giuseppe - 1259-1260
Bossi, Enrico Marco - 1259-1260
Bosson, Jösse - 1259-1260
Bosson, Trued - 1259-1260
Boss puzzle - 1259-1260, 1261-1262
Bossy d'Arras [båsy' dara'], binamn på Adam de la Hale (se d. o.) - 1261-1262
Bossuet [båssuä], Jacques Bénigne - 1261-1262
Bossut [båssy], Charles - 1261-1262
Bostad - 1261-1262, 1263-1264, Till art. Bostad. I. (Urtiden och antiken.), Till art. Bostad. II. (Medeltiden.), Till art. Bostad. II. (Medeltiden.) (forts.), Till art. Bostad. III. (Renässansen. 1.), Till art. Bostad. IV. (Renässansen. 2.), Till art. Bostad. V. (Allmogebostäder.), Till art. Bostad. V. (Allmogebostäder.) (forts.), Till art. Bostad. VI. (Rokoko, empire och moderna byggnader.), Till art. Bostad. VII. (Svenska bostadstyper. 1.), Till art. Bostad. VIII. (Svenska bostadstyper. 2.), Till art. Bostad. VIII. (Svenska bostadstyper. 2.) (forts.), Till art. Bostad. IX. (Svenska bostadstyper. 3.), Till art. Bostad. X. (Planer af boningshus. 1.), Till art. Bostad. XI. (Planer af boningshus. 2.), 1265-1266, 1267-1268, 1269-1270, 1271-1272, 1273-1274
Bostadsband - 1275-1276
Bostadsboställen. Se Boställen - 1275-1276
Bostadsbrist. Se Arbetarbostäder - 1275-1276
Bostadsfrågan. Se Arbetarbostäder och Bostadsinspektion - 1275-1276
Bostadsförening. Se Arbetarbostäder och Building societies - 1275-1276
Bostadsinspektion - 1275-1276
Bostadskasematt, fortif. Se Kasematt - 1275-1276
Bostandsji - 1275-1276
Bo Stenson, riksråd. Se Natt och Dag - 1275-1276
Bostocks sjukdom. SE Höfeber - 1275-1276
Boston - 1275-1276, 1277-1278, 1279-1280
Boston - 1279-1280
Boston-massakern. Se Boston - 1279-1280
Boston-vals - 1279-1280, 1281-1282
Bostra. Se Bosra - 1281-1282
Bostrichus, zool., dets. som Tomicus. Se Barkborrar - 1281-1282
Bostrix, bot. sicksackknippe. Se Blomställningar - 1281-1282
Boström, en från den vidt utbredda norrländska släkten Læstadius härstammande gren - 1281-1282, 1283-1284, 1285-1286, 1287-1288, 1289-1290, 1291-1292, 1293-1294, 1295-1296
Boställen - 1295-1296, 1297-1298
Boswell [båswel]. 1. James B. 2. Sir Alexander B. 3. James B - 1297-1298, 1299-1300
Boswellia - 1299-1300
Bosworth - 1299-1300
Bosworth [båsweth], Joseph - 1299-1300
Bosö kloster. Se Bosjökloster - 1299-1300
Bot - 1299-1300, 1301-1302
Bot, jur. Se Böter - 1301-1302
Bota - 1301-1302
Botajr. Se Akebäck - 1301-1302
Botalli (Botallo), Leonardo - 1301-1302
Botalliska gången, anat. Se Ductus arteriosus - 1301-1302
Botalliska hålet, anat. Se Foramen ovale - 1301-1302
Botallo. Se Botalli - 1301-1302
Botanik - 1301-1302, 1303-1304, 1305-1306, 1307-1308, 1309-1310
Botaniker - 1309-1310
Botanisera - 1309-1310
Botaniska notiser - 1309-1310
Botaniska sällskapet - 1309-1310
Botanisk trädgård - 1309-1310, 1311-1312
Botanist - 1311-1312
Botaograf - 1311-1312
Botany bay - 1311-1312
Botany-bay-harts [bå'teni bei'-]. Se XanthorrhÏa - 1311-1312
Botarga - 1311-1312
Botas - 1311-1312
Botaurus, zool. Se Rördrommen - 1311-1312
Botbok - 1311-1312
Botelho de Magalhães [båteljå de machaljãs], Benjamin Constant - 1311-1312
Bote und Bock - 1311-1312
Boteå - 1311-1312
Botgöring. Se Bot - 1311-1312
Both, rymdmått. Se Bota - 1311-1312
Both [båt], Jan - 1311-1312
Both [båt], C. W. - 1311-1312
Botha, Louis - 1311-1312, 1313-1314
Bothfeld [båtfelt], ruin i Harz. Se Bodfeld - 1313-1314
Bothnia - 1313-1314
Bothniensis - 1313-1314
Bothniska nationen. Se Bottniska nationen - 1313-1314
Bothriocephalus - 1313-1314
Bothrodendron - 1313-1314
Bothrops - 1313-1314
Bothwell - 1313-1314
Bothwell [bå'thwel], James Hepburn, earl af B. - 1313-1314
Bothvidi, Johannes, biskop. Se Johannes Bothvidi - 1313-1314
Bothvidus Sunonis - 1313-1314
Botic [bå'titj], Luka - 1315-1316
Botilde. Se Bodil - 1315-1316
Botilsäter - 1315-1316
Botin, Anders af - 1315-1316
Botjka - 1315-1316
Botjov, Kristo - 1315-1316
Botkin [bå'tkin]. 1. Vasilij Petrovitj B. 2. Sergej B. 3. Michail Petrovitj B. - 1315-1316, 1317-1318
Botkyrka - 1317-1318
Bot- och böndag. Se Böndag - 1317-1318
Botokuder - 1317-1318
Botosani - 1317-1318
Botrychium, bot., ett växtsläkte. Se Opioglossales - 1317-1318
Botrycoccus. Se Botryomykos - 1317-1318
Botrydiaceæ, bot. Se Heterocontæ - 1317-1318
Botryllus, zool. Se Stjärn-askid - 1317-1318
Botryomykos - 1317-1318
Botrytis - 1317-1318
Botrytisk - 1317-1318
Boträd. Se Vårdträd - 1317-1318
Botsaris, suliotsläkt. Se Botzaris - 1317-1318
Bott, Jean Joseph - 1317-1318
Botta - 1317-1318
Botta. 1. Carlo Giuseppe Guglielmo B. 2. Paul Àmile B. - 1317-1318, 1319-1320
Botta. 1. Vincenzo B. 2. Anne Charlotte B. - 1319-1320
Bottega - 1319-1320
Botten - 1319-1320
Bottenband, skepsb. Se Band 1 - 1319-1320
Bottenfrysning, meteor. Se Bottenis - 1319-1320
Bottenfynd, jur. Se Sjöfynd - 1319-1320
Bottengrus - 1319-1320
Bottengräs - 1319-1320
Bottenhafvet - 1319-1320
Botten-Hansen, Paul - 1319-1320
Bottenhäll - 1319-1320
Botten-is - 1319-1320, 1321-1322
Bottenkran - 1321-1322, 1323-1324
Bottenläder. Se Läder - 1323-1324
Bottenmorän, geol. Se Morän - 1323-1324
Bottenmus, zool. Se Skäggsimpsläktet - 1323-1324
Bottennas, metall. Se Nas - 1323-1324
Bottenplatta - 1323-1324
Bottenplåt - 1323-1324
Bottenref, sjöv. Se Refva segel - 1323-1324
Bottenring - 1323-1324
Bottensjön - 1323-1324
Bottenskola - 1323-1324
Bottenskrapa - 1323-1324
Bottenstock - 1323-1324
Bottenstocksplåt, skpsb. Se Bottenstock - 1323-1324
Bottenstocksring, skpsb. Se Bottenstock - 1323-1324
Bottenstocksvägare - 1323-1324
Bottentryck - 1323-1324, 1325-1326
Bottenventil, maskinb. Se Bottenkran - 1325-1326
Bottenviken - 1325-1326
Bottero. 1. Osvaldo B. 2. Georgina B. - 1325-1326
Bottesini, Giovanni - 1325-1326
Bottfor - 1325-1326
Botticelli [-tjä'lli], Sandro, italiensk målar. Se Filipepi - 1325-1326
Bottin - 1325-1326
Bottlenose - 1325-1326
Bottle-tree [bå'tl-tri], eng., bot. Se Brachychiton - 1325-1326
Bottna - 1325-1326
Bottnaryd - 1325-1326
Bottniska handelstvånget - 1325-1326, 1327-1328
Bottniska (Bothniska) nationen - 1327-1328
Bottniska viken - 1327-1328
Botts [bå'ts], John Minor - 1327-1328
Botulism - 1327-1328
Botvaldavik - 1327-1328
Botvid - 1327-1328
Botvid Sunesson. Se Bothvidus Sunonis - 1327-1328
Botzaris - 1327-1328
Botzen. Se Bozen - 1327-1328
Botövning. Se Bot - 1327-1328
Boucaut - 1327-1328, 1329-1330
Bouchain - 1329-1330
Bouchard [boJar], Charles Joseph - 1329-1330
Bouchardon [boJardå']. 1. Edme B. 2. Jacques Philippe B. - 1329-1330
Bouchardy [boJardi], Joseph - 1329-1330
Bouchari, Abu. Se Buchari - 1329-1330
Bouche - 1329-1330
Bouché - 1329-1330
Bouché [boJe], Karl de - 1329-1330
Boucher [boJe], FranÁois - 1329-1330, 1331-1332
Boucher [boJe], Alexandre Jean - 1331-1332
Boucher [boJe], Henry - 1331-1332
Boucher [boJe], Alfred - 1331-1332
Boucher de Crèvecoeur de Perthes [boJe de krävkör de pärt], Jacques - 1331-1332
Boucher-Desnoyers [boJe-dänõwaje], fransk kopparstickare. Se Desnoyers - 1331-1332
Boucherisera - 1331-1332
Bouches-du-Rhône - 1331-1332, 1333-1334
Bouchet [boJä], Frédéric Jules - 1333-1334
Bouchor [boJår], Maurice - 1333-1334
Boucicault [bosikåu' l. bo'sikåu], Dionysius (Dion) Lardner - 1333-1334
Boudet [bodä], Jean - 1333-1334
Boudet [bodä], Paul - 1333-1334
Boudewyns [baudevejns], Adraen Frans - 1333-1334
Boudicca. Se Boadicea - 1333-1334
Boudry - 1333-1334
Boué [boe], Ami - 1333-1334, 1335-1336
Bouet-Willaumez [boä-vijåmä'ss], Louis Àdouard - 1335-1336
Boufarik - 1335-1336
Bouffé [bofe], Hugues Désiré Marie - 1335-1336
Boufflers [boflär], Louis FranÁois - 1335-1336
Boufflers [boflär], markisinna de. Se Luxembourg - 1335-1336
Boufflers [boflär], Marie Charlotte Hippolyte, grefvinna de B. - 1335-1336
Boufflers [boflär], Stanislas chevalier de B. - 1335-1336, 1337-1338
Bouffon - 1337-1338
Bougainville - 1337-1338
Bougainville [bogävi'l], Louis Antoine de - 1337-1338
Bougainvillea [bogäng-], bot. Se Nyctaginaceæ - 1337-1338
Boughton [bå'tn], George Henry - 1337-1338
Bougie - 1337-1338
Bougie - 1337-1338
Bougie - 1337-1338
Bougival - 1337-1338
Bougre - 1337-1338
Bouguer [boge], Pierre - 1337-1338, 1339-1340
Bouguereau [bogerå], Adolph William - 1339-1340
Bouilhet [boje], Louis - 1339-1340
Bouillaud [bojå] - 1339-1340
Bouillé [boje], FranÁois Claude Amour, markis de B. - 1339-1340
Bouillet [bojä], Marie Nicolas - 1339-1340
Bouillie bordelaise [boji bårdläs], trädg. Se Bordeaux-vätska - 1339-1340
Bouillier [bojie], Francisque - 1339-1340
Bouillon - 1339-1340
Bouillon - 1339-1340
Bouillon [bojå']. 1. Gottfrid af B. -- 2. Robert, "marskalkar af B." -- 3. Àvrard, "kardinal af B." - 1339-1340
Bouilly [boji], Jean Nicolas - 1339-1340, 1341-1342
Bouin - 1341-1342
Boulainvilliers [bolävilie], Henri de - 1341-1342
Boulanger [bolaJe'], Louis - 1341-1342
Boulanger [bolaJe'], Gustave Rodolphe Clarence - 1341-1342
Boulanger [bolaJe'], Georges Ernest Jean Marie - 1341-1342, 1343-1344
Boulangerit - 1343-1344
Boulangism - 1343-1344
Boulay de la Meurthe [bolä de la mö'rt]. 1. Antoine Jacques Claude Joseph B. 2, Henri Georges B. 3 FranÁois Joseph B. - 1343-1344
Boulder - 1343-1344
Boulderclay - 1343-1344
Boule [bol'], fransk konstsnickare. Se Boulle - 1343-1344
Boul-arbete [bol-]. Se Boulle - 1343-1344
Boulenger [bolãJe], George Albert - 1343-1344
Boulevard - 1343-1344
Boulle [bol], André Charles - 1343-1344, 1345-1346
Boullée [bole], Aimé Auguste - 1345-1346
Boulliau [boliå], latiniseradt Bullialdus, Ismael - 1345-1346
Boulogne - 1345-1346
Boulogne [bolå'nj], Jean, flamsk bildhuggare. Se Bologna (Giovanni da) - 1345-1346
Boulogne [bolå'nj], fransk målarfamilj - 1345-1346, 1347-1348
Boulogne-skogen - 1347-1348
Boulogne-sur-mer, stad. Se Boulogne - 1347-1348
Boulogne-sur-Seine, by. Se Boulogne - 1347-1348
Bouloir - 1347-1348
Boulonais - 1347-1348
Boulton [båu'ltn], Matthew - 1347-1348
Bounty - 1347-1348
Bounty-öarna - 1347-1348
Bouppteckning - 1347-1348
Bouppteckningsinstrument - 1347-1348
Bouquet - 1347-1348
Bouquet [bokä], Dom Martin - 1347-1348
Bouquet [bokä], Jean Claude - 1347-1348, 1349-1350
Bour [bor], Àmile - 1349-1350
Bourbaki [borbaki], Charles Denis Sauter - 1349-1350
Bourbon [borbå'], Isle-de-Bourbon, fransk ö i Indiska oceanen. Se Réunion - 1349-1350
Bourbon [borbå'], gammal fransk släkt - 1349-1350, 1351-1352, 1353-1354, 1355-1356
Bourbonnais - 1355-1356
Bourbonne-les-Bains - 1355-1356
Bourbon-rör [borbå'], bot. Se Sockerröret - 1355-1356
Bourbonska familjefördraget - 1355-1356
Bourbonska stjärnorna (lat. sidera bourbonia). Se Solen - 1355-1356
Bourbon-te [borbå'-], bot. farm. Se Kumarin och Te - 1355-1356
Bourbon-Vendée [borbå'-vãde]. Se La Roche-sur-Yon - 1355-1356
Bourboule - 1355-1356
Bourchier [boetJie-e], John, baron Berners - 1355-1356
Bourdaloue - 1355-1356
Bourdaloue [bordalo], Louis - 1355-1356
Bourdelot [bordlå], Pierre - 1355-1356, 1357-1358
Bourdon [bordå'], mus. Se Borduna - 1357-1358
Bourdon [bordå'], Sébastien - 1357-1358
Bourdon [bordå'], Eugène - 1357-1358
Bourdon de la Crosnière [bordå' de la kråniär], Léonard - 1357-1358
Bourdon de l'Oise [bordå'de lwas], FranÁois Louis - 1357-1358
Bourdons aneroid [bordå's]. Se Barometer, sp. 968 - 1357-1358
Bourdons metallbarometer [bordå's], fys. Se Barometer, sp. 968--969 - 1357-1358
Bourdons metallmanometer. Se Bourdon - 1357-1358
Bouré [bore]. Se Beurreus - 1357-1358
Bourette - 1357-1358, 1359-1360
Bourg - 1359-1360
Bourgabeyf - 1359-1360
Bourgault-Ducoudray [borgå-dykodrä], Louis Albert - 1359-1360
Bourgelat [borJla'], Claude - 1359-1360
Bourgeois - 1359-1360
Bourgeois [borJwa], boktr. Se Borgis - 1359-1360
Bourgeois [borJwa], fransk teaterförfattare. Se Anicet-Bourgeois - 1359-1360
Bourgeois [borJwa], Léon Victor Auguste - 1359-1360
Bourgeois [borJwa], Àmile - 1359-1360, 1361-1362
Bourgeoisie - 1361-1362
Bourges - 1361-1362
Bourges [borJ], Àlémir - 1361-1362
Bourget - 1361-1362, 1363-1364
Bourget ... - 1361-1362, 1363-1364, 1365-1366, 1367-1368, 1369-1370
Bourqueney ... - 1371-1372, 1373-1374, 1375-1376, 1377-1378, 1379-1380
Bovenblinda ... - 1381-1382, 1383-1384, 1385-1386, 1387-1388, 1389-1390
Boyer ... - 1391-1392, 1393-1394, 1395-1396, 1397-1398, 1399-1400
Brackenridge ... - 1401-1402, 1403-1404, 1405-1406, 1407-1408, 1409-1410
Braham ... - 1411-1412, 1413-1414, 1415-1416, 1417-1418, 1419-1420
Brahe ... - 1421-1422, 1423-1424, 1425-1426, 1427-1428, 1429-1430
Brahmin ... - 1431-1432, 1433-1434, 1435-1436, 1437-1438, 1439-1440
Brand ... - 1441-1442, 1443-1444, 1445-1446, 1447-1448, 1449-1450
Brandes ... - 1451-1452, 1453-1454, 1455-1456, 1457-1458, 1459-1460
Brandförsäkring ... - 1461-1462, 1463-1464, 1465-1466, 1467-1468, 1469-1470
Brandgafvel ... - 1471-1472, 1473-1474, 1475-1476, 1477-1478, 1479-1480
Brandt ... - 1481-1482, 1483-1484, 1485-1486, 1487-1488, 1489-1490
Brandväsende ... - 1491-1492, 1493-1494, 1495-1496, 1497-1498, 1499-1500
Brandy ... - 1501-1502, 1503-1504

Project Runeberg, Tue Dec 18 04:08:11 2012 (aronsson) (diff) (history) (download) Next >>
https://runeberg.org/nfbc/

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free