- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 3. Bergsvalan - Branstad /
23-24

(1905) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Berlin ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och det hela kallades Berlin, Hans son Fredrik
Vilhelm I var den förste regent som utfärdade sina
lagar och edikt icke från "Kölln an der Spree", utan
från Berlin. Under Fredrik II ändrades Tiergarten
till en offentlig park. Sjuåriga kriget föll tungt
på B., som två gånger brandskattades af fienden,
och hvars invånarantal under åren 1755-63 sjönk
från 126,661 till 103,200. Sedermera steg det så,
att det vid Fredriks död utgjorde 150,000, hvilket
föranledde ytterligare utvidgningar. Under de stora
revolutionskrigen utvecklades staden ytterligare,
och fransmännens intagande af densamma 1806 gjorde
icke något afbräck däri. Det är dock under 1800-talets
sista årtionden, som B. blifvit en världsstad. Härtill
hafva två förhållanden i första hand bidragit:
dels Preussens växande politiska betydelse, som
slutligen förde det till den ledande ställningen
i Tyskland och därmed gjorde dess hufvudstad till
Tysklands hufvudstad, dels B:s ypperliga läge såsom en
gifven centralknut för det alltmer sig utvecklande
europeiska järnvägsnätet. Den första järnvägen
till B. (från Potsdam) öppnades 1838; gasbelysning
började införas 1826. Huru mångsidig och storartad
B:s utveckling under århundradet varit, framgår af
hvad ofvan sagts om dess nuvarande förhållanden. Här
må slutligen blott påpekas ett par data ur dess senare
politiska historia: de blodiga marsoroligheterna 1848,
Berlinkongressen 1878 (se d. o.), Berlinkonferensen
1880 (se d. o.) samt Kongokonferensen 1884-85 (se
d. o.) och den första arbetarskyddskonferensen 1890
(se d. o.). Se "Die stadt B." (1899) samt arbeten
af tyskarna Bädeker, Friedel, Klöden, Lindenberg,
Ring m. fl. J. F. N.

Berlin. 1. Stad i
kanadensiska prov. Ontario, vid Grand river. 9,747
inv. (1901). – 2. Stad i staten New Hampshire,
Förenta staterna, vid norra foten af White
mountains. 8,886 inv. (1900). – 3. Stad i staten
Wisconsin, Förenta staterna, vid Foxfloden, 150
km. n. v. om Milwaukee. 4,489 inv. (1900).

illustration placeholder

Berlin, Nils Johan, ämbetsman, kemist, f. 18
febr. 1812 i Härnösand, lyckades under sitt
sista gymnasieår komma öfver Berzelius’ lärobok
i kemien samt fick därigenom intresse för denna
vetenskap. Han blef student i Uppsala 1830, filos,
magister 1833 och, sedan han vintern 1833 -34 åtnjutit
Berzelius’ personliga handledning samt arbetat på hans
laboratorium, sistnämnda år docent i kemi, hvarefter
han idkade medicinska studier och promoverades till
med. doktor 1837. Två år därefter förordnades han
till farmacie adjunkt vid Karolinska institutet
och s. å. till lärare vid apotekar-societetens
farmaceutiska institut. 1842 kallades han till
professor i kemi vid Hälsingfors universitet, men
afslog anbudet, när Karl Johan, på sundhetskollegiets
framställning, tilldelade honom ett årligt anslag af
500 rdr b:ko att utgå, tills någon befordran yppade
sig för honom inom fäderneslandet. Detta inträffade
1845, då han förordnades
till e. o. professor i farmakologi vid
Lunds universitet, hvarest han 1847 utnämndes
till professor i kemi och mineralogi. 1862, då en
nyupprättad professur i medicinsk och fysiologisk
kemi skulle tillsättas, kallades B. till denna
plats. 1864 utnämndes han till generaldirektör
och t. f. ordförande i sundhetskollegium samt 1873
till ordförande därstädes. 1883 fick han på begäran
afsked och dog i Stockholm 27 dec. 1891. Han var
ledamot af flera in- och utländska lärda samfund,
bl. a. af Vetenskapsakademien sedan 1844. Han
var äfven direktionsledamot eller ordförande
i åtskilliga allmännyttiga inrättningar samt
användes ofta i offentliga uppdrag. 1867-73 var
han ledamot af riksdagens första kammare som
representant för Malmöhus län. Biogr, öfver honom
af Almén i Hygiea 1892.

B:s lif visar en oafbruten
kedja af verksamhetsresultat, hvilka förutsätta en
synnerligen hög grad af vetenskaplig begåfning, flit
och arbetsförmåga. Noggrannhet och ovanlig klarhet
i framställningen voro de utmärkande egenskaperna
i hans stil liksom i hans muntliga föredrag. Såsom
akademisk lärare och särskildt såsom föreläsare intog
han ett mycket framstående rum; såsom författare
af läroböcker har han kraftigare än någon annan
främjat och höjt den kemiska, mineralogiska och
farmakologiska bildningen inom vårt land. Såsom
chef för det svenska medicinalväsendet utvecklade
B. en rastlös och fruktbärande verksamhet. Genom
sina för folkundervisningen afsedda skrifter
gjorde han sitt namn kändt i en stor del af
Europa. Hans Lärobok i naturläran för folkskolor
och folkskollärareseminarier
(1852) har utkommit i
13 upplagor (tills. 425,000 exemplar). B:s Läsebok i
naturläran för Sveriges allmoge
(1852), ett mönster
för skrifter af detta slag, har hittills utkommit
i 9 upplagor på svenska (tills. 150,000 exemplar),
i 5 upplagor på norska, 4 på danska och 7 på tyska
(bearbetad af Tutschek). Denna bok är öfversatt
äfven på finska och en del däraf på grönländska. För
hvardera af dessa skrifter fick B. ett af k. m:t
utfäst pris. I "Sveriges läkarehistoria" (ny
följd) finnes en fullständig förteckning (2 sidor)
på B:s skrifter. Såsom de mest betydande af dessa
må, utom de förut nämnda, här anföras: Anvisning
till de allmännaste gifters upptäckande på kemisk
väg
(1845), In pharmacopoeam suecicam commentarius
medico-practicus
(1846; 4:e uppl. 1869), Den svenska
pharmacopéen öfversatt och kommenterad
(1849-51)
och Elementarlärobok i oorganisk kemi (1857; 3:e
uppl., bearb, af C. V. Blomstrand, 1870). Dessutom
offentliggjorde B., förnämligast i in- och utländska
tidskrifter, flera viktiga forskningsresultat
(t. ex. om krom, om molybden, om cer- och ytterjord).

illustration placeholder

Berlinare, en lätt fyrsitsig vagn, liknande en
landå, med nedfällbar sufflett (figuren ofvan visar

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:57 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbc/0032.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free